• COSMIC 1.1 släppt – nytt systemverktyg och smartare skrivbordsmiljö

    COSMIC Desktop 1.1 markerar ännu ett steg framåt för System76 nya Linuxskrivbord. Med det nya verktyget COSMIC Monitor, förbättrad fönsterhantering, bättre filhanterare och många stabilitetsfixar börjar den Rust-baserade skrivbordsmiljön bli ett allt mer komplett alternativ för både Pop!_OS och andra Linuxdistributioner.

    System76 har släppt version 1.1 av COSMIC Desktop, den nya skrivbordsmiljön som utvecklas i programmeringsspråket Rust. COSMIC är framför allt tänkt för Pop!_OS, men kan även användas i andra Linuxdistributioner. Den nya versionen innehåller både synliga förbättringar för användaren och tekniska ändringar under huven.

    Den största nyheten är programmet COSMIC Monitor, ett nytt systemövervakningsverktyg som nu ingår som en officiell del av COSMIC-sviten. Programmet är tänkt att ersätta GNOME System Monitor i Pop!_OS och bli det förvalda verktyget för att visa processorbelastning, minnesanvändning, processer och annan systeminformation.

    För vanliga användare innebär detta att COSMIC nu får ett mer komplett eget ekosystem. I stället för att vara beroende av program från GNOME-projektet bygger System76 steg för steg upp egna program som passar bättre ihop med COSMIC:s design och tekniska grund.

    En skrivbordsmiljö byggd i Rust

    COSMIC skiljer sig från många äldre Linuxmiljöer genom att stora delar är skrivna i Rust. Rust är ett modernt programmeringsspråk som ofta används när man vill kombinera hög prestanda med bättre minnessäkerhet. Det betyder inte automatiskt att alla program blir felfria, men det kan minska risken för vissa typer av krascher och säkerhetsproblem.

    För användaren märks detta framför allt genom att System76 försöker bygga en snabb, stabil och modern skrivbordsmiljö från grunden. COSMIC använder Wayland, den moderna ersättaren till det äldre X11-systemet som länge varit standard på Linuxskrivbordet.

    Nytt versionssystem

    Från och med COSMIC 1.1 ändrar System76 även hur versionsnumren hanteras. Mindre versionsnummer ska höjas oftare, vilket gör det enklare att släppa korrigeringar mellan större uppdateringar.

    Det kan låta som en liten administrativ detalj, men det är viktigt för användarna. Ett tydligare versionssystem gör det enklare att förstå vilken version man kör, vilka rättningar som ingår och när en distribution kan vänta sig en uppdatering.

    Förbättringar i fönsterhantering och Wayland

    En stor del av arbetet i COSMIC 1.1 handlar om kompositorn, alltså den del av skrivbordsmiljön som ansvarar för hur fönster visas, flyttas, staplas och animeras på skärmen.

    I den nya versionen finns förbättringar för bland annat kaklad fönsterhantering, undantag för vissa fönster, namngivna fastnålade arbetsytor och bättre hantering av klistriga samt helskärmsfönster. COSMIC får också stöd för Wayland-protokollet pointer-warp-v1, som gör det möjligt att flytta muspekaren på ett mer direkt sätt när systemet behöver det.

    Detta är tekniska förbättringar, men de påverkar upplevelsen. Ett skrivbord som hanterar fönster korrekt känns mer stabilt, särskilt för användare som arbetar med många program, flera skärmar eller avancerad fönsterplacering.

    Färre krascher och bättre långtidsprestanda

    COSMIC 1.1 innehåller flera buggfixar som ska göra skrivbordsmiljön stabilare över tid. Bland annat har System76 åtgärdat problem där långa sessioner gradvis kunde bli långsammare. Det har också gjorts korrigeringar för problem med skärmar som väcks ur viloläge, fönster som staplas fel, program som återställs från minimerat läge och aktiveringsförfrågningar när ingen aktiv skärm finns.

    Detta är den typ av förbättringar som kanske inte syns direkt i en skärmbild, men som spelar stor roll i vardagen. Ett skrivbord ska helst bara fungera, även efter många timmars användning.

    COSMIC Files blir mer lättanvänt

    Filhanteraren COSMIC Files har också fått flera förbättringar. Sorteringsikoner ersätter nu tidigare Unicode-pilar, hanteringen av MIME-typer har förbättrats och programmet får stöd för Page Up och Page Down vid navigering.

    Det innebär att det blir enklare att bläddra i mappar med många filer. Små detaljer som tangentbordsnavigering och tydligare sorteringssymboler gör stor skillnad för användare som arbetar mycket med filer.

    COSMIC Edit, textredigeraren i skrivbordsmiljön, kan nu också hantera tomma filer utan filändelse bättre genom MIME-typen application/x-zerosize. Det gör att även mycket enkla filer kan öppnas på ett mer förutsägbart sätt.

    Bättre ljud, panel och inställningar

    Även panelen, ljudappleten och inställningsprogrammet har fått uppdateringar. Ljudhanteringen använder nu cosmic-settings-daemon och dess varlink-API för att kommunicera med PipeWire. Det är en del av det moderna Linuxljudsystemet och hjälper COSMIC att hantera ljud på ett mer integrerat sätt.

    Panelen har fått rättningar för fraktionell skalning, färghantering, flimmer vid överflöd och fallback för uppdateringsfrekvens. Fraktionell skalning är särskilt viktigt på moderna skärmar där 100 eller 200 procent skalning inte alltid passar perfekt.

    COSMIC Settings har förbättrat importen av OpenVPN-filer och kan nu ställa in textredigerarassociationer för tomma filer. Det gör systeminställningarna mer kompletta och användbara.

    Mer polerad helhet

    COSMIC Background kan nu söka rekursivt i egna bakgrundsbildsmappar, vilket betyder att även undermappar kan genomsökas automatiskt. COSMIC Icons har fått fler ikoner för MIME-typer, och COSMIC OSD har fått en fix för ett problem där volymindikatorn inte visades korrekt när in- och utvolym låg på samma nivå.

    Terminalprogrammet COSMIC Terminal har också optimerats. Det läser inte längre om systemtemat från disk varje gång menyraden ritas om, vilket förbättrar prestandan.

    Ett steg mot COSMIC 2.0

    COSMIC 1.1 är inte en revolutionerande version, utan snarare en viktig stabiliserings- och förfiningsversion. System76 bygger vidare på grunden från COSMIC 1.0 och fyller ut miljön med fler egna verktyg, bättre integration och färre störande buggar.

    Samtidigt fortsätter arbetet med COSMIC 2.0. Den kommande större versionen väntas få funktioner som hot reloading, stöd för widgetanimationer och en ny visuell effekt kallad Frosted.

    För Linuxanvändare som vill ha ett modernt skrivbord med tydlig design, Wayland-stöd och ett växande ekosystem är COSMIC ett av de mer intressanta projekten just nu. Version 1.1 visar att System76 inte bara bygger nytt, utan också lägger tid på det som ofta avgör om en skrivbordsmiljö känns färdig: stabilitet, små förbättringar och vardaglig användbarhet.

    https://github.com/pop-os/cosmic-epoch/releases/tag/epoch-1.1.0

    Teknisk faktaruta: COSMIC Desktop 1.1

    Programvara: COSMIC Desktop

    Version: 1.1

    Utvecklare: System76

    Typ: Skrivbordsmiljö för Linux

    Programmeringsspråk: Rust

    Fönstersystem: Wayland

    Ny huvudfunktion: COSMIC Monitor

    Används i: Pop!_OS och andra Linuxdistributioner

    Viktiga nyheter: Ny systemövervakare, förbättrad fönsterhantering, bättre filhanterare, uppdaterade översättningar och många stabilitetsfixar.

    , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • GNU nano 9.1: den lilla textredigeraren får putsad vardagsteknik

    GNU nano 9.1 är en liten men viktig uppdatering av den välkända terminalbaserade textredigeraren. Den nya versionen bjuder inte på några stora nyheter, men förbättrar sökning, backuphantering och syntaxmarkering, samtidigt som gammalt stöd för klassiska Mac-radslut tas bort. Resultatet är ett renare, stabilare och mer modernt nano för användare som ofta arbetar direkt i terminalen.

    GNU nano är kanske inte den mest glamorösa programvaran i Linuxvärlden, men den är en av de mest använda. Den lilla textredigeraren finns i terminalen, startar snabbt och används ofta när man behöver ändra en konfigurationsfil, skriva ett skript eller göra en snabb textändring direkt på en server. Nu har GNU nano 9.1 släppts, och även om uppdateringen inte förändrar programmet i grunden innehåller den flera förbättringar som gör vardagen lite smidigare.

    En av de mer synliga förändringarna gäller sökfunktionen. När man söker efter text i en fil försöker nano nu visa träffen på ett tydligare sätt i terminalfönstret. Om sökträffen får plats inom det synliga området placeras vyn så långt åt vänster som möjligt. Det kan låta som en liten detalj, men för den som arbetar i långa konfigurationsrader eller källkod kan det göra det enklare att snabbt se sammanhanget runt träffen.

    En annan förändring är att nano nu slutar stödja det gamla Mac-formatet för radslut. Förr i tiden använde klassiska Mac OS ett ensamt carriage return-tecken som radbrytning. Moderna system använder andra format, till exempel LF i Linux och andra Unix-liknande system, eller CRLF i Windows. Det gamla Mac-formatet är numera mycket ovanligt, och i nano 9.1 kan programmet varken läsa eller skriva filer med just den typen av radslut. För de flesta användare kommer detta aldrig att märkas, men det är ett tydligt tecken på att gammal teknisk ballast rensas bort.

    Filhanteringen har också förbättrats. Nano kan nu redigera en fil som faktiskt heter ~, alltså en ensam tilde. Det är ett specialtecken som ofta används som genväg till användarens hemkatalog, vilket tidigare kunde skapa problem. Programmet ger också ett tydligare felmeddelande om ett filnamn avslutas med snedstreck, eftersom det normalt antyder en katalog snarare än en vanlig fil.

    Även backupfunktionen har fått rättelser. När nano körs med alternativet --backup och skrivdialogen visar [Backup] skapas nu alltid en säkerhetskopia. Dessutom får backupfilerna numera en korrekt och komplett tidsstämpel. Det gör det lättare att förstå när en säkerhetskopia skapades och minskar risken för förvirring när flera versioner finns sparade.

    En mer teknisk förändring gäller så kallade nödsparade filer. Om nano kraschar eller avslutas oväntat kan programmet skapa en .save-fil för att rädda osparat arbete. I den nya versionen ändras inte längre filens rättigheter och ägarskap för att matcha originalfilen. Det är en liten men viktig justering som påverkar hur säkert och förutsägbart sådana räddningsfiler hanteras.

    På användargränssnittets område har vissa tangentbordsfunktioner ändrats. Växlingen med Ctrl+T mellan menyerna WhereIs och GoToLine har tagits bort. Samtidigt har Meta+Insert och Meta+Delete lagts till som giltiga tangentnamn. Det betyder att användare som anpassar nano via konfigurationsfiler nu kan binda även dessa tangentkombinationer till egna funktioner.

    Syntaxmarkeringen har också uppdaterats. För programmerare innebär det bland annat att C-definitionen nu känner igen fler nyckelord från C++23. Markeringen av hexadecimala och binära tal har förbättrats, liksom hanteringen av booleska konstanter. Även Lua-stödet har moderniserats med nyare nyckelord, borttagning av gamla föråldrade sådana och bättre hantering av flerradiga strängar och escape-tecken. Dessutom känner syntaxmarkeringen för manualsidor nu igen specialtecken skrivna i formen \[xx].

    Bakom kulisserna har utvecklarna dessutom gjort en hel del städarbete. Nano 9.1 innehåller uppdaterad gnulib-kod, säkrare felkontroller, minskad risk för minnesläckor, tydligare kommentarer och flera namnändringar i kodens variabler och funktioner. Det är sådant som vanliga användare sällan ser direkt, men som är viktigt för att programmet ska vara lättare att underhålla och stabilare på sikt.

    GNU nano 9.1 är alltså ingen dramatisk nyversion, utan snarare en vårstädning av ett välkänt verktyg. Den tar bort gammalt stöd som nästan ingen längre behöver, rättar till små men irriterande problem och förbättrar hur programmet beter sig i vardagliga situationer. För den som ofta arbetar i terminalen är det precis sådana förbättringar som gör skillnad över tid.

    Den nya versionen finns att hämta som källkod från projektets officiella webbplats. Användare som inte vill kompilera själva kan vänta tills nano 9.1 dyker upp i den egna Linuxdistributionens paketförråd.

    https://www.nano-editor.org/news.php

    Fakta: GNU nano 9.1

    Program: GNU nano

    Version: 9.1

    Typ: Textredigerare för terminalen

    Miljö: Linux, Unix-liknande system och terminalmiljöer

    Viktiga nyheter:

    • Förbättrad visning vid sökning i filer.
    • Stöd för gamla Mac-radslut har tagits bort.
    • Bättre hantering av backupfiler.
    • Ändrat beteende för nödsparade .save-filer.
    • Uppdaterad syntaxmarkering för C, C++23, Lua och manualsidor.
    • Intern kodstädning och förbättrad felhantering.

    Sammanfattning:
    GNU nano 9.1 är en underhållsversion som gör textredigeraren modernare, renare och mer förutsägbar i vardagligt terminalarbete.

    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Darktable 5.6: öppen RAW-redigering får frivilliga AI-verktyg

    Darktable 5.6 är här med ett av programmets största teknikskiften hittills. Den fria RAW-redigeraren får nu frivilliga AI-verktyg för objektmasker, brusreducering och uppskalning – men utan att tvinga användaren in i ett AI-baserat arbetsflöde. Samtidigt bjuder versionen på HEIF-export, färgharmonisering, bättre prestanda, förbättrat gränssnitt och stöd för fler kameror.

    Darktable 5.6 har släppts och är en av de större uppdateringarna på länge för det fria och öppna RAW-redigeringsprogrammet. Programmet används av fotografer som vill arbeta med digitala negativ utan att vara beroende av kommersiella molntjänster eller prenumerationer. Den nya versionen innehåller förbättringar för bildkvalitet, arbetsflöde, export, prestanda och kamerastöd – men den mest uppmärksammade nyheten är ett nytt, frivilligt AI-system.

    Det viktiga ordet är just frivilligt. AI-funktionerna är avstängda som standard och måste aktiveras vid kompilering med byggflaggan -DUSE_AI=ON. Om AI-stödet inte aktiveras laddar Darktable inte in ONNX Runtime-bibliotek och utför heller inga AI-relaterade uppgifter. Det gör att användare som vill ha ett traditionellt, helt lokalt och resurssnålt bildflöde kan fortsätta använda programmet som tidigare.

    För den som väljer att aktivera AI-stödet öppnas däremot flera nya möjligheter. Darktable 5.6 kan då hantera och ladda ner AI-modeller från ett konfigurerbart modellförråd. Det finns även installationsskript för Linux och Windows som hjälper till att konfigurera GPU-acceleration för hårdvara från Nvidia, AMD och Intel. På macOS och många Windows-system ingår GPU-acceleration som standard.

    En av de mest praktiska nyheterna är AI-baserade objektmasker. Masker används i bildredigering för att påverka bara vissa delar av en bild, till exempel himlen, ett ansikte eller ett föremål i förgrunden. Med objektmasker kan det bli enklare att välja ut bildområden utan att rita varje markering för hand. För fotografer som ofta arbetar med lokala justeringar kan detta spara mycket tid.

    Darktable 5.6 får också en ny modul för neural återställning. Den finns i sidopanelen i både ljusbordet och mörkrummet och kan användas för tre AI-baserade uppgifter: brusreducering av RAW-bilder, vanlig bildbrusreducering och uppskalning. Standardmodellerna omfattar bland annat NIND UNet för brusreducering, RawNIND UtNet2 för RAW-brusreducering samt RealPLKSR i 2x och 4x för superupplösning. Ytterligare modeller, som NAFNet och BSRGAN, kan installeras manuellt.

    Det här betyder i praktiken att Darktable nu får verktyg som kan hjälpa till med några av de svåraste problemen i digital fotografering: brus i mörka bilder, detaljer som försvinner vid höga ISO-tal och bilder som behöver förstoras utan att tappa för mycket kvalitet. Samtidigt är lösningen byggd så att användaren själv väljer om AI-delen ska finnas med eller inte.

    En annan stor nyhet är modulen color harmonizer, eller färgharmonisering. Den arbetar i UCS-färgrymd och kan justera färger mot olika harmoniska strukturer, till exempel komplementfärger, delade komplementfärger, triader och tetrader. För den som inte arbetar dagligen med färgteori betyder det att programmet kan hjälpa till att skapa mer balanserade färgkombinationer i bilden. Modulen har även stöd för egna harmonier, där användaren kan ange egna ankarnoder, samt reglage för styrka, skydd av neutrala färger och mjukare övergångar.

    Exportmöjligheterna har också förbättrats. Darktable 5.6 får stöd för export till HEIF-formatet, ett modernt bildformat som ofta kan ge hög bildkvalitet vid mindre filstorlek än äldre format. Användaren kan välja mellan förlustfri och förstörande komprimering, olika färgdjup som 8, 10 och 12 bitar samt tillgängliga alternativ för färgsampling.

    Gränssnittet har fått flera förbättringar. Beskärningsmodulen visar nu både bildförhållande och dimensioner direkt i förhandsvisningen. En andra mörkrumsruta kan fästa bilder från filmremsan, vilket kan vara användbart vid jämförelsearbete. Det går också att växla mellan punkt- och områdesbaserad färgväljare direkt på arbetsytan med Ctrl-klick.

    För användare med stora bildskärmar och högupplösta arbetsflöden finns stöd för att rendera och cacha förhandsvisningar i 6K eller 8K i ljusbordsvyn. Mörkrummets förhandsvisningsupplösning har höjts från 720×450 till 1440×900, vilket ger bättre data till bland annat scopes och färgväljaren. Dessutom finns ett nytt 2-up-scope som visar både waveform och vectorscope samtidigt.

    Prestandan har förbättrats på flera områden. OpenCL-stödet för guided filtering har blivit snabbare genom intern tiling, modulen för oskärpa arbetar snabbare vid stora radier, och överläggsmodulen har fått en ny OpenCL-väg. Darktable kör också färre onödiga pixelpipe-beräkningar och hanterar maskdistorsion mer effektivt.

    Bland de övriga nyheterna finns stöd för Canon Automatic Lighting Optimizer i CR3-bilder, PNG- och vektoriseringsstöd för externa rastermasker, ett nytt filter för bilddubbletter, förbättrade standardvärden för AgX, förbättrade OpenCL-inställningar och nya HTJ2K-komprimeringsalternativ för EXR-export när programmet länkas mot OpenEXR 3.4 eller senare.

    Darktable 5.6 innehåller även stöd för fler kameror, bland annat Canon EOS Hi, Fujifilm X-T30 III, Hasselblad H4D-40, Hasselblad H6D-100c, Hasselblad X2D II 100C, Leica M Monochrom, flera Nikon Coolpix-modeller, Nikon D2X, Panasonic DC-GF90, Ricoh GR IV, Sony ILCE-7M5 och Sony ILME-FX2. Dessutom tillkommer nya vitbalansförinställningar och brusprofiler för flera kameramodeller.

    Som vanligt innehåller versionen också många buggfixar. Bland annat har problem med maskpositionering, färgprofiler, kortkommandon, OpenCL och CPU-baserad pixelpipe, taggning, geolokalisering, miniatyrbilder, ritade masker och demosaicing åtgärdats.

    Den som uppgraderar från Darktable 5.4 bör först säkerhetskopiera både konfiguration och bildbibliotek. När bibliotek och inställningar väl har uppdaterats av Darktable 5.6 är de inte längre kompatibla med version 5.4.

    Darktable 5.6 finns nu att ladda ner från projektets officiella webbplats och GitHub-sida. Det finns källkod, AppImage-versioner för Linux på x86_64 och aarch64, macOS-paket för både Intel och Apple Silicon samt Windows-installationsfiler för x86_64 och Windows on ARM.

    Med version 5.6 tar Darktable ett tydligt steg in i en tid där AI-verktyg blir allt vanligare även i fria bildprogram. Skillnaden är att användaren själv får välja. För vissa blir AI-stödet ett kraftfullt hjälpmedel för brusreducering, maskning och uppskalning. För andra är det lika viktigt att kunna fortsätta använda ett traditionellt, öppet och lokalt RAW-arbetsflöde utan AI. Det är just den valfriheten som gör Darktable 5.6 särskilt intressant.

    https://www.darktable.org/install

    Fakta: Darktable 5.6

    Program: Darktable

    Version: 5.6

    Typ av program: Fri och öppen RAW-redigerare för fotografer.

    Plattformar: GNU/Linux, macOS och Windows.

    Största nyheten: Ett frivilligt AI-system som är avstängt som standard och måste aktiveras manuellt vid byggning.

    Nya AI-funktioner: AI-baserade objektmasker, brusreducering, RAW-brusreducering och uppskalning av bilder.

    Ny bildmodul: Color Harmonizer, som kan justera färger enligt olika färgharmonier, exempelvis komplementära, triadiska och tetradiska färgscheman.

    Ny exportfunktion: Stöd för HEIF-export med både förlustfri och förlustgivande komprimering.

    Förbättrat gränssnitt: Bland annat förbättrad beskärningsvisning, kondenserat panel-läge, bättre färgväljare och stöd för högupplösta förhandsvisningar.

    Prestanda: Snabbare OpenCL-bearbetning, bättre hantering av stora radier i oskärpemodulen och effektivare maskhantering.

    Viktigt vid uppgradering: Säkerhetskopiera inställningar och bildbibliotek innan uppgradering, eftersom bibliotek som uppdateras till Darktable 5.6 inte är kompatibla med Darktable 5.4.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Bcachefs lämnar experimentstadiet – men bör fortfarande användas med eftertanke

    Bcachefs har tagit ett viktigt steg från experimentellt projekt till seriöst alternativ för Linuxlagring. Projektledaren Kent Overstreet meddelar att filsystemet inte längre betraktas som experimentellt, samtidigt som den nya versionen 1.38.6 bjuder på stora prestandaförbättringar, mognare stöd för erasure coding och fortsatt utveckling med Rust. Men trots framstegen bör Bcachefs fortfarande användas med eftertanke när det gäller viktig eller affärskritisk data.

    Filsystem är en av de där tekniska delarna av ett operativsystem som de flesta aldrig tänker på – förrän något går fel. Det är filsystemet som håller reda på var dina filer finns, hur de sparas, hur de skyddas och hur de kan återställas om något händer. Därför är nyheten att Bcachefs inte längre betraktas som experimentellt viktig för Linuxvärlden.

    Bcachefs är ett modernt filsystem för Linux. Det är byggt för att klara sådant som kryptering, komprimering, ögonblicksbilder, datakontroll och avancerad lagring över flera diskar. På många sätt är det tänkt att konkurrera med mer etablerade filsystem som Btrfs och ZFS.

    Projektets huvudutvecklare Kent Overstreet meddelar nu att Bcachefs har passerat en viktig gräns. Enligt honom är filsystemet inte längre experimentellt. Märkningen har redan tagits bort från projektets webbplats, och beskedet kommer i samband med version 1.38.6.

    Det betyder dock inte att alla omedelbart bör flytta sina viktigaste servrar till Bcachefs. Ett filsystem kan vara tekniskt moget utan att det för den skull är självklart i varje produktionsmiljö. När det handlar om lagring av viktig information måste förtroende byggas under lång tid, i många olika typer av datorer, belastningar och felsituationer.

    Vad är Bcachefs?

    Bcachefs började som en vidareutveckling av teknik bakom Bcache, som ursprungligen användes för att kombinera snabba SSD-diskar med långsammare hårddiskar. Med tiden växte det till ett helt eget filsystem.

    Ett modernt filsystem behöver göra mer än att bara spara filer. Det ska helst kunna upptäcka fel, skydda data mot skador, hantera flera diskar, skapa ögonblicksbilder och ibland även kryptera innehållet. Det är just den typen av funktioner Bcachefs försöker samla i ett och samma system.

    Det gör att Bcachefs ofta nämns i samma sammanhang som Btrfs och ZFS. Btrfs finns sedan länge i Linuxkärnan och används bland annat i flera Linuxdistributioner. ZFS är mycket uppskattat för dataintegritet och avancerad lagring, men har en mer komplicerad relation till Linux på grund av licensfrågor.

    Bcachefs vill erbjuda många av samma fördelar, men med en design som passar väl in i Linuxmiljön.

    Inte längre experimentellt

    Kent Overstreet skriver att han tog bort märkningen som experimentellt efter att buggrapporterna blivit färre, mindre allvarliga och lättare att hantera. Det är ett praktiskt sätt att bedöma mognad: inte bara genom funktionslistor, utan genom hur systemet beter sig i verklig användning.

    När utvecklare säger att ett filsystem inte längre är experimentellt betyder det i regel att de anser att det har nått en nivå där det kan användas mer seriöst. Men det är inte samma sak som att säga att det är riskfritt.

    Skillnaden är viktig. Ett experimentellt filsystem hör hemma hos utvecklare, testare och entusiaster som accepterar att saker kan gå fel. Ett icke-experimentellt filsystem kan vara redo för bredare användning, men den som lagrar viktig data måste fortfarande ha säkerhetskopior och förstå riskerna.

    Reconcile – bakgrundsarbetaren som håller ordning

    En av de viktiga nyheterna i den senaste utvecklingen är något som kallas Reconcile.

    Man kan se Reconcile som en sorts intern arbetsledare för filsystemet. Den håller reda på var data finns, var den borde finnas och vad som behöver ändras när inställningar eller diskar förändras.

    Det kan till exempel handla om att data ska flyttas från en disk till en annan, att fler kopior ska skapas, eller att lagringen ska ändras till en mer avancerad modell med så kallad erasure coding. Poängen är att Bcachefs i större utsträckning kan göra sådant arbete i bakgrunden, utan att användaren själv behöver flytta filer manuellt.

    För den som använder flera diskar är detta särskilt intressant. Ett filsystem som själv kan omorganisera data på ett kontrollerat sätt blir mer flexibelt och lättare att administrera.

    Erasure coding – mer effektivt skydd av data

    Även erasure coding räknas nu som en mogenare del av Bcachefs.

    Erasure coding är en teknik för att skydda data mot diskfel utan att behöva lagra fullständiga kopior av allt. I stället delas information upp och kompletteras med extra kontrollinformation. Om en disk går sönder kan datan återskapas med hjälp av den information som finns kvar.

    Tekniken påminner om det som används i RAID5 och RAID6. Bcachefs använder Reed-Solomon-kodning, en välkänd metod inom datalagring och felkorrigering.

    Ett klassiskt problem med RAID5 och RAID6 är det så kallade write hole-problemet. Det kan uppstå om skrivningar avbryts vid fel tillfälle, till exempel vid strömavbrott, så att data och paritetsinformation hamnar i osynk.

    Bcachefs försöker undvika detta genom att inte skriva om befintliga stripes direkt. Nya skrivningar sparas först på ett säkrare sätt och omvandlas sedan till stripes i bakgrunden. Det är en viktig designskillnad som gör att tekniken kan bli mer robust.

    Snabbare prestanda i version 1.38.6

    Version 1.38.6 handlar inte bara om stabilitet. Den innehåller också många prestandaförbättringar.

    Kent Overstreet beskriver hur arbetet med mätningar och profilering ledde till över 200 ändringar i centrala delar av filsystemet. Bland annat har kod för btree-strukturer, journalhantering och transaktioner förbättrats.

    Btree-strukturer används för att hålla reda på stora mängder metadata, alltså information om filerna snarare än själva filinnehållet. Journalen används för att hålla filsystemet konsekvent om något avbryts mitt i en operation.

    Bland förbättringarna finns snabbare hantering av transaktioner, mindre låskonflikter i btree-koden och en ny väg för journalflush som inte behöver lås på samma sätt som tidigare.

    I tester på en kraftfull AMD EPYC 9454-server med 48 kärnor uppges Bcachefs ha nått 16,5 GB/s i dbench på en enkel enhetskonfiguration. XFS nådde 16 GB/s i samma test. Med ytterligare patchar, som ännu inte ingick i versionen, ska Bcachefs ha nått 19 GB/s.

    I fio-tester med slumpmässiga 4K-skrivningar nådde Bcachefs omkring 700 000 IOPS, medan XFS nådde omkring 1 miljon IOPS på samma maskin.

    Det betyder inte att Bcachefs alltid är snabbare än XFS. Prestanda beror mycket på hårdvara, arbetslast och konfiguration. Men resultaten visar att Bcachefs nu kan konkurrera på allvar i vissa scenarier.

    Rust tar plats i projektet

    Ett annat intressant spår är att Bcachefs-projektet arbetar mer med Rust.

    Användarverktygen för Bcachefs har redan skrivits om i Rust. Nästa steg är att lägga till Rust-bindningar till DKMS-modulen. Till en början ska Rust användas för enhetstester och prestandatester, och vara ett frivilligt beroende.

    Det betyder inte att hela filsystemet plötsligt skrivs om i Rust. Men det visar att projektet vill använda moderna verktyg där det är praktiskt. Rust har blivit intressant i systemprogrammering eftersom språket kan minska vissa typer av minnesfel som annars är vanliga i C-program.

    Utanför Linuxkärnan – åtminstone just nu

    Bcachefs har haft en turbulent relation till Linuxkärnan. Efter konflikter mellan Kent Overstreet och Linus Torvalds är Bcachefs inte längre en inbyggd del av Linuxkärnan på samma sätt, utan distribueras som en DKMS-modul från och med Linux 6.18.

    DKMS innebär att en separat kärnmodul kan byggas och installeras för den Linuxkärna som systemet använder. Det ger flexibilitet, men är inte lika smidigt som att stödet finns direkt i kärnan.

    Projektets webbplats anger stöd för Linux 6.16 och senare, och det finns paketeringsinformation för flera distributioner, bland annat Gentoo, Void, NixOS, Arch, Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE.

    För vanliga användare innebär detta att installationen kan vara mer beroende av distributionens paketering och kärnversion. Det är alltså klokt att läsa dokumentationen noggrant innan man använder Bcachefs på en viktig maskin.

    Är Bcachefs stabilt nu?

    Det korta svaret är: stabilare än tidigare, men fortfarande något man bör använda med omdöme.

    Att märkningen “experimentell” är borta är en viktig signal. Det visar att projektet själv anser att Bcachefs har passerat en mognadsgräns. Det betyder att buggarna blivit färre och att de problem som rapporteras inte längre ser lika allvarliga ut som tidigare.

    Men filsystem bedöms inte bara efter vad utvecklarna säger. De bedöms efter år av praktisk användning, efter hur de klarar strömavbrott, trasiga diskar, fulla diskar, konstiga kontrollkort, virtuella maskiner, servrar, skrivbordsdatorer och oväntade fel.

    För testmaskiner, hemlabb, entusiaster och mindre kritiska system kan Bcachefs nu vara mycket intressant. För affärskritiska system eller oersättlig data bör man fortfarande vara försiktig, ha ordentliga säkerhetskopior och testa noggrant innan man byter.

    Ett viktigt steg för framtidens Linuxlagring

    Bcachefs 1.38.6 är mer än en vanlig uppdatering. Det är ett tecken på att projektet börjar lämna pionjärfasen och ta steget mot bredare användning.

    Det kombinerar många av de funktioner som moderna användare förväntar sig: snapshots, komprimering, kryptering, checksummor, avancerad hantering av flera diskar och nu även mognare stöd för erasure coding.

    Samtidigt återstår viktiga frågor. Hur väl fungerar det i stor skala? Hur snabbt byggs förtroende bland systemadministratörer? Kommer Bcachefs att återvända som inbyggt stöd i Linuxkärnan? Och hur kommer distributionerna att hantera paketering och support?

    Det är för tidigt att säga att Bcachefs är det självklara valet för alla. Men det är inte längre bara ett experiment för nyfikna utvecklare. Det har blivit ett seriöst alternativ i Linuxvärlden – och ett filsystem som många nu kommer att följa betydligt närmare.

    https://www.patreon.com/bcachefs/posts/1-38-6-release-161366372

    Faktaruta: Bcachefs

    Bcachefs är ett modernt filsystem för Linux som använder copy-on-write-teknik och är utvecklat för att erbjuda avancerade funktioner för lagring, säkerhet och dataintegritet.

    Filsystemet har stöd för bland annat kryptering, snapshots, komprimering, checksummor och hantering av flera lagringsenheter.

    • Typ: Modernt Linux-filsystem
    • Teknik: Copy-on-write
    • Funktioner: Kryptering, snapshots och komprimering
    • Dataskydd: Checksummor och erasure coding
    • Version: Bcachefs 1.38.6
    • Status: Inte längre experimentellt enligt projektet
    • Användning: Intressant för entusiaster, testmiljöer och avancerad Linuxlagring

    Även om Bcachefs inte längre räknas som experimentellt bör det fortfarande användas med eftertanke på system där viktig eller affärskritisk data lagras.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • KDE Plasma 6.8 tar form – bättre stöd för flera skärmar och smartare detaljer

    KDE Plasma 6.8 börjar ta form och nästa version av den populära Linux-skrivbordsmiljön verkar fokusera på sådant som märks i vardagen. Bättre hantering av flera skärmar, tydligare felmeddelanden, förbättrad färgväljare och små men viktiga justeringar i gränssnittet ska göra Plasma ännu smidigare att använda när versionen släpps i höst.

    KDE Plasma fortsätter att utvecklas i snabb takt. Efter att Plasma 6.7 nu har släppts har arbetet med nästa version, KDE Plasma 6.8, dragit i gång. Den kommande versionen väntas släppas i mitten av oktober och ser ut att bli en uppdatering som fokuserar på det som ofta gör störst skillnad i vardagen: tydligare gränssnitt, bättre hantering av flera skärmar och små förbättringar som gör skrivbordsmiljön lättare att använda.

    KDE Plasma är en av de mest avancerade skrivbordsmiljöerna för Linux. Den används av många som vill ha ett modernt, snabbt och anpassningsbart skrivbord. Med Plasma 6-serien har KDE tagit stora steg framåt, bland annat genom övergången till nyare teknik under huven. Plasma 6.8 blir inte bara ännu en versionssiffra, utan en fortsättning på arbetet med att putsa bort irritationsmoment och göra systemet mer logiskt för användaren.

    En av de tydligaste nyheterna i Plasma 6.8 handlar om användare med flera skärmar. Den som har två eller tre skärmar inkopplade vet att det ibland kan vara svårt att veta vilken skärm som är vilken i inställningarna. Problemet blir extra tydligt om skärmarna kommer från samma tillverkare och därför har liknande namn.

    I Plasma 6.8 får skärmarna färgkodade nummermärken när man ställer in dem. Det gör det enklare att se vilken fysisk skärm som hör ihop med vilken skärm i inställningsfönstret. Det kan låta som en liten förändring, men för alla som ofta kopplar in externa skärmar, använder dockningsstationer eller arbetar med flera bildytor är det en mycket praktisk förbättring.

    Även färghanteringen i KDE-program får en förbättring. QML-baserade KDE-appar kommer att använda KDE:s egen färgväljare i stället för Qt:s standardvariant. Resultatet blir ett mer enhetligt gränssnitt där programmen känns mer sammanhängande. För användaren innebär det att verktygen beter sig mer konsekvent, oavsett vilket KDE-program man arbetar i.

    Fönsterhanteringen får också en liten men användbar justering. Om man flyttar ett fönster genom att hålla nere Meta-tangenten och dra i fönstret kommer det automatiskt att hamna längst fram. Meta-tangenten är oftast samma tangent som Windows-tangenten på vanliga tangentbord. För den som arbetar med många fönster samtidigt kan detta spara både tid och irritation.

    En annan förbättring gäller filer på skrivbordet. Tidigare kunde en åtgärd ibland misslyckas utan att användaren fick en tydlig förklaring. Om man till exempel försökte radera en fil från skrivbordet utan att ha rätt behörighet kunde det kännas som om ingenting hände. I Plasma 6.8 ska systemet i stället visa ett felmeddelande som förklarar varför åtgärden inte kunde genomföras.

    Även nätverksinställningarna får en mindre uppfräschning. I dialogrutan för VPN-anslutningar blir knappen för att ansluta tydligare. Det är en sådan detalj som lätt förbises, men som kan göra stor skillnad för den som inte är van vid nätverksinställningar eller som bara snabbt vill koppla upp sig mot ett VPN.

    Plasmas virtuella tangentbord förbättras också. Funktionen där man håller nere en tangent för att visa alternativa tecken får stöd för fler symboler. Det gör tangentbordet mer användbart på pekskärmar, surfplattor och andra enheter där ett fysiskt tangentbord inte alltid används.

    Samtidigt arbetar KDE-utvecklarna med att rätta till problem som antingen upptäcktes sent under betatestningen av Plasma 6.7 eller som inte hann bli färdiga före den slutliga lanseringen. Det är en viktig del av utvecklingen: nya funktioner är synliga och lockande, men stabilitet och små förbättringar är ofta det som avgör hur bra systemet känns i längden.

    KDE Plasma 6.8 befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede. Fler nyheter, förbättringar och justeringar lär dyka upp under de kommande veckorna. Men redan nu går det att se riktningen: Plasma 6.8 ser ut att bli en version som gör Linux-skrivbordet mer polerat, tydligt och användarvänligt, särskilt för dem som arbetar med flera skärmar och vill ha en smidig skrivbordsmiljö.

    https://kde.org/sv/plasma-desktop

    Fakta: KDE Plasma 6.8

    Status: Tidig utvecklingsfas

    Planerad lansering: Mitten av oktober

    Fokus: Bättre hantering av flera skärmar, förbättrad användarupplevelse och flera mindre gränssnittsförbättringar.

    Nyhet för flera skärmar: Skärmar får färgkodade nummermärken vid inställning, vilket gör det lättare att identifiera rätt bildskärm.

    Förbättrad färghantering: QML-baserade KDE-appar får en mer enhetlig färgväljare genom KDE:s egen lösning i stället för Qt:s standardväljare.

    Fönsterhantering: Fönster som flyttas med Meta-tangenten nedtryckt hamnar automatiskt överst.

    Skrivbordet: Plasma visar tydligare felmeddelanden när filåtgärder på skrivbordet misslyckas, till exempel vid saknade behörigheter.

    Nätverk: VPN-dialogen får en tydligare anslutningsknapp, så att användaren lättare ser hur anslutningen startas.

    Virtuellt tangentbord: Tryck-och-håll-funktionen får stöd för fler symboler och specialtecken.

    Sammanfattning: KDE Plasma 6.8 ser ut att bli en version som framför allt finslipar användarupplevelsen, särskilt för användare med flera skärmar.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Raspberry Pi OS får ny kraft med Linux 6.18 LTS

    Raspberry Pi OS har fått en ny uppdatering med Linux 6.18 LTS som teknisk grund. Den nya versionen bjuder på bättre stöd för ARM, förbättrad respons, uppdaterad Wayland-miljö, nya ikoner och flera viktiga buggfixar. För både hobbybyggare, skolor och användare som kör Raspberry Pi som liten server eller arbetsdator innebär uppdateringen ett modernare och mer stabilt system.

    Raspberry Pi OS har fått en ny större uppdatering. Den senaste versionen, daterad 18 juni 2026, bygger vidare på Debian och kommer nu med Linux-kärnan 6.18 LTS. För användare betyder det bättre stöd för hårdvara, förbättrad prestanda och ett modernare system för både små hobbyprojekt och mer avancerade installationer.

    Raspberry Pi har länge varit en favorit bland entusiaster, skolor, utvecklare och hemmafixare. Den lilla enkortsdatorn används till allt från mediaspelare och väderstationer till servrar, robotar och övervakningssystem. Därför är operativsystemet en viktig del av helheten. När Raspberry Pi OS uppdateras får även gamla och nya Raspberry Pi-modeller nytt liv.

    Den största nyheten i den här versionen är övergången till Linux 6.18 LTS. LTS står för Long Term Support, vilket innebär att kärnan får längre underhåll och säkerhetsuppdateringar än vanliga kortlivade versioner. Det är särskilt viktigt för Raspberry Pi, eftersom många använder sina enheter i projekt som ska stå påslagna länge utan ständig manuell tillsyn.

    Tidigare använde Raspberry Pi OS Linux 6.12 LTS. Nu har systemet alltså tagit steget vidare till 6.18-serien. För den vanliga användaren märks det kanske inte alltid direkt på skrivbordet, men under ytan kan förbättringarna vara betydelsefulla. Den nya kärnan utlovar bland annat mer aggressiva optimeringar för ARM-processorer, bättre nätverksprestanda och ett system som kan upplevas som mer följsamt.

    Det är just ARM-arkitekturen som gör Raspberry Pi speciell. Till skillnad från vanliga stationära datorer, som oftast använder x86-processorer från Intel eller AMD, bygger Raspberry Pi på strömsnåla ARM-chip. De används även i mobiltelefoner, surfplattor och många inbyggda system. När Linux-kärnan förbättras för ARM kan det därför ge märkbara fördelar på små datorer med begränsade resurser.

    En annan viktig nyhet är att skrivbordsmiljön har fått förbättringar. Raspberry Pi OS använder Labwc som Wayland-kompositor, och i denna version har Labwc uppdaterats till version 0.9.7. Wayland är den moderna teknik som på sikt ersätter det äldre X11-systemet för grafik i Linux. För användaren handlar det om hur fönster ritas upp, flyttas och hanteras på skärmen.

    Uppdateringen innehåller också flera synliga förbättringar. Det finns nya ikoner i verktygsfält, en ny ikon för programmet Rekommenderad programvara och stöd för större ikonstorlekar i panelen. Det kan låta som små detaljer, men sådant påverkar helhetskänslan. Raspberry Pi OS har länge haft ett enkelt och lättbegripligt skrivbord, och förbättrad grafik gör systemet trevligare att använda även för nybörjare.

    Touchskärmar har också fått uppmärksamhet. Den nya versionen innehåller uppdaterade standardkopplingar för pekskärmar, vilket kan vara viktigt för projekt där Raspberry Pi används som informationsskärm, styrpanel, kassasystem, kioskdator eller hemautomationscentral. Just pekskärmsanvändning är ett område där Raspberry Pi ofta används i praktiska byggen.

    En teknisk men intressant nyhet är att Raspberry Pi OS nu använder DBus för att hindra att flera instanser av vissa program startas samtidigt. DBus är ett kommunikationssystem som används i Linux för att program och systemtjänster ska kunna prata med varandra. För användaren innebär detta färre konstiga situationer där samma program råkar öppnas flera gånger och stör användningen.

    Flera mindre komponenter har också förbättrats. Bland annat har insticksmodulerna för skrivare och volym fått justeringar. Menyn har fått en fix som gör att tangentbordsaktivering av huvudobjekt fungerar bättre. Control Centre har fått kodstädning, och PiClone har fått en saknad stängningshanterare. Det är sådana ändringar som inte alltid märks direkt, men som gör systemet mer stabilt och välpolerat.

    En annan detalj är att paketet python3-flask har tagits bort från standardinstallationen. Flask är ett populärt Python-ramverk för att bygga webbappar, men alla användare behöver inte ha det installerat från början. Den som behöver Flask kan fortfarande installera det via pakethanteraren. För ett grundsystem är det ofta bättre att hålla installationen så ren och lätt som möjligt.

    För befintliga användare är uppdateringen enkel. Den som redan kör Raspberry Pi OS behöver normalt inte installera om systemet. Det räcker att uppdatera via den grafiska pakethanteraren eller köra följande kommandon i terminalen:

    Om systemet redan är uppdaterat kör man den senaste versionen av Raspberry Pi OS, version 2026-06-18.

    Den nya utgåvan stöder ett brett urval Raspberry Pi-modeller, från äldre kort som Raspberry Pi 1A+ och 1B+ till nyare modeller som Raspberry Pi 4B, Raspberry Pi 400, Compute Module-varianterna och Zero-serien. Det gör Raspberry Pi OS till ett fortsatt viktigt system för återbruk av äldre hårdvara.

    Sammanfattningsvis är Raspberry Pi OS 2026-06-18 inte bara en kosmetisk uppdatering. Den nya Linux 6.18 LTS-kärnan ger systemet en modernare teknisk grund, samtidigt som skrivbordet har putsats till och flera vardagsproblem har rättats. För den som använder Raspberry Pi som liten dator, server, styrsystem eller experimentplattform är detta en välkommen uppdatering.

    Raspberry Pi fortsätter därmed att vara en av de mest mångsidiga smådatorerna på marknaden. Med ett uppdaterat operativsystem, långtidssupportad Linux-kärna och förbättrad skrivbordsmiljö blir den lilla datorn ännu mer användbar – både för nybörjare och erfarna Linux-användare.

    https://www.raspberrypi.com/software/operating-systems

    Faktaruta: Raspberry Pi OS 2026.06

    Utgåva: 2026-06-18

    Kärna: Linux 6.18.34 LTS

    Bas: Debian 13 ”Trixie”

    Grafik: Labwc 0.9.7 / Wayland

    Nyheter: DBus hindrar flera instanser av vissa appar

    Förbättringar: nya ikoner, bättre panel, pekskärmsstöd och buggfixar

    Uppdatering: sudo apt update && sudo apt full-upgrade

    Stöd: alla vanliga Raspberry Pi-modeller

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Tails 7.9 släppt – anonymt operativsystem får ny Tor Browser och bättre hårdvarustöd

    Tails 7.9 är här med uppdaterad Tor Browser, förbättrat stöd för nyare hårdvara och en rättning som gör Secure Boot-varningar mer tillförlitliga. Den integritetsfokuserade Linuxdistributionen fortsätter därmed att finslipa sitt portabla system för anonym surfning och spårfri användning från USB-minne.

    Tails 7.9 är nu tillgängligt. Den nya versionen av det portabla och integritetsinriktade Linuxsystemet uppdaterar Tor Browser, förbättrar stödet för nyare datorer och rättar ett ovanligt men irriterande problem med Secure Boot-varningar.

    Tails är inte en vanlig Linuxdistribution. Systemet är byggt för att köras från ett USB-minne och lämnar så få spår som möjligt på datorn där det används. All internettrafik leds genom Tor-nätverket, vilket gör det svårare att spåra användaren och dennes nätaktivitet. Därför används Tails ofta av journalister, aktivister, visselblåsare och andra som behöver ett extra skyddat digitalt arbetsflöde.

    Version 7.9 är framför allt en underhållsuppdatering, men den innehåller ändå flera viktiga förbättringar.

    Den mest synliga nyheten är att Tor Browser har uppdaterats till version 15.0.16. Webbläsaren bygger på Firefox ESR 140.12 och är en central del av Tails, eftersom den är det huvudsakliga verktyget för att surfa anonymt via Tor. Uppdateringar av Tor Browser är viktiga eftersom de både kan innehålla säkerhetsfixar och förbättringar som påverkar kompatibilitet, stabilitet och integritet.

    Tails 7.9 innehåller också uppdaterade firmwarepaket. Firmware är den lågnivåprogramvara som gör att operativsystemet kan kommunicera med hårdvara som grafikkort, Wi-Fi-kretsar och andra komponenter. För användaren betyder det i praktiken att Tails kan fungera bättre på nyare datorer, särskilt där trådlöst nätverk eller grafik tidigare varit problematiskt.

    En annan rättning gäller Secure Boot. Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna datorer som kontrollerar att systemet som startas är betrott. I vissa fall kunde Tails tidigare felaktigt varna för gamla Secure Boot-certifikat, trots att certifikaten egentligen var uppdaterade. Det kunde leda till onödig oro och i värsta fall få användare att stänga av Secure Boot utan anledning. I Tails 7.9 har kontrollen justerats så att den använder rätt databas för att avgöra om certifikaten är aktuella.

    För befintliga användare finns automatiska uppgraderingar till Tails 7.9 från Tails 7.0 och senare. Om den automatiska uppgraderingen inte fungerar, eller om systemet inte startar korrekt efter uppdateringen, rekommenderar projektet en manuell uppgradering.

    Nya användare kan ladda ner Tails 7.9 som USB-avbildning. Det finns även en ISO-fil för den som vill använda Tails från DVD eller i en virtuell maskin. Projektet påminner samtidigt om en viktig sak: om man installerar Tails på nytt i stället för att uppgradera kan den beständiga lagringen på USB-minnet raderas. Den som använder Persistent Storage för att spara filer, inställningar eller nycklar bör därför vara noga med att välja uppgradering om dessa data ska behållas.

    Bakom kulisserna innehåller Tails 7.9 även flera tekniska förbättringar för testmiljöer, byggsystem och intern dokumentation. Det finns dessutom fortsatt arbete kring Flatpak-stöd, där installation av Flatpak-appar över Tor testas bakom en funktionsflagga. Det är dock inte den stora användarnyheten i denna version, utan snarare ett tecken på att Tails-utvecklarna arbetar vidare med hur programhantering kan göras både säkrare och mer användbar i framtiden.

    Sammanfattningsvis är Tails 7.9 ingen dramatisk version med stora nya funktioner. Det är i stället en typisk säkerhets- och stabilitetsuppdatering: ny Tor Browser, bättre stöd för modern hårdvara och en viktig rättning för Secure Boot-meddelanden. För ett system som Tails är just sådana uppdateringar centrala. När målet är anonymitet och spårfri användning är det ofta de små, noggranna förbättringarna som gör störst skillnad.

    https://tails.net

    Artikel i vår wiki om Tails.

    https://wiki.linux.se/Tails

    Faktaruta: Tails 7.9

    Vad är Tails?
    Tails är en portabel Linuxdistribution som körs från USB-minne och är byggd för anonymitet, integritet och spårfri användning.

    Ny version:
    Tails 7.9

    Viktigaste nyheten:
    Tor Browser har uppdaterats till version 15.0.16, baserad på Firefox ESR 140.12.

    Bättre hårdvarustöd:
    Uppdaterade firmwarepaket förbättrar stödet för nyare datorer, grafikkretsar och Wi-Fi-adaptrar.

    Secure Boot:
    En rättning gör att Tails inte längre felaktigt varnar för gamla Secure Boot-certifikat när de redan är uppdaterade.

    Uppgradering:
    Automatisk uppgradering finns från Tails 7.0 och senare. Vid problem rekommenderas manuell uppgradering.

    Viktigt att tänka på:
    En ny installation kan radera Persistent Storage på USB-minnet. Den som vill behålla sparade filer och inställningar bör uppgradera i stället.

    , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux på HP EliteBook 8460p

    HP EliteBook 8460p är en gammal företagsdator som sedan länge passerat bäst före-datum för Windows-världen. Men ur ett Linux-perspektiv finns det fortfarande liv kvar i den kantiga och robusta maskinen. Med SSD och Debian installerat klarar den enklare vardagssysslor som webbsurf, textarbete och streaming – och visar att äldre datorer inte alltid behöver hamna på skroten.

    Linux.se brukar regelbundet testa hårdvara som folk annars skickar till skroten. Vi bedömer datorerna ur ett Linux-perspektiv och tittar på om de fortfarande går att använda på ett vettigt sätt.

    Nu har turen kommit till HP EliteBook 8460p. Just vårt exemplar är utrustat med en andra generationens Intel Core i5. Det är en dator som inte klarar kraven för Windows 11, men som fortfarande kan vara intressant för Linux.

    Hittar man en sådan här dator på loppis bör den inte kosta mer än cirka 300 kronor.

    HP EliteBook 8460p har en rejäl byggkvalitet. Den påminner nästan om en Volvo 240: kantig, fyrkantig, stor och ganska klumpig – men samtidigt robust och pålitlig. Det är ingen tunn och elegant ultrabook, utan en arbetsmaskin från en tid då bärbara datorer byggdes för att tåla en del.

    Skärmen är däremot inget att skryta med. Den här modellen är inte utrustad med Full HD-skärm, utan har en upplösning på 1366 × 768 pixlar. Just vårt exemplar är däremot uppgraderat med SSD, vilket gör stor skillnad för hur snabb datorn känns i praktiken.

    Vi försökte först starta datorn med Ubuntu 24.04, men maskinen startade om sig och vägrade att komma igång ordentligt. Därefter installerade vi Debian 13.5, och det fungerade alldeles utmärkt. Skillnaden mellan Ubuntu och Debian är inte särskilt stor för en vanlig användare, men i det här fallet visade sig Debian fungera bättre på den här äldre hårdvaran.

    Tangentbordet är helt okej att skriva på. Däremot saknar modellen vanligt bakgrundsbelyst tangentbord. I stället har HP valt en lite udda lösning: bredvid webbkameran sitter en liten lampa som kan fällas ut och lysa ner över tangentbordet.

    Prestandan räcker fortfarande för enklare vardagsanvändning. Datorn klarar att streama SVT Play i Firefox utan problem, vilket gör den fullt användbar som enkel surfdator, skrivmaskin eller Linux-testmaskin.

    Sammanfattningsvis är HP EliteBook 8460p ingen modern dator, men med SSD och Linux kan den fortfarande göra nytta. För rätt pris kan den vara ett bra exempel på hur äldre företagsdatorer kan få ett andra liv i stället för att hamna på skroten.

    Tekniska fakta: HP EliteBook 8460p

    • Processor: Intel Core i5-2540M, 2 kärnor / 4 trådar
    • Skärm: 14 tum HD+, 1600 × 900 pixlar
    • Minne: 4 GB DDR3, uppgraderingsbart till 16 GB
    • Lagring: 500 GB hårddisk, 7200 rpm
    • Grafik: Intel HD Graphics 3000 + AMD Radeon HD 6470M
    • Nätverk: Gigabit Ethernet, Wi-Fi 4 och Bluetooth
    • Portar: USB, eSATA, VGA, DisplayPort, FireWire och dockningskontakt
    • Säkerhet: TPM, fingeravtrycksläsare och SmartCard-plats
    • Vikt: cirka 2,07 kg
    • Ursprungligt OS: Windows 7 Professional

    Bedömning: En klassisk företagslaptop som fortfarande kan få nytt liv med Linux, mer RAM och en SSD.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 152 är här – smartare flikar, bättre zoom och modernare inställningar

    Mozilla Firefox 152 är här med flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare i vardagen. Bland nyheterna finns enklare hantering av flikar, möjlighet att kopiera länkar utan att byta flik, finare zoomsteg, modernare inställningar och experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL. Versionen innehåller även förbättringar för privat surfning, video, PDF-hantering, Android, macOS och Linux.

    Mozilla Firefox 152 är nu tillgänglig för nedladdning och bjuder på flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare, tydligare och mer användarvänlig. Den nya versionen innehåller nyheter för både vanliga användare, utvecklare och mobilanvändare – med särskilt fokus på enklare flikhantering, förbättrad integritet och ett modernare gränssnitt.

    Firefox är en av världens mest kända webbläsare med öppen källkod. Den utvecklas av Mozilla och används på Windows, Linux, macOS, Android och flera andra plattformar. Med Firefox 152 fortsätter Mozilla att finslipa detaljerna i vardagsanvändningen, samtidigt som webbläsaren får stöd för nyare webbteknik.

    Kopiera länkar utan att byta flik

    En av de mest praktiska nyheterna i Firefox 152 gäller flikhanteringen. På Linux och Windows kan användaren nu kopiera en länk från en flik utan att först behöva växla till den fliken.

    Det görs via högerklicksmenyn på fliken, under alternativet:

    Share → Copy Link

    Det här kan låta som en liten detalj, men för den som ofta arbetar med många flikar samtidigt kan det spara både tid och klick. Ännu bättre är att Firefox 152 även gör det möjligt att kopiera flera länkar samtidigt om flera flikar är markerade.

    Det är särskilt användbart för den som samlar källor, arbetar med research, skriver artiklar eller bara vill dela flera öppna webbsidor på ett smidigt sätt.

    Mindre steg vid zoomning

    Firefox 152 får också stöd för fler och mindre zoomsteg när man zoomar in och ut på webbsidor med tangentbord eller mus.

    Tidigare kunde zoomstegen ibland kännas lite grova. Nu blir det enklare att hitta en lagom nivå, särskilt på skärmar med hög upplösning eller när man läser text på sidor där standardstorleken inte passar.

    För användare med nedsatt syn, eller för den som ofta växlar mellan olika skärmstorlekar, kan detta göra webbläsaren mer behaglig att använda.

    Nytt stöd för JPEG XL i Firefox Labs

    En annan intressant nyhet är experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL via Firefox Labs.

    JPEG XL är ett modernt bildformat som är tänkt att kunna ge hög bildkvalitet med effektiv komprimering. Det kan i framtiden bli ett alternativ till äldre format som JPEG, särskilt på webben där bildstorlek och laddningstid spelar stor roll.

    Eftersom stödet är experimentellt är det främst något för nyfikna användare, utvecklare och webbteknikintresserade att testa.

    Modernare inställningar

    Mozilla fortsätter också att modernisera Firefox inställningssidor. I Firefox 152 får inställningarna ett nytt och mer överskådligt utseende.

    Syftet är att göra det lättare att hitta rätt bland webbläsarens många alternativ. Grupperingen har blivit tydligare, navigationen bättre och anpassningar enklare att förstå.

    För nya användare kan detta göra Firefox mindre rörigt, medan vana användare snabbare hittar till de funktioner de söker.

    Flikar från andra enheter blir mer användbara

    Firefox har länge kunnat synkronisera flikar mellan olika enheter. Det gör att man till exempel kan öppna en sida på mobilen och sedan fortsätta läsa den på datorn.

    I Firefox 152 förbättras detta ytterligare. I sidofältets panel för flikar från andra enheter går det nu att öppna flikar i en ny flik eller i en ny containerflik direkt från snabbmenyn.

    Containerflikar är en funktion i Firefox som gör det möjligt att separera olika webbplatser eller identiteter från varandra. Man kan till exempel hålla arbete, privat surfning och sociala medier åtskilda i olika containrar.

    Fler videokontroller i högerklicksmenyn

    Firefox 152 utökar även stödet för videokontroller i högerklicksmenyn på fler webbplatser.

    Det innebär att funktioner som spela upp, pausa, fullskärm, tyst läge och loop blir tillgängliga på fler videosidor. Det kan vara praktiskt när en webbplats har egna kontroller som är svåra att använda eller störande utformade.

    Stäng av ljud direkt från adressfältet

    En lite rolig men användbar nyhet är att Firefox 152 får stöd för att stänga av ljud direkt från adressfältet.

    Genom att skriva exempelvis “mute”, “shush” eller “sssh” kan användaren snabbt komma åt en åtgärd för att tysta Firefox. Det kan vara praktiskt om en flik plötsligt börjar spela upp ljud och man snabbt vill få tyst på webbläsaren.

    Förbättrad privat surfning

    Privat surfning förbättras också i Firefox 152. Webbläsaren ska nu vara bättre på att undvika att webbplatser slutar fungera på grund av spårningsskyddet.

    Om en sida inte fungerar som den ska efter omladdning kan Firefox visa ett informationsfält. Där kan användaren välja att ladda om sidan med spårningsskyddet avstängt för just det tillfället.

    Det här är en balansgång mellan integritet och kompatibilitet. Firefox försöker skydda användaren mot spårning, men samtidigt måste vanliga webbplatser fungera på ett rimligt sätt.

    Förbättringar för Linux

    För Linuxanvändare finns flera förbättringar. Förutom möjligheten att kopiera länkar från flikar utan att byta flik förbättras även GTK-stödet.

    Bland annat rättas hanteringen av ordvis markering i textfält med höger-till-vänster-språk. Det kan vara viktigt för användare som arbetar med språk som arabiska, hebreiska eller persiska.

    Dialogrutan “Om Mozilla Firefox” har också förbättrats för system med flera skärmar, så att den mer pålitligt öppnas på den skärm där Firefox senast användes.

    Förbättringar för Android och macOS

    På Android förbättras hanteringen av PDF-filer. När man delar fjärrlagrade PDF-dokument delas själva filen i stället för bara webbadressen. Det gör delningen mer direkt och användbar.

    Firefox för Android får också bättre prestanda vid nypzoomning, särskilt på enklare och långsammare enheter.

    På macOS förbättras bland annat tillförlitligheten när bilder dras till skrivbordet eller till Finder-fönster. Bilder ska nu hamna mer korrekt där användaren släpper dem. Dessutom förbättras flera textredigeringskommandon, särskilt i miljöer där höger-till-vänster-språk används.

    Nyheter för utvecklare

    Firefox 152 innehåller även flera nyheter för webbutvecklare.

    I utvecklarverktygen finns nu ett alternativ för att visa eller dölja kommentarnoder i Inspector. Webbläsaren får också stöd för CSS-egenskapen field-sizing, WebAuthn Related Origin Request och alternativet unadjustedMovement i Pointer Lock API.

    Detta är funktioner som främst märks för utvecklare, men de bidrar på sikt till att moderna webbplatser kan byggas mer flexibelt och fungera bättre i Firefox.

    Inbyggda ordlistor för fler språk

    Firefox 152 lägger även till inbyggt ordlistestöd för stavningskontrollen i flera språkversioner. Det gäller bland annat brittisk engelska, kroatiska, georgiska, persiska, slovenska, turkiska, walesiska och flera andra språk.

    För användare som skriver mycket direkt i webbläsaren – till exempel i webbmail, publiceringssystem eller forum – kan förbättrad stavningskontroll vara en stor hjälp.

    En version full av små men användbara förbättringar

    Firefox 152 är kanske inte en version som förändrar hela webbläsaren i grunden, men den innehåller många små förbättringar som tillsammans gör användningen smidigare.

    Att kunna kopiera länkar från flera flikar, zooma med mindre steg, hantera ljud snabbare, få bättre privat surfning och använda ett modernare inställningsgränssnitt är funktioner som märks i vardagen.

    För Linuxanvändare är stödet för bättre flikhantering särskilt välkommet. För utvecklare innebär versionen fler moderna webbstandarder, och för mobilanvändare kommer förbättringar i PDF-delning och zoomprestanda.

    Firefox 152 visar att Mozilla fortsätter att utveckla webbläsaren steg för steg – med fokus på öppenhet, användarkontroll och ett webbläsaralternativ som inte styrs av de stora reklamplattformarna.

    https://www.firefox.com/sv-SE/thanks

    Teknisk faktaruta: Firefox 152

    Program: Mozilla Firefox

    Version: 152

    Typ: Webbläsare med öppen källkod

    Plattformar: Linux, Windows, macOS och Android

    Viktiga nyheter:

    • Kopiera länkar från flikar utan att först byta till fliken
    • Stöd för att kopiera flera fliklänkar samtidigt
    • Mindre och mer precisa zoomsteg
    • Experimentellt stöd för JPEG XL via Firefox Labs
    • Moderniserade inställningssidor
    • Förbättrad hantering av flikar från andra enheter
    • Fler videokontroller i högerklicksmenyn
    • Möjlighet att stänga av ljud direkt från adressfältet

    Linux-förbättringar:

    • Bättre flikhantering på Linux och Windows
    • Förbättrat GTK-stöd
    • Bättre hantering av höger-till-vänster-språk i textfält
    • Förbättrad dialogruta för flera skärmar

    Android: Bättre PDF-delning och förbättrad prestanda vid nypzoomning.

    macOS: Förbättrad drag-och-släpp-hantering av bilder samt bättre textredigering.

    För utvecklare:

    • Visa eller dölj kommentarnoder i Inspector
    • Stöd för CSS-egenskapen field-sizing
    • Stöd för WebAuthn Related Origin Request
    • Stöd för unadjustedMovement i Pointer Lock API

    Sammanfattning: Firefox 152 är en uppdatering med många mindre men praktiska förbättringar som gör webbläsaren smidigare, tydligare och mer användbar i vardagen.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Thunderbird 152 är här – enklare e-post, säkrare inloggning och många förbättringar

    Mozilla Thunderbird 152 är här med fokus på enklare kontoinställning, säkrare inloggning och bättre stabilitet. Den nya versionen gör det lättare att lägga till Thundermail-konton, stärker Gmail-inloggningen med PKCE och innehåller många rättningar för IMAP, POP3, Microsoft 365, Exchange, kalendern och meddelandetrådar. För både vanliga användare och organisationer är detta en viktig uppdatering som gör Thunderbird tryggare och mer pålitligt i vardagen.

    Mozilla Thunderbird fortsätter att utvecklas från ett klassiskt e-postprogram till ett komplett kommunikationsverktyg för e-post, kalender, kontakter, nyhetsgrupper och chatt. Med version 152 får programmet både synliga nyheter för vanliga användare och viktiga förbättringar under huven för företag, administratörer och säkerhetsmedvetna användare.

    Thunderbird är ett av de mest kända fria och öppna e-postprogrammen. Det finns för Windows, macOS och Linux, och används av både privatpersoner, organisationer och företag som vill ha ett alternativ till webbaserade e-postlösningar.

    I Thunderbird 152 ligger fokus på tre saker: enklare kontoinställning, säkrare inloggning och stabilare hantering av e-post, kalender och Microsoft-konton.

    Enklare start med Thundermail

    En av de mest synliga nyheterna är stöd för enklare kontoinställning av Thundermail-konton. Med så kallad one-click setup kan användaren snabbare lägga till ett konto utan att behöva fylla i servernamn, portar och tekniska detaljer manuellt.

    Det här är viktigt eftersom e-post historiskt sett har kunnat vara krångligt att konfigurera. IMAP, SMTP, kryptering, autentisering och serveradresser är begrepp som många vanliga användare helst vill slippa hantera. När kontot kan ställas in automatiskt blir Thunderbird mer lättillgängligt, särskilt för nya användare.

    Säkrare Gmail-inloggning med PKCE

    En annan viktig förändring gäller Gmail och OAuth-inloggning. Thunderbird 152 börjar använda PKCE, en säkerhetsförbättring inom OAuth.

    OAuth är den metod som ofta används när ett program får tillgång till ett konto utan att användaren behöver lämna ut sitt lösenord direkt till programmet. I stället loggar användaren in hos exempelvis Google, och Thunderbird får en behörighetstoken.

    PKCE stärker den processen. Det är särskilt viktigt för program där man inte säkert kan lagra hemliga nycklar, till exempel vanliga skrivbordsprogram. Resultatet blir en säkrare inloggningskedja för Gmail-användare.

    För användaren märks detta troligen inte som någon dramatisk förändring i vardagen, men det är en viktig förbättring i bakgrunden.

    Bättre stöd för företag och administratörer

    Thunderbird 152 får också förbättrat stöd för enterprise policies. Det innebär att administratörer i företag och organisationer kan styra fler inställningar centralt.

    Nyheten i denna version är stöd för SecurityDevices i företagsreglerna. Det kan användas i miljöer där säkerhetsenheter, certifikat eller särskilda autentiseringslösningar behöver hanteras kontrollerat.

    För en vanlig hemanvändare är detta kanske inte den mest spännande nyheten, men för organisationer som vill standardisera Thunderbird på många datorer är det betydelsefullt.

    Färre störande aviseringar

    Thunderbird 152 rättar flera problem med aviseringar. Ett fel där nya e-postaviseringar kunde visas på fel skärm i system med tre bildskärmar har åtgärdats.

    Även skräpposthanteringen har förbättrats. Tidigare kunde skräppost i vissa fall hinna trigga en ny e-postavisering innan meddelandet flyttades till skräppostmappen. Det kunde leda till onödiga störningar och förvirring. Den typen av problem är nu rättad.

    Det är en liten detalj, men sådana förbättringar gör stor skillnad i vardagen för den som får mycket e-post.

    Förbättrad trådhantering och sortering

    E-posttrådar är en central funktion i moderna e-postprogram. När många svar hör ihop vill man att de visas samlat och i rätt ordning.

    Thunderbird 152 rättar flera problem med trådade meddelanden. Bland annat har utvecklarna fixat fel där mycket djupt nästlade trådar kunde försvinna från visningen. Det handlade om meddelanden som låg mer än 255 nivåer ner i en tråd.

    Det låter extremt, men i stora organisationer, e-postlistor och gamla nyhetsgrupper kan trådar ibland bli mycket omfattande.

    Versionen rättar också problem där trådvisningen kunde bli fel efter att man raderat och ångrat radering av en trådförälder. Dessutom uppdateras trådarnas ordning nu korrekt utan att användaren behöver uppdatera eller sortera om mappen manuellt.

    Även sortering efter ämnesrad har förbättrats. Svar med “RE:” ska inte längre separeras från det ursprungliga meddelandet på samma sätt som tidigare.

    Bättre sökning – även med tyska tecken

    Sökfunktionen har också fått buggfixar. Thunderbird 152 rättar ett problem där sökning i meddelandetext kunde missa utkast som innehöll tyska omljud, till exempel ä, ö och ü.

    Det är en teknisk detalj, men den visar hur viktigt korrekt teckenhantering är i e-postprogram. För användare som skriver på andra språk än engelska kan sådana fel vara både irriterande och svåra att förstå.

    En krasch som kunde inträffa vid lokal meddelandesökning har också åtgärdats.

    Viktiga rättningar för Microsoft 365 och Exchange

    Thunderbird används inte bara med Gmail och vanliga IMAP-konton. Många använder programmet även tillsammans med Microsoft 365 och Exchange.

    I Thunderbird 152 finns flera viktiga förbättringar för just dessa användare. Bland annat rättas problem med Microsoft OAuth2, vidarebefordran och omdirigering av Exchange-meddelanden.

    Ett särskilt viktigt problem gällde stora borttagningar i Microsoft 365. Thunderbird kunde få problem när användaren försökte ta bort fler än 1 000 meddelanden samtidigt. Det är nu rättat.

    Även EWS, Exchange Web Services, har fått flera korrigeringar. Bland annat har problem där meddelanden kunde försvinna från mappvyn åtgärdats. Hanteringen av papperskorgen har också förbättrats, så att mappar som redan ligger i papperskorgen raderas permanent i stället för att flyttas till papperskorgen igen.

    IMAP och POP3 blir stabilare

    Thunderbird 152 innehåller även förbättringar för klassiska e-postprotokoll som IMAP och POP3.

    IMAP-inställningen “Visa endast prenumererade mappar” kan nu ändras utan att Thunderbird behöver startas om. Det gör programmet smidigare att använda, särskilt för den som ofta arbetar med många mappar.

    Ett problem med upprepade IMAP-aviseringar efter att datorn vaknat ur viloläge har också rättats. Det kunde inträffa när meddelanden redan hade lästs på en annan enhet.

    För POP3 har en låsning rättats som kunde uppstå om servern slutade svara utan att stänga anslutningen ordentligt. Det är en sådan bugg som kan vara svår att felsöka för användaren, eftersom programmet bara upplevs som segt eller fastlåst.

    Kalendern får bättre hantering av möten och uppgifter

    Thunderbird är inte bara ett e-postprogram. Kalenderdelen har blivit allt viktigare, och i version 152 rättas flera kalenderrelaterade problem.

    En viktig förbättring gäller återkommande kalenderhändelser. Thunderbird ska nu bättre skilja mellan om användaren accepterar en enskild förekomst av ett möte eller hela mötesserien.

    Det är viktigt i arbetsmiljöer där återkommande möten är vanliga. Att råka ändra eller acceptera fel del av en serie kan skapa förvirring.

    På macOS har ett problem med genomskinliga popupfönster som störde redigering av kalenderhändelser rättats. Thunderbird ska också undvika att lägga till dubbla deltagare i inbjudningar.

    Även uppgifter har förbättrats. Alternativet “Dölj slutförda uppgifter” döljer nu även avbrutna uppgifter. Dessutom bevaras procentuell färdigställandegrad separat från status i verktygstips.

    Små förbättringar som gör programmet bättre

    Utöver de större nyheterna innehåller Thunderbird 152 en lång rad mindre rättningar. Det gäller bland annat kontaktbilder, skrivfönstret, bakgrundssändning, varningar för blockerade filer, filterdialogens tillgänglighet, felaktiga olästa räknare, MIME-hantering och olika visuella förbättringar.

    Den här typen av uppdateringar är kanske inte lika lätta att sammanfatta som en helt ny funktion, men de är ofta avgörande för hur stabilt och pålitligt programmet känns i vardagen.

    Säkerhetsfixar ingår

    Som vanligt innehåller den nya versionen även säkerhetsrättningar. Det gör uppdateringen viktig även för användare som inte direkt behöver någon av de nya funktionerna.

    E-postprogram hanterar mycket känslig information: privata meddelanden, bilagor, inloggningar, mötesinbjudningar och företagskommunikation. Därför är det klokt att hålla Thunderbird uppdaterat.

    Tillgängligt för Windows, macOS och Linux

    Thunderbird 152 finns att ladda ner för Windows 10 och senare, macOS 10.15 och senare samt Linux.

    För Linux-användare kan uppdateringen komma via distributionens pakethanterare, men Thunderbird finns också tillgängligt direkt från projektets webbplats.

    Sammanfattning

    Thunderbird 152 är ingen version som förändrar programmets utseende radikalt, men den innehåller många viktiga förbättringar.

    För vanliga användare märks nyheterna främst genom enklare kontoinställning, färre irriterande buggar, bättre aviseringar och stabilare kalender- och e-posthantering. För organisationer och avancerade användare är förbättringarna kring enterprise policies, Gmail OAuth, Microsoft 365, Exchange och IMAP särskilt viktiga.

    Det är en typisk under-huven-version: kanske inte spektakulär vid första ögonkastet, men viktig för säkerhet, stabilitet och långsiktig användbarhet.

    https://www.thunderbird.net/sv-SE

    Faktaruta: Mozilla Thunderbird 152

    Thunderbird 152 är en ny version av det fria och öppna e-postprogrammet Mozilla Thunderbird. Programmet hanterar e-post, kalender, kontakter, nyhetsgrupper och chatt.

    Största nyheterna:
    • Enklare konfiguration av Thundermail-konton med one-click setup.
    • Säkrare Gmail-inloggning med PKCE för OAuth.
    • Förbättrat stöd för företagsstyrning via enterprise policies.
    • Bättre hantering av IMAP, POP3, Microsoft 365 och Exchange.
    • Flera rättningar för kalender, trådade meddelanden och sökning.

    För vanliga användare betyder det:
    Thunderbird blir stabilare, säkrare och mindre störande i vardagen. Aviseringar, skräpposthantering, kalenderinbjudningar och meddelandetrådar fungerar bättre.

    Plattformar:
    Windows 10 och senare, macOS 10.15 och senare samt Linux.

    Tips: Eftersom uppdateringen även innehåller säkerhetsfixar bör användare uppdatera Thunderbird så snart versionen finns tillgänglig.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • När Linux och Secure Boot måste byta nyckel

    När Microsofts äldre Secure Boot-certifikat från 2011 löper ut behöver Linuxvärlden ta nästa steg i övergången till en nyare signeringskedja. För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden, men för Linuxdistributioner, installationsmedia och äldre datorer kan den bli avgörande. I grunden handlar det om något så enkelt – och viktigt – som att datorn måste lita på rätt nyckel för att Linux ska kunna starta säkert.

    En gammal digital nyckel från Microsoft är på väg att gå ut. Det låter kanske som en teknisk detalj för firmware-utvecklare, men förändringen berör stora delar av Linux-världen. Orsaken är Secure Boot – den säkerhetsfunktion i moderna datorer som kontrollerar att rätt programvara startar när datorn slås på.

    I juni löper Microsofts äldre UEFI CA-certifikat från 2011 ut. Det certifikatet har under många år varit en viktig del av kedjan som gör att Linuxdistributioner kan starta på datorer där Secure Boot är aktiverat. Nu behöver Linuxdistributionerna stegvis flytta över till den nyare Microsoft UEFI CA från 2023.

    För vanliga användare innebär detta oftast ingen dramatik. En dator som startar Linux med Secure Boot i dag bör normalt fortsätta att starta även efter att det gamla certifikatet gått ut. Men övergången är ändå viktig, särskilt för nya installationsmedier, räddningsskivor, dual boot-system och äldre datorer.

    Vad är Secure Boot?

    Secure Boot är en säkerhetsfunktion i UEFI, den moderna ersättaren till det gamla BIOS-systemet. När datorn startar kontrollerar firmware att den första delen av startkedjan är signerad med en betrodd digital nyckel.

    Man kan jämföra det med en dörrvakt vid datorns entré. Dörrvakten släpper bara in program som kan visa upp rätt legitimation. Om startprogrammet är signerat med en nyckel som datorn litar på får det fortsätta. Om inte, stoppas uppstarten.

    Syftet är att hindra skadlig kod från att lägga sig tidigt i startprocessen, innan operativsystemet ens har hunnit laddas. Sådan kod kan annars vara mycket svår att upptäcka.

    Varför fungerar Windows enklare?

    På de flesta vanliga PC-datorer finns Microsofts Secure Boot-nycklar redan inlagda från fabrik. Det gör att Windows kan starta utan extra krångel, eftersom datorns firmware redan litar på Microsofts signering.

    Linux har däremot ett annat problem. De flesta Linuxdistributioner är inte direkt betrodda av datorns firmware. Tillverkaren av datorn har normalt inte lagt in nycklar för Ubuntu, Fedora, Debian, Linux Mint eller andra distributioner.

    För att lösa detta använder många Linuxdistributioner ett litet program som heter shim.

    Shim – den lilla länken mellan Microsoft och Linux

    Shim är en liten första startladdare som fungerar som en bro mellan datorns Secure Boot-system och Linuxdistributionens egna nycklar.

    Så här fungerar det förenklat:

    Datorns firmware litar på Microsofts nyckel.

    Microsoft har signerat Linuxdistributionens shim.

    Firmware startar shim eftersom signaturen är betrodd.

    Shim kontrollerar sedan nästa steg, till exempel GRUB och Linuxkärnan.

    GRUB och kärnan kan därefter starta Linux på ett säkert sätt.

    På detta sätt kan Linux starta på datorer där Secure Boot är aktiverat, utan att varje enskild datortillverkare behöver lägga in nycklar för varje Linuxdistribution.

    Vad händer när 2011-certifikatet går ut?

    Det viktiga att förstå är att ett utgånget certifikat inte automatiskt betyder att allt slutar fungera. Certifikatet tas inte magiskt bort ur datorns firmware bara för att datumet passerar. Redan signerade och betrodda startladdare bör därför i många fall fortsätta fungera.

    Det betyder att en befintlig Linuxinstallation, som redan fungerar med Secure Boot, normalt inte bör sluta starta enbart på grund av certifikatets utgångsdatum.

    Problemen kan i stället uppstå i samband med övergången till den nya signeringskedjan. Nya installationsavbilder, nya versioner av shim, återställningsmedia och vissa äldre datorer kan behöva uppdaterade Secure Boot-databaser för att känna igen den nya Microsoft UEFI CA från 2023.

    Varför kan det ändå bli problem?

    Secure Boot bygger på en kedja av förtroende. Varje länk måste lita på nästa länk. Om datorns firmware inte känner igen den nyckel som har använts för att signera shim, stoppas processen redan i början.

    Då spelar det ingen roll att Linuxkärnan eller GRUB är korrekt installerade. Om första länken i kedjan inte godkänns kommer datorn inte vidare.

    Särskilt känsliga situationer kan vara:

    Äldre datorer med föråldrade Secure Boot-databaser.

    Nya Linuxinstallationsmedier som använder den nya 2023-signeringen.

    Dual boot-system med både Windows och Linux.

    Räddnings-USB och installationsstickor som inte har uppdaterats.

    System där användaren manuellt har ändrat Secure Boot-nycklar.

    Datorer där den gamla 2011-nyckeln tas bort för tidigt.

    Det sista är särskilt viktigt. Att manuellt ta bort gamla nycklar ur Secure Boot-systemet kan göra att tidigare fungerande Linuxinstallationer inte längre startar.

    Vad behöver Linuxdistributionerna göra?

    Linuxdistributionerna behöver se till att deras shim-versioner signeras på rätt sätt för framtiden. Det innebär att de måste anpassa sig till Microsofts nyare UEFI CA från 2023 och se till att installationsmedia, uppdateringspaket och dokumentation följer med i övergången.

    För stora distributioner som Ubuntu, Fedora, Debian, SUSE och andra är detta en viktig infrastrukturell förändring. Det handlar inte om en ny funktion som användaren direkt ser, utan om att själva startkedjan ska fortsätta fungera på moderna datorer.

    Det är lite som att byta låssystem i ett stort hus. De flesta märker ingenting om bytet görs rätt, men om nycklarna inte passar kan någon plötsligt stå utanför dörren.

    Vad bör vanliga användare göra?

    För de flesta användare är rådet enkelt: håll systemet uppdaterat.

    Installera uppdateringar från din Linuxdistribution.

    Uppdatera shim-paket när distributionen erbjuder det.

    Installera firmware- och UEFI-uppdateringar från datortillverkaren när sådana finns.

    Använd nya installationsavbilder från distributionens officiella webbplats.

    Undvik att manuellt ändra Secure Boot-nycklar om du inte vet exakt vad du gör.

    Det är också klokt att inte använda gamla installationsstickor i flera år. Om du ska installera Linux på en ny dator med Secure Boot aktiverat bör du ladda ner en aktuell ISO-fil från distributionens officiella webbplats.

    Secure Boot är inte bara ett Windows-problem

    Det här visar också hur beroende Linuxvärlden fortfarande är av Microsofts roll i PC-ekosystemet. Även om Linux är ett fristående och öppet operativsystem måste det ofta passera genom en Microsoft-signerad startkedja för att fungera smidigt på vanliga konsumentdatorer med Secure Boot.

    Det betyder inte att Linux är osäkert eller underordnat Windows. Det betyder snarare att PC-plattformen historiskt har standardiserats kring Microsofts nycklar, eftersom Windows dominerar marknaden.

    Linuxdistributionerna har därför byggt praktiska lösningar för att fungera inom detta system. Shim är en sådan lösning.

    Ingen panik – men en viktig övergång

    Att Microsofts UEFI CA från 2011 löper ut är inte en katastrof. Det betyder inte att Linuxdatorer plötsligt slutar starta över en natt. Men det är en viktig övergång som Linuxdistributioner, hårdvarutillverkare och systemadministratörer behöver hantera på rätt sätt.

    För användaren är det viktigaste att inte göra förhastade ändringar i Secure Boot-inställningarna. Låt distributionens uppdateringar sköta övergången, använd aktuella installationsmedier och se till att firmware hålls uppdaterad.

    Secure Boot handlar i grunden om förtroende. När en gammal nyckel går ut måste en ny ta vid. Om kedjan hålls obruten kommer Linux fortsätta starta precis som tidigare – bara med en modernare grund för framtidens säkra uppstarter.

    https://github.com/rhboot/shim

    Faktaruta: Secure Boot och Linux

    Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna datorer som kontrollerar att startprogrammen är betrodda innan operativsystemet får starta.

    Många Linuxdistributioner använder ett litet program som heter shim. Det fungerar som en bro mellan datorns firmware, Microsofts Secure Boot-nycklar och Linuxdistributionens egna nycklar.

    Microsofts äldre UEFI CA-certifikat från 2011 löper ut, vilket gör att Linuxdistributioner behöver gå över till den nyare signeringskedjan från 2023 för framtida stöd.

    • Påverkar: Linuxinstallationer med Secure Boot aktiverat.
    • Viktig del: shim, GRUB och Linuxkärnan.
    • Risk: äldre installationsmedia och datorer med föråldrade Secure Boot-nycklar.
    • Råd: håll Linux, firmware och installationsmedia uppdaterade.
    • Undvik: att manuellt ändra Secure Boot-nycklar om du inte vet exakt vad du gör.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • OpenZFS 2.4.3: säkrare lagring och stöd för nyare Linux-kärnor

    OpenZFS 2.4.3 är här med bättre stöd för moderna Linux-kärnor, flera viktiga lagringsfixar och skärpt kontroll av komprimerad data. Uppdateringen riktar sig främst till servrar, NAS-system och andra miljöer där ZFS används för säker och pålitlig lagring.

    OpenZFS 2.4.3 har släppts som en ny underhållsversion av det öppna filsystemet och volymhanteraren ZFS. För den vanliga användaren kan versionsnumret låta ganska odramatiskt, men bakom uppdateringen finns flera viktiga förbättringar som gör lagringen stabilare, säkrare och bättre anpassad för moderna Linux- och FreeBSD-system.

    ZFS är mer än bara ett vanligt filsystem. Det är en hel lagringsplattform som kombinerar filsystem, volymhantering, kontrollsummor, snapshots, komprimering och skydd mot datakorruption. Därför används OpenZFS ofta i servrar, NAS-system, backup-lösningar och andra miljöer där dataintegritet är viktig.

    Stöd för Linux-kärnor upp till 7.0

    En av de viktigaste nyheterna i OpenZFS 2.4.3 är förbättrad kompatibilitet med Linux. Den nya versionen stöder Linux-kärnor från 4.18 upp till 7.0. Det betyder att OpenZFS nu kan användas på både äldre företagsdistributioner och nyare system med färska kärnor.

    Detta är särskilt viktigt eftersom ZFS ligger nära operativsystemets kärna. När Linux förändras måste OpenZFS anpassas för att fortsätta fungera korrekt. För användare som kör rullande distributioner, nyare servermiljöer eller testversioner av kommande Linux-kärnor är detta därför en betydelsefull förbättring.

    Även FreeBSD-användare får fortsatt stöd. OpenZFS 2.4.3 är kompatibelt med FreeBSD 13.3 och senare samt FreeBSD 14.0 och senare.

    Flera viktiga lagringsfixar

    OpenZFS 2.4.3 innehåller ett antal korrigeringar som rör själva lagringshanteringen. Bland annat finns förbättringar kring ZVOL, alltså virtuella blockenheter som kan användas ovanpå ZFS. Sådana används ofta för virtuella maskiner, databaser eller andra system som behöver blocklagring i stället för vanliga filer.

    Uppdateringen rättar också problem vid borttagning av loggenheter, så kallade log vdevs. Dessa används för att snabba upp synkrona skrivningar och är vanliga i mer avancerade lagringssystem.

    En annan viktig rättning gäller ett double-free-problem som kunde uppstå med block som klonats efter DDT-pruning. Det är en teknisk detalj, men i praktiken handlar det om att undvika fel i minneshanteringen när ZFS arbetar med deduplicering och blocktabeller.

    Strängare kontroll av komprimerad data

    ZFS har länge varit känt för sin robusta hantering av data. I OpenZFS 2.4.3 skärps kontrollerna ytterligare för komprimerade block. Systemet kontrollerar nu mer exakt att den uppackade datan får rätt längd när algoritmer som lz4, gzip och zstd används.

    Det här är viktigt eftersom komprimering innebär att data lagras i ett mer kompakt format. Om något blir fel vid lagring, läsning eller uppackning måste filsystemet kunna upptäcka det. Strängare kontroller minskar risken för att felaktig eller skadad data passerar obemärkt.

    OpenZFS 2.4.3 lägger även till fler kontroller av storleksfält, textsträngar och så kallade packed nvlists. Det gör systemet bättre på att upptäcka trasiga eller oväntade datastrukturer.

    Förbättringar för Linux-monteringar

    På Linux-sidan finns flera förbättringar kring hur monteringsalternativ hanteras. Det gäller bland annat read/write-flaggor och hanteringen av alternativet source vid montering.

    För användaren märks detta främst som bättre kompatibilitet och mer förutsägbart beteende när ZFS-dataset monteras. I servermiljöer, där monteringar ofta styrs via skript, systemd-enheter eller automatiska rutiner, kan sådana detaljer vara mycket viktiga.

    Versionen innehåller även fixar för äldre Linux-kärnor, bland annat kring fs_parse-API:t i Linux 5.6, samt en byggfix för aarch64. Det senare är viktigt för ARM-baserade system, till exempel vissa servrar, utvecklingskort och NAS-lösningar.

    Bättre verktyg för felsökning

    OpenZFS 2.4.3 förbättrar även verktygen runt filsystemet. Verktyget zdb kan nu upptäcka BRT- och DDT-läckor under blockgenomgång. Det gör det lättare för utvecklare och administratörer att hitta problem i komplexa lagringspooler.

    Även zarcstat har förbättrats. Verktyget kan nu upptäcka en ansluten L2ARC-enhet även om den ännu inte innehåller någon data. L2ARC används som en extra läscache, ofta på SSD, för att snabba upp åtkomst till ofta använd data.

    Färre störningar vid snapshots och NFS

    Snapshots är en av ZFS mest uppskattade funktioner. De gör det möjligt att frysa ett filsystems tillstånd vid en viss tidpunkt, utan att kopiera allt innehåll direkt. Det används ofta för backup, testmiljöer och snabb återställning.

    I OpenZFS 2.4.3 finns en förbättring som gör att systemet undviker att spola bort orelaterade NFS-exporter när en snapshot avmonteras. Det kan minska störningar i miljöer där ZFS används tillsammans med NFS-delningar.

    Versionen rättar också ett problem i hanteringen av PREVIOUSLY_REDACTED, där det sista blocket i vissa fall kunde tappas. Även detta är en detalj som främst berör avancerade ZFS-funktioner, men det visar att uppdateringen fokuserar på stabilitet och datakorrekthet.

    FreeBSD får också förbättringar

    För FreeBSD innehåller OpenZFS 2.4.3 bland annat stöd för att bygga openzfs.ko med sanitizers. Det är verktyg som hjälper utvecklare att hitta fel i koden, till exempel minnesproblem.

    Dessutom finns fixar för kernel panic och cachehantering. Det gör versionen viktig även för FreeBSD-användare, särskilt i server- och lagringsmiljöer där ZFS är vanligt förekommande.

    En underhållsversion som betyder mer än den låter

    OpenZFS 2.4.3 är inte en version fylld med stora nya funktioner för slutanvändare. Det är i stället en typisk underhållsversion: många små och tekniska förbättringar som tillsammans gör systemet säkrare och mer pålitligt.

    För den som använder ZFS i produktion är sådana uppdateringar ofta mycket viktiga. Lagringssystem ska inte vara spännande i vardagen. De ska bara fungera, skydda data och bete sig förutsägbart även när hårdvara, kärnor och operativsystem förändras.

    Med stöd för Linux-kärnor upp till 7.0, förbättrad hantering av monteringsalternativ, striktare kontroller av komprimerad data och flera viktiga lagringsfixar är OpenZFS 2.4.3 en uppdatering som främst handlar om trygghet. Det är kanske inte den mest spektakulära typen av nyhet, men för den som lagrar viktig data är det precis den sortens uppdatering man vill se.

    https://github.com/openzfs/zfs/releases/tag/zfs-2.4.3

    Faktaruta: OpenZFS 2.4.3

    Typ: Underhållsversion av OpenZFS

    Fokus: Stabilitet, säkerhet, kompatibilitet och förbättrad felsökning

    • Stöd för Linux-kärnor 4.18 till 7.0
    • Kompatibelt med FreeBSD 13.3+ och FreeBSD 14.0+
    • Striktare kontroll av uppackad data för lz4, gzip och zstd
    • Ny kontroll av krypteringsnyckel vid blockkloning i ZVOL
    • Fixar för log vdev-borttagning och double-free efter DDT-pruning
    • Förbättrad hantering av ro/rw-monteringar och source-alternativ på Linux
    • Fix för aarch64-byggfel och bättre kompatibilitet med Linux 5.6 fs_parse
    • zdb kan nu upptäcka BRT- och DDT-läckor
    • zarcstat känner nu igen en ansluten L2ARC-enhet även utan data
    • Minskar störningar genom att undvika att spola bort orelaterade NFS-exporter vid snapshot-avmontering
    • FreeBSD får stöd för att bygga openzfs.ko med sanitizers
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Audacity 4: klassisk ljudredigering i modern kostym

    Audacity 4 är på väg att ge det klassiska ljudredigeringsprogrammet en rejäl nystart. Med ett modernare gränssnitt, ny projekthantering, bättre plugin-stöd och förbättrade verktyg för inspelning och redigering tar den fria ljudredigeraren ett stort kliv framåt. Samtidigt är betaversionen fortfarande under utveckling, vilket gör den spännande att testa – men ännu inte något man bör använda för viktigt produktionsarbete.

    Audacity har i över två decennier varit ett av de mest kända fria programmen för ljudredigering. För många har det varit det självklara verktyget när man snabbt vill klippa en ljudfil, sätta ihop två spår, spela in tal eller plocka ut ett kort ljudklipp ur en längre inspelning. Programmet har aldrig varit det mest glamorösa, men det har varit pålitligt, effektivt och tillgängligt för alla.

    Med Audacity 4 är det tydligt att utvecklarna vill ta ett stort steg framåt. Den nya versionen har nu gått in i publik betafas, och även om den ännu inte är färdig för skarp produktion ger den en tydlig bild av vart projektet är på väg. Det handlar inte bara om små förbättringar, utan om en större ombyggnad av både utseende, arbetsflöde och funktioner.

    En av de mest märkbara nyheterna är det nya gränssnittet. Audacity 4 använder Qt i stället för wxWidgets, vilket gör att programmet känns modernare och mer sammanhållet. Det gamla Audacity var funktionellt, men kunde upplevas som tekniskt och lite ålderdomligt. Den nya versionen ger ett betydligt mer polerat intryck och känns bättre anpassad till dagens skrivbordsmiljöer.

    En annan stor förändring är den nya projekthanteraren. Tidigare öppnade man Audacity och började direkt dra in ljudfiler i arbetsytan. I Audacity 4 får användaren i stället ett mer tydligt projektflöde. Man kan skapa ett nytt projekt, öppna ett befintligt från den lokala datorn eller molnet, och även kopiera ljudklipp mellan olika projekt. Det gör programmet mer likt moderna kreativa verktyg där projektet står i centrum.

    Audacity 4 innehåller också flera nya och förbättrade funktioner för själva ljudarbetet. Det går att märka upp spår genom att markera sektioner och lägga in kapitelpunkter. Det kan vara användbart för poddar, intervjuer, ljudböcker och längre inspelningar där man behöver strukturera materialet.

    Envelope-verktyget har också gjorts om. Det används för att forma ljudnivån över tid, till exempel för att tona in, tona ut eller justera volymen i olika delar av ett ljudklipp. I den nya versionen ska detta vara mer lättanvänt och bättre integrerat i arbetsflödet.

    En särskilt intressant nyhet är förbättrad spektral redigering. I stället för att bara arbeta med ljudvågor kan man titta på ljudets frekvenser i ett spektrogram. Där kan användaren välja ut vissa frekvensområden och bearbeta dem med effekter. Det kan till exempel användas för att minska störande ljud, isolera vissa delar av en inspelning eller göra mer avancerad ljuddesign.

    Plugin-stödet har också fått en mer framträdande roll. Audacity 4 stöder Nyquist och VST3 på alla plattformar. På Linux finns även stöd för LV2, och på macOS stöds AudioUnits. Det öppnar dörren för en stor mängd effekter och verktyg, från enklare filter till mer avancerad ljudbearbetning. Utvecklarna utlovar dessutom mer polerade gränssnitt för effekterna, något som kan göra programmet mer lättillgängligt för nya användare.

    En annan funktion som många kan få nytta av är lead-in recording, tidigare känt som punch and roll. Den gör det möjligt att spela in över en viss del av ett ljudspår utan att förstöra det som kommer efter. Det är särskilt praktiskt vid inspelning av tal, poddar och ljudböcker, där man ofta behöver rätta till en mening utan att spela om hela avsnittet.

    Audacity 4 får även en metadataredigerare. Där kan man ange information som låttitel, artist, album och andra taggar direkt i programmet. Det är en liten men viktig förbättring för den som exporterar färdiga ljudfiler och vill ha bättre ordning på sina projekt.

    En viktig fråga vid stora uppdateringar är förstås kompatibilitet. Enligt utvecklarna ska Audacity 4 kunna öppna projekt från Audacity 3. Ljudklipp, spår och etiketter ska följa med automatiskt vid uppgradering. Det är avgörande för användare som redan har äldre projekt och inte vill riskera att förlora arbete.

    För Linux-användare finns också en positiv nyhet: AppImage-paketet ska nu vara mer universellt och inte längre vara märkt som Ubuntu-specifikt. Det kan göra det enklare att köra Audacity 4 på olika Linuxdistributioner utan att behöva vänta på distributionsspecifika paket.

    Men allt är inte bara förbättringar. Audacity 4 saknar vissa funktioner som fanns i Audacity 3. Bland annat nämns tempo tracks, LADSPA-plugins och Vamp-analyserare. Det är ännu oklart om dessa funktioner kommer tillbaka i senare versioner eller om de helt enkelt fasas ut. För vissa användare kan det vara en viktig begränsning, särskilt om de är beroende av äldre arbetsflöden eller specifika plugins.

    Sammantaget framstår Audacity 4 som en av de största förändringarna i programmets historia. Det gamla Audacity var ett verktyg man använde för att få jobbet gjort. Audacity 4 försöker bli något mer: ett modernt, mer genomtänkt och mer visuellt tilltalande ljudredigeringsprogram som fortfarande bygger på öppen källkod.

    Eftersom Audacity 4 fortfarande är i betaversion bör man inte använda det för viktigt produktionsarbete. Däremot är det ett utmärkt tillfälle för nyfikna användare att testa framtiden för ett av världens mest välkända fria ljudprogram. Om slutversionen lever upp till förväntningarna kan Audacity 4 bli en mycket välkommen nystart för ett klassiskt verktyg.

    https://www.audacityteam.org/next

    Fakta: Audacity 4

    Programtyp: Ljudredigerare med öppen källkod.

    Nyhet: Audacity 4 har fått ett modernt gränssnitt byggt med Qt i stället för wxWidgets.

    Viktiga förbättringar: Ny projekthanterare, bättre plugin-stöd, förbättrad spektral redigering och omarbetat envelope-verktyg.

    Plugin-stöd: Nyquist och VST3 på flera plattformar, LV2 på Linux och AudioUnits på macOS.

    För Linux: AppImage-paketet ska vara mer universellt och inte längre vara Ubuntu-specifikt.

    Viktigt att veta: Audacity 4 är fortfarande i betaversion och bör inte användas för viktigt produktionsarbete.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Yserver: en ny X11-server i Rust visar att X11 inte är dött än

    När Wayland allt oftare pekas ut som framtiden för Linux-skrivbordet dyker det ändå upp nya projekt som visar att X11 långt ifrån är färdigt. Yserver är en ny X11-server skriven i Rust, byggd för moderna Linux-system och redan kapabel att köra skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det gör projektets första stabila version till en intressant milstolpe för alla som följer utvecklingen av Linux grafikstack.

    I en tid när allt fler Linux-skrivbord går över till Wayland kan det låta märkligt att någon fortfarande utvecklar nya X11-servrar. Men det är precis vad som händer. Projektet Yserver har nu nått version 1.0 och visar att X11 fortfarande har ett tekniskt liv vid sidan av Wayland.

    Yserver är en helt ny X11-server, skriven från grunden i programmeringsspråket Rust. Målet är inte att kopiera X.Org Server in i minsta detalj, utan att bygga en modernare variant som klarar dagens skrivbordsmiljöer, fönsterhanterare och program – utan att bära med sig all historisk ballast från äldre X11-system.

    X11 har funnits i årtionden och har länge varit grunden för grafiska Linux-skrivbord. Det är den teknik som gör att fönster, muspekare, tangentbord, grafik och program kan samverka på skärmen. Men med tiden har X11 blivit både komplext och svårt att modernisera. Därför har Wayland vuxit fram som ett modernare alternativ.

    Trots detta används X11 fortfarande av många. En del föredrar klassiska fönsterhanterare, andra har program eller arbetsflöden som fungerar bättre under X11. Vissa uppskattar helt enkelt stabiliteten och flexibiliteten i det gamla systemet. Därför finns det fortfarande ett behov av X11-teknik, även om framtiden på Linux-skrivbordet i allt högre grad pekar mot Wayland.

    Det som gör Yserver intressant är att projektet försöker rensa bort sådant som i dag anses föråldrat. Bland det som inte prioriteras finns till exempel stöd för flera gamla skärmkoncept, äldre grafikformat, indirekt GLX, gamla drivrutinsgränssnitt och klienter med annan byte-ordning. Resultatet är tänkt att bli en smalare och mer modern X11-server.

    Samtidigt är Yserver inte bara ett experiment på papperet. Den kan redan köra kompletta skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det är viktigt, eftersom dessa miljöer fortfarande används av många som vill ha ett traditionellt skrivbord med paneler, menyer och klassisk fönsterhantering.

    Projektet har även testats med klassiska fönsterhanterare som FVWM3, e16 och Window Maker. Det gör Yserver särskilt intressant för användare som gillar lätta, snabba och traditionella skrivbordsmiljöer – sådana som ofta fortfarande är starkt knutna till X11.

    Yserver innehåller dessutom stöd för många viktiga X11-tillägg. Bland dessa finns Composite, DAMAGE, DRI3, GLX, RANDR, RENDER, SHAPE, XInput, XKEYBOARD och flera andra. Dessa tillägg behövs för att moderna program, grafikfunktioner, inmatningsenheter och skrivbordseffekter ska fungera på ett rimligt sätt.

    På hårdvarusidan har projektet testats på flera olika plattformar. Det omfattar bland annat AMD- och Intel-grafik, NVIDIA med proprietär drivrutin, Snapdragon X1 med Adreno-grafik, Apple M1 och M2 via Asahi Linux samt virtio-gpu i virtuella miljöer. Det visar att utvecklarna inte bara fokuserar på en smal testmiljö, utan försöker få servern att fungera på flera typer av modern hårdvara.

    Men Yserver är inte färdig som ersättare för X.Org Server. Det finns fortfarande begränsningar. Ett exempel är att funktionen GLX_EXT_texture_from_pixmap fungerar på AMD, Intel, Asahi och Qualcomm, men inte med NVIDIAs proprietära drivrutin. Även byte mellan virtuella terminaler kan vara begränsat beroende på hur servern startas, särskilt när den används tillsammans med LightDM.

    Yserver kan startas direkt från en TTY eller användas med LightDM för grafisk inloggning. För att bygga och köra den krävs en modern Rust-miljö samt flera systembibliotek, bland annat libseat, libxkbcommon, libinput, fontconfig och grafikorienterade beroenden.

    Det är därför viktigt att se Yserver för vad det är: ett experimentellt men tekniskt betydelsefullt projekt. Det är inte en färdig drop-in-ersättare för X.Org Server, och vanliga användare bör inte förvänta sig att kunna byta rakt av utan problem. Men att projektet redan kan köra hela skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon gör version 1.0 till en intressant milstolpe.

    Yserver visar också något större: X11 är inte riktigt redo att försvinna i tysthet. Även om Wayland är framtiden för många Linux-skrivbord finns det fortfarande utvecklare och användare som ser värde i X11-modellen. Med projekt som XLibre och nu Yserver får X11 nytt tekniskt liv – inte nödvändigtvis som framtidens standard, men som ett fortsatt viktigt alternativ för dem som behöver eller föredrar det.

    I praktiken kan Yserver bli mest intressant för entusiaster, utvecklare, retroinriktade Linux-användare och dem som vill fortsätta använda klassiska skrivbordsmiljöer utan att vara helt beroende av X.Org Server. Det är kanske inte början på en stor X11-renässans, men det är ett tydligt tecken på att historien om X11 ännu inte är färdigskriven.

    https://github.com/joske/yserver

    Teknisk faktaruta: Yserver

    Vad är Yserver?
    Yserver är en ny X11-server skriven från grunden i programmeringsspråket Rust.

    Syfte:
    Projektet vill erbjuda en modernare X11-server för dagens Linux-system, utan att försöka kopiera hela X.Org Server och dess äldre funktioner.

    Stöd för skrivbordsmiljöer:
    Yserver kan köra kompletta sessioner med MATE, Xfce och Cinnamon.

    Testade fönsterhanterare:
    FVWM3, e16 och Window Maker har testats med projektet.

    Viktiga X11-tillägg:
    Bland annat Composite, DAMAGE, DRI3, GLX, RANDR, RENDER, SHAPE, SYNC, XFIXES, XInput, XKEYBOARD och XTEST.

    Testad hårdvara:
    AMD, Intel, NVIDIA med proprietär drivrutin, Snapdragon X1 med Adreno-grafik, Apple M1/M2 via Asahi Linux samt virtio-gpu i virtuella miljöer.

    Begränsningar:
    Yserver är fortfarande experimentell och är inte en direkt ersättare för X.Org Server. Vissa funktioner, till exempel GLX_EXT_texture_from_pixmap, fungerar inte fullt ut med NVIDIAs proprietära drivrutin.

    Krav:
    En modern Rust-miljö samt bibliotek som libseat, libxkbcommon, libinput, fontconfig och grafiska systemkomponenter.

    Sammanfattning:
    Yserver visar att X11 fortfarande utvecklas, även i en tid där Wayland blir allt vanligare på Linux-skrivbordet.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • PeppermintOS släpper systemd-fri version baserad på Devuan Excalibur

    PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Den nya utgåvan riktar sig till användare som vill ha PeppermintOS enkla och lättviktiga skrivbordsmiljö, men samtidigt föredrar klassiska init-system som SysVinit, OpenRC eller runit framför systemd.

    PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Det ger användare ännu ett alternativ vid sidan av projektets vanliga avbilder som bygger på Debian 13.

    För den som vill ha en lätt, flexibel och mer traditionell Linuxmiljö är detta en intressant nyhet. PeppermintOS har länge varit känt som ett resurssnålt system med fokus på enkelhet, webbintegration och snabbhet. Med den nya Devuan-baserade versionen riktar sig projektet särskilt till användare som vill undvika systemd och i stället använda andra init-system.

    Vad är det som är nytt?

    Den nya versionen erbjuder i stort sett samma PeppermintOS-upplevelse som de Debian-baserade utgåvorna. Den stora skillnaden är att systemd inte ingår. Det innebär att systemets uppstart och hantering av tjänster sköts av andra init-system.

    Vid installationen kan användaren välja mellan tre alternativ:

    SysVinit – ett klassiskt Unix-liknande init-system som länge användes i många Linuxdistributioner.

    OpenRC – ett modernt men ändå traditionellt init-system som bland annat är känt från Alpine Linux och Gentoo.

    runit – ett litet och enkelt system för att starta, övervaka och hantera tjänster.

    Detta gör att PeppermintOS nu passar bättre för användare som vill ha större kontroll över systemets uppstart och bakgrundstjänster.

    Varför vill vissa undvika systemd?

    Systemd är i dag standard i många stora Linuxdistributioner, bland annat Debian, Ubuntu, Fedora och Arch Linux. Det fungerar inte bara som init-system, utan innehåller även en rad andra komponenter för loggning, tjänstehantering, nätverk och systemstart.

    Många användare uppskattar systemd eftersom det ger en enhetlig och modern hantering av Linuxsystem. Andra tycker däremot att systemd har blivit för omfattande och bryter mot den klassiska Unix-filosofin, där varje program helst ska göra en sak och göra den väl.

    Det är just här Devuan kommer in i bilden. Devuan är en Debian-baserad distribution som skapades för användare som vill ha Debian utan systemd. Genom att bygga på Devuan kan PeppermintOS erbjuda en systemd-fri variant utan att behöva bygga allt från grunden.

    Bygger på Devuan 6 Excalibur

    Den nya PeppermintOS-versionen bygger på Devuan 6 ”Excalibur”, som i sin tur är baserad på Debian 13 ”Trixie”. Det innebär att användaren får tillgång till ett modernt paketsystem och aktuella program, men utan att systemd används som grundläggande init-system.

    Devuan 6 innehåller flera viktiga tekniska nyheter. Bland annat används Linuxkärnan 6.12 LTS, APT 3 och ett obligatoriskt merged-/usr-filsystem. PipeWire rekommenderas som ljudsystem, vilket gör att distributionen följer den moderna utvecklingen på Linuxskrivbordet.

    På skrivbordssidan är Xfce 4.20 standardmiljö, men även KDE Plasma 6.3.6 och GNOME 48 finns tillgängliga i de stabila förråden.

    PeppermintOS med Devuan-känsla

    För vanliga PeppermintOS-användare bör systemet kännas bekant. Den lätta och avskalade skrivbordsmiljön finns kvar, liksom projektets fokus på enkelhet och praktisk användning.

    Skillnaden märks framför allt under ytan. Eftersom systemd saknas kan vissa program som är hårt beroende av systemd fungera annorlunda eller saknas. För många vanliga användningsområden bör detta dock inte vara något större problem, särskilt om man redan föredrar Devuan eller andra systemd-fria distributioner.

    Den nya versionen kan därför ses som en bro mellan två världar: PeppermintOS enkla användarupplevelse och Devuans systemd-fria grund.

    För vem passar den här versionen?

    Den Devuan-baserade PeppermintOS-versionen passar framför allt användare som vill ha ett lätt Linuxsystem utan systemd. Det kan handla om äldre datorer, minimalistiska installationer eller användare som helt enkelt föredrar klassiska init-system.

    Den kan också vara intressant för den som vill experimentera med olika init-system. Eftersom installationsprogrammet erbjuder SysVinit, OpenRC och runit blir det lättare att välja den lösning som passar bäst.

    För nybörjare som bara vill ha ett Linuxsystem som fungerar direkt kan den vanliga Debian-baserade PeppermintOS-versionen fortfarande vara det enklaste valet. Men för mer tekniskt nyfikna användare är den nya Devuan-utgåvan ett spännande alternativ.

    Installation

    Efter att den livebaserade miljön har startats kan installationen inledas från programmenyn. Användaren söker helt enkelt efter ”install” och startar ikonen ”Install Peppermint”.

    PeppermintOS-projektet rekommenderar också att användare läser byggloggen för att se mer detaljer om de senaste ändringarna i Devuan-versionen.

    Sammanfattning

    Med den nya Devuan-baserade versionen visar PeppermintOS att det fortfarande finns ett tydligt intresse för systemd-fria Linuxdistributioner. Genom att kombinera PeppermintOS lättviktiga skrivbord med Devuan 6 Excalibur får användarna ett modernt men mer traditionellt Linuxsystem.

    Det här är kanske inte en version för alla, men för dem som vill ha kontroll, valfrihet och ett alternativ till systemd är det en välkommen nyhet.

    PeppermintOS Devuan Release (Excalibur)

    Faktaruta: PeppermintOS utan systemd

    Distribution: PeppermintOS

    Bas: Devuan 6 ”Excalibur”, som bygger på Debian 13 ”Trixie”.

    Största skillnaden: Denna version använder inte systemd.

    Init-system att välja mellan: SysVinit, OpenRC och runit.

    Standard skrivbordsmiljö: Xfce 4.20 via Devuan 6.

    Kärna: Linux 6.12 LTS.

    Passar för: Användare som vill ha ett lätt Linuxsystem med PeppermintOS-känsla, men föredrar klassiska alternativ till systemd.

    Installation: Starta live-systemet, sök efter ”install” i menyn och välj ”Install Peppermint”.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Debian 12 Bookworm går in i LTS – får säkerhetsstöd till 2028

    Debian 12 “Bookworm” går nu in i långtidsstöd och får säkerhetsuppdateringar fram till sommaren 2028. Det betyder att användare inte behöver överge systemet direkt, men också att tiden är inne att börja planera för en uppgradering till Debian 13 “Trixie”.

    Debian 12 “Bookworm” är inte färdigt för pension än. Tvärtom går den populära Linuxdistributionen nu in i nästa fas av sitt liv: långtidsstöd, eller LTS. Det betyder att servrar, arbetsstationer och andra system som fortfarande kör Debian 12 kan fortsätta få viktiga säkerhetsuppdateringar fram till den 30 juni 2028.

    Debian 12 släpptes den 10 juni 2023 och har sedan dess varit en stabil grund för allt från webbservrar och företagsmiljöer till hemmadatorer och enklare Linuxinstallationer. När en Debianversion har varit ute i ungefär tre år tar den ordinarie säkerhetssupporten slut. Men det betyder inte att systemet omedelbart blir osäkert eller oanvändbart.

    I stället går Debian 12 nu in i Long Term Support, den fas där utvalda paket fortsätter att få säkerhetsfixar under ytterligare två år. För användare innebär det en viktig respit: man får mer tid att planera en uppgradering till Debian 13 “Trixie”, utan att behöva stressa fram ett byte över en natt.

    Vad betyder LTS egentligen?

    LTS står för Long Term Support, alltså långtidsstöd. Det är en vanlig modell i Linuxvärlden, särskilt för system som används i servermiljöer, företag, skolor och organisationer där stabilitet ofta är viktigare än att alltid ha de allra senaste programversionerna.

    Man kan jämföra det med en bil som inte längre är den senaste årsmodellen, men som fortfarande får viktiga säkerhetsåtgärder och reservdelar. Den fungerar fortfarande, men tillverkaren lägger inte längre lika mycket kraft på att förbättra eller vidareutveckla den.

    För Debian 12 innebär LTS att säkerhetsuppdateringar fortsätter, men inte med samma omfattning som under den ordinarie supportperioden. Alla paket omfattas inte nödvändigtvis, och alla hårdvaruarkitekturer stöds inte lika länge. Därför bör den som använder Debian 12 i produktion kontrollera att just de paket och den hårdvara som används fortfarande omfattas.

    Debian 12 är nu oldstable

    När Debian 13 “Trixie” blev den nya stabila versionen flyttades Debian 12 till rollen som oldstable. Det är Debians namn på den tidigare stabila versionen.

    Det låter kanske som om systemet är föråldrat, men i Debianvärlden är oldstable inget skällsord. Många servrar kör medvetet oldstable under en period, eftersom miljön är vältestad, känd och ofta mycket stabil. För verksamheter där driftsäkerhet är viktigare än nya funktioner kan det vara ett rimligt val.

    Samtidigt är det viktigt att förstå skillnaden mellan stabilitet och framtidssäkerhet. Debian 12 kan fortsätta vara ett bra val under övergångsperioden, men det bör inte ses som en lösning som kan skjutas upp hur länge som helst.

    Vad bör användare göra nu?

    För vanliga användare finns det ingen anledning till panik. Debian 12 kommer att fortsätta få säkerhetsstöd under LTS-perioden. Men det är klokt att börja planera för nästa steg.

    Den som kör Debian 12 på en stationär dator kan fundera på när det passar att uppgradera till Debian 13. För en privat dator är det ofta ganska odramatiskt, särskilt om man har säkerhetskopior och inte är beroende av ovanlig programvara.

    För servrar och företag är planeringen viktigare. Där bör man först kontrollera vilka tjänster som körs, vilka paket som är kritiska och om all programvara fungerar bra i Debian 13. Det är också klokt att testa uppgraderingen i en separat miljö innan man gör den på en skarp server.

    LTS är en säkerhetslina – inte en ursäkt att vänta för evigt

    Debian LTS är mycket värdefullt eftersom det ger användare mer tid. Men det är inte samma sak som full ordinarie support. Under LTS-perioden är fokus främst säkerhet, inte nya funktioner eller bred problemlösning för alla paket.

    Därför bör LTS ses som en säkerhetslina, inte som en permanent parkeringsplats. Den som ansvarar för system bör använda tiden fram till 2028 för att planera, testa och genomföra en uppgradering.

    Efter den 30 juni 2028 når Debian 12 sitt verkliga slutdatum. Då upphör det vanliga säkerhetsstödet från Debianprojektet. System som fortfarande kör Debian 12 efter det datumet riskerar att bli sårbara om nya säkerhetshål upptäcks.

    En del av Debians styrka

    Debians tydliga livscykel är en av anledningarna till att distributionen är så uppskattad. Användare vet ungefär hur länge en version kommer att underhållas, och det gör det lättare att planera långsiktigt.

    För många är Debian inte det mest spektakulära Linuxsystemet. Det är inte alltid först med det senaste skrivbordet, den nyaste kärnan eller de allra färskaste programmen. Men Debian har byggt sitt rykte på något annat: förutsägbarhet, stabilitet och ett stort ekosystem av fri programvara.

    Att Debian 12 nu går in i LTS visar just detta. En version som släpptes 2023 får säkerhetsstöd ända till mitten av 2028. För användare som värdesätter långsiktighet är det en viktig styrka.

    Sammanfattning

    Debian 12 “Bookworm” är inte längre Debians huvudsakliga stabila version, men den är fortfarande långt ifrån död. Genom LTS får den fortsatt säkerhetsstöd till den 30 juni 2028.

    För hemanvändare betyder det att det finns gott om tid att uppgradera i lugn och ro. För företag, skolor och serveradministratörer betyder det att man bör börja planera övergången till Debian 13 redan nu.

    Debian 12 kan alltså fortsätta användas ett tag till, men framtiden heter Debian 13 “Trixie”.

    https://www.debian.org

    https://wiki.linux.se/Debian

    Fakta: Debian 12 Bookworm och LTS

    Distribution: Debian 12 “Bookworm”

    Släpptes: 10 juni 2023

    Status: Debian 12 är nu oldstable och går in i LTS-fasen.

    LTS betyder: Long Term Support, eller långtidsstöd. Det innebär att systemet fortsätter att få viktiga säkerhetsuppdateringar under en längre period.

    Säkerhetsstöd till: 30 juni 2028

    Viktigt att veta: LTS är inte samma sak som full ordinarie support. Alla paket och arkitekturer omfattas inte nödvändigtvis, så användare bör kontrollera att deras system fortfarande stöds.

    Nästa steg: Planera för uppgradering till Debian 13 “Trixie” innan LTS-perioden tar slut.

    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Firefox 153 kan ge NVIDIA-användare bättre videouppspelning i Linux

    Firefox 153 kan bli en efterlängtad förbättring för Linux-användare med NVIDIA-grafik. Med stöd för Vulkan Video får webbläsaren en ny väg till hårdvaruaccelererad videouppspelning, vilket kan ge lägre CPU-belastning, svalare dator och bättre batteritid vid streaming och videovisning.

    Firefox 153 ser ut att bli en viktig version för Linux-användare som tittar mycket på video i webbläsaren. En ny funktion är på väg in som gör det möjligt för Firefox att använda Vulkan Video för hårdvaruaccelererad videouppspelning. Det är särskilt intressant för användare med NVIDIA-grafikkort, som länge haft sämre stöd för detta i Linux jämfört med Intel och AMD.

    När man tittar på video på nätet, till exempel via YouTube eller andra streamingtjänster, måste datorn avkoda videoströmmen. Det innebär att den komprimerade videon görs om till bildrutor som kan visas på skärmen. Om processorn, alltså CPU:n, gör allt detta arbete själv kan datorn bli varmare, dra mer ström och kännas trögare när flera saker händer samtidigt.

    Med hårdvaruaccelererad videouppspelning kan i stället grafikkortets särskilda videodel ta hand om avkodningen. Det är oftast mycket effektivare. Resultatet kan bli lägre CPU-belastning, jämnare uppspelning, mindre värmeutveckling och bättre batteritid på bärbara datorer.

    För Linux-användare har detta länge varit lite rörigt. Intel och AMD har i regel haft en ganska rak väg via VA-API, ett vanligt gränssnitt i Linux för hårdvaruaccelererad video. Firefox har sedan tidigare kunnat använda VA-API för att avlasta processorn vid videouppspelning.

    För NVIDIA-användare har situationen varit mer komplicerad. Den proprietära NVIDIA-drivrutinen har inte erbjudit samma typ av naturligt VA-API-stöd som Intel och AMD. Det har lett till olika kringlösningar, varierande resultat och ibland att videouppspelning i webbläsaren ändå belastat processorn mer än nödvändigt.

    Det är här Vulkan Video kommer in i bilden. Vulkan är ett modernt grafik- och beräkningsgränssnitt som redan används i många sammanhang, bland annat för spel och grafikrendering. Vulkan Video bygger vidare på detta och ger program ett sätt att använda grafikkortets videohårdvara för att avkoda video.

    För Firefox betyder det att webbläsaren kan få en ny väg till GPU-accelererad videoavkodning i Linux. I stället för att försöka gå via VA-API-lösningar som inte alltid passar NVIDIA särskilt bra, kan Firefox använda Vulkan Video när systemet, grafikkortet och drivrutinen har stöd för det.

    Det här är framför allt goda nyheter för användare som kör Linux med NVIDIA-grafik. Vid långvarig videouppspelning kan skillnaden bli tydlig. En dator som tidigare använde mycket CPU-kraft för att spela upp video kan i stället låta grafikkortets särskilda videomotor göra jobbet. Det kan ge en svalare och tystare dator, särskilt på bärbara maskiner där fläktljud och batteritid spelar stor roll.

    Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att detta inte automatiskt betyder att alla Linux-användare får bättre videouppspelning direkt när Firefox 153 släpps. Funktionen verkar fortfarande vara kopplad till en inställning bakom en så kallad preferensflagga. Det betyder att den kan finnas i webbläsaren utan att vara aktiverad som standard för alla.

    Hur stor förbättringen blir beror också på flera tekniska faktorer. Grafikkortets modell, drivrutinens version, vilka videoformat som stöds och hur Firefox är byggt spelar roll. Det är inte heller säkert att Vulkan Video kommer att ersätta VA-API för Intel- och AMD-användare. För dem fungerar den befintliga vägen ofta redan bra.

    Men även med dessa reservationer är detta ett viktigt steg framåt. Firefox på Linux har under lång tid blivit bättre på grafik, video och Wayland-stöd, men NVIDIA har ofta varit den svåra biten i pusslet. Med en Vulkan Video-väg kan Mozilla minska beroendet av äldre eller mindre passande lösningar och i stället använda en teknik som ligger närmare hur moderna NVIDIA-drivrutiner fungerar.

    För vanliga användare handlar det i slutändan inte om tekniska gränssnitt, buggrapporter eller interna webbläsarinställningar. Det handlar om något mycket enklare: att kunna titta på video i webbläsaren utan att datorn blir onödigt varm, trög eller strömslukande.

    Om Firefox 153 levererar detta i praktiken kan det bli en efterlängtad förbättring för många Linux-användare med NVIDIA-grafik.

    https://www.firefox.com/sv-SE/landing/get

    Faktaruta: Firefox 153 och Vulkan Video

    Firefox 153 kan bli en efterlängtad förbättring för Linux-användare med NVIDIA-grafik.

    Med stöd för Vulkan Video får webbläsaren en ny väg till hårdvaruaccelererad videouppspelning.

    • Lägre CPU-belastning vid videouppspelning
    • Svalare dator vid längre streamingpass
    • Bättre batteritid på bärbara datorer
    • Effektivare användning av grafikkortets videohårdvara
    • Särskilt intressant för Linux-användare med NVIDIA-kort
    , , , , , , , , , , ,

  • Linux-bugg kan ge root-rättigheter och container-utbrytning

    En allvarlig sårbarhet i Linux-kärnans brandväggskod kan låta en vanlig lokal användare få root-rättigheter och i vissa fall bryta sig ut ur en container. Felet, CVE-2026-23111, är redan rättat i Linux-kärnan, men fungerande exploitkod finns nu offentligt dokumenterad. Administratörer bör därför uppdatera kernelpaketen och starta om berörda system snarast.

    Säkerhetsforskare har publicerat en detaljerad och fungerande exploit för en allvarlig sårbarhet i Linux-kärnan. Felet gör det möjligt för en lokal användare utan administratörsrättigheter att höja sina behörigheter till root och i vissa fall bryta sig ut ur en container.

    Sårbarheten har fått beteckningen CVE-2026-23111 och finns i kärnans kod för nf_tables, den moderna delen av Linux brandväggssystem som används av nftables. Felet är en så kallad use-after-free, där minne används efter att det redan har frigjorts. Den typen av buggar kan i värsta fall utnyttjas för att ta kontroll över körningen i kärnan.

    Problemet åtgärdades i Linux-kärnans huvudkod den 5 februari 2026. Trots det har säkerhetsforskare nu publicerat tekniska genomgångar som visar exakt hur sårbarheten kan utnyttjas. Exodus Intelligence publicerade sin detaljerade analys den 8 juni 2026, men redan i april släppte FuzzingLabs en egen reproduktion av felet.

    Enligt beskrivningarna berodde sårbarheten på ett mycket litet programmeringsfel: en felvänd kontroll i nf_tables. Den färdiga korrigeringen i upstream-kärnan bestod i praktiken av en enda rad kod.

    Ubuntu klassar sårbarheten som CVSS 7.8, vilket motsvarar hög allvarlighetsgrad.

    Kräver lokal åtkomst

    Sårbarheten kan inte utnyttjas direkt över nätet. En angripare måste redan ha någon form av lokal åtkomst till systemet, till exempel genom ett kapat användarkonto, ett sårbart programkonto eller en komprometterad container.

    Det som gör buggen särskilt farlig är kombinationen av nf_tables och unprivileged user namespaces. User namespaces är en Linux-funktion som gör att en vanlig användare kan agera som root inne i en isolerad miljö. Funktionen används bland annat av containers och sandbox-lösningar, men har också återkommande varit en väg in till känslig kärnkod.

    På många Linux-installationer, särskilt skrivbordssystem och vissa servermiljöer, är den här kombinationen aktiverad som standard.

    Fungerande root-exploits finns publicerade

    Exodus-forskaren Oliver Sieber, som hittade buggen redan i början av 2025, har visat hur sårbarheten kan kedjas till full lokal root-åtkomst. Exploiten utlöser use-after-free-felet, tar sig förbi flera av Linux-kärnans inbyggda minnesskydd och kapar därefter körningen för att ge angriparen root-rättigheter.

    Exploiten demonstrerades på bland annat:

    • Debian Bookworm
    • Debian Trixie
    • Ubuntu 22.04 LTS
    • Ubuntu 24.04 LTS

    FuzzingLabs har dessutom reproducerat buggen på RHEL 10 inför Pwn2Own Berlin 2026 och byggt en egen root-exploit med en annan teknisk metod.

    Det innebär att tekniken nu är dokumenterad för flera av de största Linux-familjerna: Debian, Ubuntu och Red Hat-baserade system.

    Alla sårbara kärnor bör uppdateras

    Eftersom felet finns i Linux huvudkod kan alla distributioner som har levererat en sårbar kärna vara påverkade, förutsatt att nf_tables och unprivileged user namespaces är aktiverade.

    Det viktigaste rådet är enkelt:

    Uppdatera kärnan och starta om systemet.

    En kerneluppdatering skyddar inte fullt ut förrän datorn eller servern faktiskt har startats om och kör den nya kärnan.

    Ubuntu har enligt uppgifterna rättningar för 22.04 LTS, 24.04 LTS och 25.10. Debian har rättat felet i Bookworm och Trixie, samt tagit fram en 6.1-backport för Bullseye LTS. Även Red Hat, SUSE och Amazon Linux följer sårbarheten i sina respektive säkerhetskanaler.

    Eftersom versionsnumren varierar mellan distributioner bör administratörer kontrollera den egna distributionens säkerhetsmeddelanden och se till att rätt kernelpaket är installerat.

    Tillfällig skyddsåtgärd: begränsa user namespaces

    För system där uppdatering inte kan göras omedelbart kan det vara klokt att se över om vanliga användare verkligen behöver kunna skapa egna user namespaces.

    Att begränsa eller stänga av unprivileged user namespaces kan stoppa just den här angreppsvägen i många miljöer. Det kan dock påverka program som använder sandboxning eller containers, till exempel vissa webbläsare, Flatpak, rootless Podman eller andra isoleringslösningar.

    Det är därför en skyddsåtgärd som bör testas innan den införs brett.

    Del av en större våg av lokala Linux-sårbarheter

    CVE-2026-23111 kommer samtidigt som flera andra lokala root-sårbarheter i Linux har uppmärksammats. Under den senaste tiden har säkerhetsforskare lyft fram bland annat Copy Fail, Dirty Frag, Fragnesia, DirtyDecrypt och en äldre ptrace-sårbarhet som kan läsa /etc/shadow och köra kommandon som root.

    Detaljerna skiljer sig åt, men mönstret är detsamma: en angripare som först får en begränsad lokal åtkomst kan i många fall ta steget vidare till full kontroll över systemet.

    Säkerhetsföretaget Synacktiv har i en genomgång kopplat ökningen av lokala Linux-exploits till bland annat AI-stödd sårbarhetsforskning och snabbare analys av säkerhetspatchar. När en patch väl publiceras kan angripare jämföra ändringen med äldre kod och snabbare förstå hur felet kan utnyttjas.

    Inga kända attacker i det vilda

    Det finns i nuläget inga offentliga rapporter om att CVE-2026-23111 används aktivt i attacker, och ingen känd hotaktör har kopplats till sårbarheten.

    Men exploitkod har varit offentlig sedan april, och en ännu mer detaljerad teknisk genomgång publicerades i juni. Det innebär att organisationer inte bör vänta med att uppdatera.

    För administratörer är prioriteringen tydlig: börja med system där okända eller mindre betrodda användare kan köra kod, där containers används, eller där tjänster kan ge en angripare ett första lokalt fotfäste.

    En lokal sårbarhet är inte ofarlig bara för att den saknar fjärrangrepp. I praktiken är just den här typen av buggar ofta nästa steg efter ett intrång.

    https://thehackernews.com/2026/06/one-character-linux-kernel-flaw-enables.html

    Fakta: CVE-2026-23111

    Sårbarhet: CVE-2026-23111

    Typ: Use-after-free i Linux-kärnans nf_tables-kod

    Påverkar: Linux-system där sårbar kärna, nf_tables och unprivileged user namespaces används

    Risk: Lokal användare kan höja sina rättigheter till root och i vissa fall bryta sig ut ur en container

    Allvarlighet: Ubuntu klassar felet som CVSS 7.8, vilket motsvarar hög allvarlighetsgrad

    Patchad upstream: 5 februari 2026

    Publika exploits: Tekniska genomgångar och fungerande exploits har publicerats av bland annat Exodus Intelligence och FuzzingLabs

    Rekommendation: Uppdatera kärnan och starta om systemet. För system som inte kan uppdateras direkt kan det vara aktuellt att begränsa unprivileged user namespaces, men detta bör testas eftersom det kan påverka containers, Flatpak, rootless Podman och vissa sandboxade program.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • XLibre fyller ett år – den klassiska X-servern får nytt liv

    XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död.

    När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men det betyder inte att den äldre grafiktekniken X11 är död. Tvärtom finns det fortfarande många miljöer, program och användare som är beroende av X-servern. Ett av de tydligaste exemplen på detta är XLibre, ett projekt som nu firar sitt första år.

    XLibre är en vidareutveckling av X.Org Server, den programvara som i många år varit grunden för grafiska skrivbordsmiljöer i Unix- och Linuxvärlden. Projektet startades som en fork av X.Org Server i juni 2025 och leds av en kärngrupp där grundaren Enrico Weigelt ingår. Efter ett år beskriver projektet en snabb utveckling med över 50 unika bidragsgivare, mer än 3 600 ändringar i utvecklingsgrenen och 30 utgåvor i 25.0- och 25.1-serierna.

    I samband med ettårsdagen släpptes XLibre Xserver 25.1.6. Samtidigt meddelade projektet att 25.1-serien nu betraktas som stabil. Det innebär att serien inte längre bara ses som en utvecklingsgren för tidiga testare, utan som en version som fler distributioner och användare kan börja använda i praktiken.

    Vad är egentligen en X-server?

    För att förstå varför XLibre är intressant behöver man förstå vad en X-server gör. I ett grafiskt Linuxsystem är det inte själva programmet, exempelvis en texteditor eller webbläsare, som direkt ritar allt på skärmen. Mellan programmet och grafikhårdvaran finns ett system som hanterar fönster, inmatning från tangentbord och mus samt kommunikationen med skärmen.

    Historiskt har X.Org Server varit den vanligaste lösningen för detta. Den bygger på X11, ett mycket gammalt men flexibelt protokoll med rötter i 1980-talet. Trots sin ålder används X11 fortfarande i många sammanhang, bland annat för äldre program, vissa skrivbordsmiljöer, fjärrstyrning och speciallösningar där Wayland ännu inte är ett självklart alternativ.

    XLibre vill bevara och vidareutveckla denna teknik, snarare än att låta den stanna av.

    Ny stabil version med säkerhetsfixar

    Den nya versionen, XLibre Xserver 25.1.6, innehåller inte bara nya funktioner utan också säkerhetsfixar från X.Org Server. Projektet har även släppt XLibre Xserver 25.0.0.24 för att åtgärda nyligen offentliggjorda sårbarheter.

    Det är en viktig del av projektets roll. Om X11 fortfarande används måste det också underhållas. Gamla grafiska komponenter kan annars bli en säkerhetsrisk, särskilt eftersom en X-server hanterar känsliga delar av systemet som tangenttryckningar, fönster och skärminnehåll.

    Användare som redan kör XLibre rekommenderas därför att uppdatera så snart som möjligt.

    TearFree som standard

    En av de mer synliga förbättringarna i XLibre 25.1-serien är att TearFree-läge för modesetting är aktiverat som standard. TearFree handlar om att minska så kallad tearing, ett fenomen där bilden ser ut att “slitas isär” horisontellt när skärmen uppdateras.

    Det kan märkas när man exempelvis flyttar fönster, spelar video eller använder systemet på en skärm där bildrutorna inte synkroniseras ordentligt. Genom att aktivera TearFree som standard vill XLibre ge en mjukare och mer behaglig grafisk upplevelse utan att användaren behöver göra manuella inställningar.

    Stöd för gamla och nya NVIDIA-drivrutiner

    XLibre lyfter också fram stöd för flera generationer av NVIDIAs proprietära drivrutiner. Det gäller bland annat de äldre 340-, 390- och 470-serierna, men även 570 och nyare versioner.

    Detta är särskilt viktigt för användare med äldre grafikkort. Många äldre datorer fungerar fortfarande utmärkt för vardagligt bruk, men kan få problem när stöd tas bort i moderna grafiska system. Genom att fortsätta stödja äldre drivrutiner kan XLibre bidra till att förlänga livslängden på befintlig hårdvara.

    Ur ett återbruksperspektiv är detta intressant. En äldre dator som fortfarande fungerar behöver inte kasseras bara för att den grafiska mjukvaran går vidare.

    Atomic modesetting och modernare grafikhantering

    XLibre 25.1-serien innehåller även stöd för valfri atomic modesetting. Det är en modernare metod för att hantera skärmlägen, uppdateringar och bildvisning på ett mer kontrollerat sätt.

    Förenklat kan man säga att atomic modesetting gör det möjligt att byta grafiska inställningar mer samlat och säkert. I stället för att flera små ändringar sker stegvis kan systemet tillämpa en hel uppsättning ändringar på en gång. Det kan minska risken för visuella fel och ge bättre kontroll över grafikhårdvaran.

    Detta visar att XLibre inte bara handlar om att bevara gammal teknik. Projektet försöker också föra in modernare funktioner där det är möjligt.

    Xnamespace – bättre isolering mellan X-klienter

    En annan viktig nyhet är Xnamespace-tillägget. Syftet är att kunna separera olika X-klienter från varandra. I traditionell X11-miljö har program ofta haft ganska bred insyn i varandra, vilket länge setts som en av X11:s svagheter ur säkerhetsperspektiv.

    Med Xnamespace vill XLibre skapa bättre möjligheter till isolering. Det kan i framtiden göra X11-miljöer mer kontrollerbara, särskilt i system där flera program eller användare körs samtidigt.

    Projektet planerar dessutom att bygga vidare på detta med runtime-konfiguration, alltså möjligheten att ändra vissa inställningar medan systemet körs.

    Stöd för seatd, systemd-logind och framebuffer

    Den nya stabila serien innehåller också stöd för säteshantering via både seatd och systemd-logind. Det handlar om hur systemet hanterar lokala användarsessioner, skärmar, tangentbord och annan inmatning.

    Dessutom ingår Xfbdev, en generell framebuffer-baserad X-server för Linux. Det kan vara användbart på enklare system eller specialhårdvara där en fullständig modern grafikstack inte är tillgänglig eller behövs.

    XLibre erbjuder även CI-byggen för flera plattformar, däribland BSD-system, Linux, macOS och Microsoft Windows. Det visar att projektet inte enbart ser sig som en Linuxkomponent, utan som en bredare vidareutveckling av X-servertekniken.

    Fler distributioner börjar använda XLibre

    Enligt XLibre används projektet nu som standard-X11-server i 11 distributioner. Bland dem nämns Artix Linux, GhostBSD, OpenMandriva och Vendefoul Wolf.

    Utöver detta finns community-underhållna paket för över 35 distributioner och närliggande system. Listan omfattar bland annat Arch Linux, Debian, Fedora, DragonFly BSD, FreeBSD, Gentoo, GNU Guix, Linux Mint, MX Linux, RHEL, Slackware, Ubuntu och Void Linux.

    Det betyder inte att XLibre har ersatt X.Org Server överallt, men det visar att intresset är större än ett enskilt hobbyprojekt. På bara ett år har XLibre blivit ett alternativ som flera delar av Unix- och Linuxvärlden åtminstone testar, paketerar eller använder.

    Varför spelar XLibre någon roll?

    Wayland är fortfarande den tydliga framtidsvägen för många moderna Linuxskrivbord. Det erbjuder en renare säkerhetsmodell och en modernare design än X11. Men övergången är inte fullständig. Det finns fortfarande äldre program, särskilda arbetsflöden och hårdvarumiljöer där X11 fungerar bättre eller är nödvändigt.

    XLibre fyller därför en lucka. Projektet säger i praktiken: om X11 fortfarande används, måste det också underhållas, förbättras och säkras.

    Det är särskilt relevant för användare som kör äldre datorer, specialsystem, lättviktiga skrivbordsmiljöer eller BSD-baserade system. För dem kan en aktivt underhållen X-server vara skillnaden mellan ett fungerande grafiskt system och en återvändsgränd.

    Nästa steg: HDR och fler funktioner

    XLibre-teamet planerar ytterligare en funktionsutgåva senare denna månad. Bland framtida förbättringar nämns fortsatt experimentellt arbete med HDR och ny funktionalitet kring Xnamespace.

    HDR, eller High Dynamic Range, handlar om bättre ljusomfång och färgåtergivning på skärmar som stödjer tekniken. Det är ett område där moderna grafiksystem ofta har ett försprång, men XLibre verkar vilja undersöka hur långt det går att ta även X11-baserade lösningar.

    Ett gammalt system med nytt momentum

    XLibre är ett tydligt exempel på hur fri och öppen källkod fungerar i praktiken. När ett projekt upplevs som för långsamt, för stillastående eller på väg åt fel håll kan utvecklare skapa en ny gren och fortsätta arbetet i en annan riktning.

    Efter sitt första år framstår XLibre som mer än bara en teknisk protest mot stagnation. Med en stabil 25.1-serie, säkerhetsfixar, nya funktioner och växande distributionsstöd har projektet visat att det finns ett fortsatt intresse för X11.

    Den stora frågan är inte om XLibre kommer att stoppa Waylands framfart. Det är knappast projektets huvudpoäng. Den mer intressanta frågan är om XLibre kan bli den aktiva underhållsgren som X11-användare behöver under de kommande åren.

    För många användare, särskilt de som vill hålla äldre system vid liv, kan svaret mycket väl bli ja.

    https://github.com/X11Libre/xserver/wiki/XLibre-XServer-25.1-Changes

    Teknisk faktaruta: XLibre Xserver 25.1

    Projekt: XLibre

    Typ: X11-server, baserad på X.Org Server

    Senaste stabila serie: 25.1

    Jubileumsversion: XLibre Xserver 25.1.6

    Startade: Juni 2025

    Grundare: Enrico Weigelt

    Viktiga nyheter:

    • TearFree-läge aktiverat som standard
    • Valfritt stöd för atomic modesetting
    • Stöd för äldre och nyare NVIDIA-drivrutiner
    • Xnamespace för bättre separering av X-klienter
    • Stöd för seatd och systemd-logind
    • Xfbdev som framebuffer-baserad X-server för Linux

    Säkerhet: Versionerna 25.0.0.24 och 25.1.6 innehåller fixar för nyligen offentliggjorda sårbarheter i X.Org Server.

    Distributioner: Enligt projektet används XLibre som standard-X11-server i 11 distributioner och finns som community-paket för över 35 system.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Linux tappar fart på Steam – men spel på Linux är starkare än förr

    Linux har tappat sin historiska femprocentsnivå i Valves Steam-undersökning och föll i maj 2026 tillbaka till 3,99 procent. Nedgången betyder dock inte att Linuxspelandet är på väg att försvagas. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam Hardware & Software Survey kan vara från månad till månad – samtidigt som Linux fortfarande ligger betydligt starkare än för bara några år sedan.

    Linux har länge varit ett nischat operativsystem bland PC-spelare. Men de senaste åren har något hänt. Tack vare Steam Deck, SteamOS och Valves satsning på Proton har Linux gått från att vara ett alternativ för entusiaster till att bli ett seriöst spelplattform för många användare.

    Därför väckte det stor uppmärksamhet när Linux i mars 2026 nådde hela 5,33 procent i Valves Steam Hardware & Software Survey. Det var en historisk milstolpe. För första gången låg Linux tydligt över femprocentsgränsen på Steam.

    Men glädjen blev kortvarig. I maj 2026 hade Linux fallit tillbaka till 3,99 procent.

    En tillbakagång – men ingen katastrof

    Vid första anblick kan raset låta dramatiskt. Linux gick från rekordnivån 5,33 procent i mars till 3,99 procent i maj. Det innebär en minskning med 1,34 procentenheter på bara två månader.

    Samtidigt är 3,99 procent fortfarande en stark siffra historiskt sett. Under lång tid låg Linux kring en till två procent på Steam. Att Linux nu fortfarande ligger nära fyra procent visar att spel på Linux har vuxit kraftigt jämfört med tidigare år.

    Det är alltså inte troligt att en stor mängd spelare plötsligt har övergett Linux. En rimligare förklaring är att marsresultatet var ovanligt högt och påverkades av hur urvalet i undersökningen såg ut just den månaden.

    Windows dominerar fortfarande

    Windows fortsätter att vara det helt dominerande operativsystemet bland Steam-användare. I maj 2026 ökade Windows till 93,85 procent, vilket är en uppgång med 0,38 procentenheter.

    macOS ökade också något och nådde 2,16 procent. Linux hamnade alltså på 3,99 procent och ligger därmed fortfarande klart före macOS bland Steam-användare.

    Det är intressant, eftersom macOS länge har varit ett mer välkänt konsumentoperativsystem än Linux. På just spelmarknaden har Linux däremot fått en starkare position, mycket tack vare Valves arbete.

    Steam Deck har förändrat bilden av Linux

    En viktig förklaring till Linux ökade synlighet är Steam Deck. Valves handhållna spelkonsol kör SteamOS, som bygger på Arch Linux. För användaren märks det kanske inte alltid att systemet är Linuxbaserat, men tekniskt sett är det en stor framgång för Linux som spelplattform.

    Steam Deck har visat att Linux kan erbjuda en enkel och smidig spelupplevelse, utan att användaren behöver konfigurera allt manuellt. Det är en stor skillnad jämfört med äldre tider, då Linuxspelande ofta krävde mycket felsökning.

    Med Proton kan många Windows-spel köras direkt på Linux via Steam. Det har gjort att spelbiblioteket på Linux blivit mycket större än tidigare.

    Arch leder bland Linux-distributionerna

    I Valves majundersökning är Arch den största Linux-distributionen på Steam med 0,35 procent. Därefter följer Linux Mint 22.3 med 0,31 procent, Ubuntu Core 24 med 0,14 procent och Ubuntu 24.04 LTS med 0,11 procent.

    Andra distributioner som Nobara, Debian, EndeavourOS, Fedora och Manjaro ligger under 0,1 procent vardera.

    Att Arch ligger högt är inte särskilt överraskande. SteamOS bygger på Arch, och många teknikintresserade Linuxspelare använder också Arch eller Arch-baserade system. Linux Mint och Ubuntu är däremot populära bland användare som vill ha en mer traditionell och lättanvänd skrivbordsmiljö.

    Varför varierar siffrorna så mycket?

    Valves Steam-undersökning är frivillig och anonym. Det betyder att den inte är en exakt folkräkning av alla Steam-användare. Resultaten påverkas av vilka användare som får frågan och vilka som väljer att delta.

    Därför kan siffrorna svänga från månad till månad. Om många Steam Deck-användare deltog i mars kan Linux ha blivit överrepresenterat. Om färre deltog i maj kan andelen ha fallit tillbaka.

    Det kan också finnas tekniska faktorer. Valve kan till exempel ändra hur vissa system identifieras eller klassificeras. Små förändringar i mätmetoden kan få ganska stora effekter när man tittar på mindre operativsystem som Linux och macOS.

    Marsrekordet var troligen en tillfällig topp

    Linux har vuxit långsamt men stadigt på Steam. Det tog flera år att gå från cirka en procent till två procent. Att sedan snabbt hoppa upp till över fem procent var därför ovanligt.

    Det gör marsresultatet extra intressant, men också misstänkt som långsiktig nivå. Majsiffran på 3,99 procent passar bättre in i den mer långsamma tillväxtkurvan.

    Med andra ord: Linux har inte nödvändigtvis backat i praktiken. Det kan snarare vara så att marsmätningen låg ovanligt högt, medan majresultatet ligger närmare den verkliga nivån.

    Linux är fortfarande starkare än tidigare

    Trots nedgången är bilden positiv för Linux. Plattformen ligger fortfarande långt över de nivåer som var vanliga för några år sedan. Den ligger också före macOS på Steam, vilket visar att Linux har fått en verklig roll inom PC-spel.

    Steam Deck, Proton och bättre drivrutiner har förändrat spelmarknaden. Linux är inte längre bara något för entusiaster som vill experimentera. För många fungerar det nu som ett praktiskt och användbart spelsystem.

    Slutsats

    Linux tappade sin historiska femprocentsnivå på Steam i maj 2026, men det betyder inte att utvecklingen har vänt. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam-undersökningen kan vara från månad till månad.

    Den stora bilden är fortfarande att Linux har vuxit kraftigt som spelplattform. Att Linux nu ligger nära fyra procent på Steam, och samtidigt över macOS, är ett tydligt tecken på att Valves långsiktiga satsning har gett resultat.

    Femprocentsgränsen kan ha varit en tillfällig topp den här gången. Men Linux är närmare än någonsin att bli ett etablerat alternativ även för vanliga spelare.

    https://store.steampowered.com/hwsurvey/Steam-Hardware-Software-Survey-Welcome-to-Steam

    Fakta: Linux på Steam i maj 2026

    Linux andel på Steam: 3,99 procent

    Rekordnivå i mars 2026: 5,33 procent

    Minskning från mars till maj: 1,34 procentenheter

    Windows andel: 93,85 procent

    macOS andel: 2,16 procent

    Största Linux-distributionen på Steam: Arch Linux, 0,35 procent

    Andra större Linux-distributioner: Linux Mint 22.3, Ubuntu Core 24 och Ubuntu 24.04 LTS

    Viktig orsak till Linux framgång: Steam Deck, SteamOS och Proton.

    Sammanfattning: Linux tappade sin historiska femprocentsnivå på Steam, men ligger fortfarande klart högre än för några år sedan och är fortsatt större än macOS bland Steam-användare.

    , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder

annons

Trasig dator?

Datorreparation Stockholm
  • Vi fixar trötta speldatorer
  • Byter skärm på laptops
  • Hjälper dig att byta dator
  • Tömmer gamla datorer och gör dem redo för återvinning eller kör in linux på dem och skänker bort dem.

Tel 08 37 21 00



Datorreparation Stockholm
Orrspelsvägen 13, Bromma

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

  • MX Linux 25.2 Released with Linux 7.0 AHS Kernel
    Discover the latest features of MX Linux 25.2, now powered by the Linux 7.0 AHS Kernel. Experience enhanced performance and stability today. The post MX Linux 25.2 Released with Linux 7.0 AHS Kernel appeared first on Linux Today.
  • MKVToolNix 99.0 MKV Manipulation Tool Improves the MKVToolNix GUI, mkvmerge
    Explore MKVToolNix 99.0, the ultimate MKV manipulation tool with a refined GUI and mkvmerge. Elevate your video editing capabilities effortlessly. The post MKVToolNix 99.0 MKV Manipulation Tool Improves the MKVToolNix GUI, mkvmerge appeared first on Linux Today.
  • 22 Best Free C/C++ IDEs and Editors for Linux in 2026
    Explore the top 22 free C/C++ IDEs and editors for Linux in 2026. Find the perfect tools to elevate your programming skills and streamline your workflow. The post 22 Best Free C/C++ IDEs and Editors for Linux in 2026 appeared first on Linux Today.
  • MX Linux 25.2 “Infinity” Released with Linux Kernel 7.0, Based on Debian 13.5
    Discover MX Linux 25.2 "Infinity," featuring Linux Kernel 7.0 and based on Debian 13.5. Experience enhanced performance and stability today. The post MX Linux 25.2 “Infinity” Released with Linux Kernel 7.0, Based on Debian 13.5 appeared first on Linux Today.
  • Linuxiac Weekly Wrap-Up: Week 21, 2026 (May 18 – 24)
    Stay updated with the latest in Linux! Explore the highlights and key events from the Linuxiac Weekly Wrap-Up for May 18-24, 2026. The post Linuxiac Weekly Wrap-Up: Week 21, 2026 (May 18 – 24) appeared first on Linux Today.
  • Rhino Linux 2026.1 Released with Lomiri Desktop Images
    Explore Rhino Linux 2026.1, now available with Lomiri desktop images. Upgrade your system for a sleek and efficient computing experience. The post Rhino Linux 2026.1 Released with Lomiri Desktop Images appeared first on Linux Today.
  • 9to5Linux Weekly Roundup: May 24th, 2026
    Discover the highlights of the Linux world in the 9to5Linux Weekly Roundup for May 24th, 2026. Get the latest news, updates, and expert insights today! The post 9to5Linux Weekly Roundup: May 24th, 2026 appeared first on Linux Today.
  • FSF Shows Strength With 46 LibreLocal Meetups in 2026
    Join FSF in 2026 as it hosts 46 LibreLocal meetups, demonstrating robust community support and dedication to advancing the free software movement. The post FSF Shows Strength With 46 LibreLocal Meetups in 2026 appeared first on Linux Today.
  • 28 Useful Free and Open Source Linux Git Workflow Tools
    Discover 28 essential free and open-source Linux Git workflow tools to enhance your development process and streamline collaboration effectively. The post 28 Useful Free and Open Source Linux Git Workflow Tools appeared first on Linux Today.
  • Open-Source z386 Brings Intel 80386 Microcode Back to Life
    Discover how Open-Source z386 revitalizes Intel 80386 microcode, enabling enthusiasts to explore vintage computing like never before. The post Open-Source z386 Brings Intel 80386 Microcode Back to Life appeared first on Linux Today.

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

9to5linux.com

RSS-fel: Retrieved unsupported status code "403"
  • 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
    Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
  • Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
    Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
  • Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
    Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
  • Xubuntu 26.04 LTS: Best New Features
    Xubuntu 26.04 LTS is here – a fast, lightweight, and beautiful release featuring Xfce 4.20 and special 20th anniversary wallpapers. Xubuntu 26.04 LTS codenamed ‘Resolute Raccoon’ released on April 23, 2026. This lightweight flavour of Ubuntu brings the stable Xfce 4.20 desktop along with three years of support until April 2029. It celebrates 20 years… […]
  • Fedora 44: Best New Features
    We round up the best new features of the upcoming fedora 44 workstation edition release. Fedora 44 is released on April 28, 2026. This significant release brings the latest and greatest GNOME 50 to Workstation, Linux kernel 6.19, and many practical updates across desktops and tools. It balances new technology with excellent usability, making it… […]
  • Ubuntu 26.04 LTS: Best New Features
    Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” brings exciting improvements in desktop experience, security, and hardware support for the next five years. Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” released on April 23, 2026. This is the latest long-term support release that brings solid improvements in security, desktop experience, and hardware support. This release, will be receiving… […]
  • OpenShot 3.5 Brings Faster, Smoother Video Editing
    OpenShot 3.5 is here with major speed and smoothness upgrades that make video editing feel much more responsive and enjoyable. The free and open source video editor OpenShot 3.5 arrives with major speed, smoothness, and power improvements. This is one of the biggest releases in its 18-year history. A new default timeline, 35% overall performance… […]
  • EndeavourOS Titan: Feature Highlights
    We round up the EndeavourOS Titan release. EndeavourOS Titan is now available, released on March 12 2026. This fresh Arch-based ISO brings smarter hardware support and a smoother installation experience while keeping the lightweight, customizable spirit we all love. This Arch-based distribution gives me the pure Arch experience with a friendly installer and helpful tools…. […]
  • GNOME 50 Tokyo: Best New Features and Improvements
    Learn about the key feature sets of GNOME 50 desktop environment. A fresh release of GNOME 50 “Tokyo” landed on March 18, 2026. This version brings solid improvements in parental controls, accessibility, file management, and display technologies. It marks a big step forward for families, assistive tech users, and everyday productivity while making the desktop… […]
  • Linux Kernel 6.18: Key Feature Highlights
    We round up the key feature sets of Linux Kernel 6.18. Linus Torvalds released Linux Kernel 6.18 on November 30, 2025. This is the last mainline kernel of the year and is expected to become the 2025 Long Term Support (LTS) kernel. It brings many new features and hardware updates while staying focused on stability… […]

Annons

Digital Fixare

Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Installera Debian, Ubuntu eller Mint på din dator
    Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende kring Huddinge Centrum
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]

Etikett: Linux

  • COSMIC 1.1 släppt – nytt systemverktyg och smartare skrivbordsmiljö

    COSMIC Desktop 1.1 markerar ännu ett steg framåt för System76 nya Linuxskrivbord. Med det nya verktyget COSMIC Monitor, förbättrad fönsterhantering, bättre filhanterare och många stabilitetsfixar börjar den Rust-baserade skrivbordsmiljön bli ett allt mer komplett alternativ för både Pop!_OS och andra Linuxdistributioner. System76 har släppt version 1.1 av COSMIC Desktop, den nya skrivbordsmiljön som utvecklas i…

  • GNU nano 9.1: den lilla textredigeraren får putsad vardagsteknik

    GNU nano 9.1 är en liten men viktig uppdatering av den välkända terminalbaserade textredigeraren. Den nya versionen bjuder inte på några stora nyheter, men förbättrar sökning, backuphantering och syntaxmarkering, samtidigt som gammalt stöd för klassiska Mac-radslut tas bort. Resultatet är ett renare, stabilare och mer modernt nano för användare som ofta arbetar direkt i terminalen.…

  • Darktable 5.6: öppen RAW-redigering får frivilliga AI-verktyg

    Darktable 5.6 är här med ett av programmets största teknikskiften hittills. Den fria RAW-redigeraren får nu frivilliga AI-verktyg för objektmasker, brusreducering och uppskalning – men utan att tvinga användaren in i ett AI-baserat arbetsflöde. Samtidigt bjuder versionen på HEIF-export, färgharmonisering, bättre prestanda, förbättrat gränssnitt och stöd för fler kameror. Darktable 5.6 har släppts och är…

  • Bcachefs lämnar experimentstadiet – men bör fortfarande användas med eftertanke

    Bcachefs har tagit ett viktigt steg från experimentellt projekt till seriöst alternativ för Linuxlagring. Projektledaren Kent Overstreet meddelar att filsystemet inte längre betraktas som experimentellt, samtidigt som den nya versionen 1.38.6 bjuder på stora prestandaförbättringar, mognare stöd för erasure coding och fortsatt utveckling med Rust. Men trots framstegen bör Bcachefs fortfarande användas med eftertanke när…

  • KDE Plasma 6.8 tar form – bättre stöd för flera skärmar och smartare detaljer

    KDE Plasma 6.8 börjar ta form och nästa version av den populära Linux-skrivbordsmiljön verkar fokusera på sådant som märks i vardagen. Bättre hantering av flera skärmar, tydligare felmeddelanden, förbättrad färgväljare och små men viktiga justeringar i gränssnittet ska göra Plasma ännu smidigare att använda när versionen släpps i höst. KDE Plasma fortsätter att utvecklas i…

  • Raspberry Pi OS får ny kraft med Linux 6.18 LTS

    Raspberry Pi OS har fått en ny uppdatering med Linux 6.18 LTS som teknisk grund. Den nya versionen bjuder på bättre stöd för ARM, förbättrad respons, uppdaterad Wayland-miljö, nya ikoner och flera viktiga buggfixar. För både hobbybyggare, skolor och användare som kör Raspberry Pi som liten server eller arbetsdator innebär uppdateringen ett modernare och mer…

  • Tails 7.9 släppt – anonymt operativsystem får ny Tor Browser och bättre hårdvarustöd

    Tails 7.9 är här med uppdaterad Tor Browser, förbättrat stöd för nyare hårdvara och en rättning som gör Secure Boot-varningar mer tillförlitliga. Den integritetsfokuserade Linuxdistributionen fortsätter därmed att finslipa sitt portabla system för anonym surfning och spårfri användning från USB-minne. Tails 7.9 är nu tillgängligt. Den nya versionen av det portabla och integritetsinriktade Linuxsystemet uppdaterar…

  • Linux på HP EliteBook 8460p

    HP EliteBook 8460p är en gammal företagsdator som sedan länge passerat bäst före-datum för Windows-världen. Men ur ett Linux-perspektiv finns det fortfarande liv kvar i den kantiga och robusta maskinen. Med SSD och Debian installerat klarar den enklare vardagssysslor som webbsurf, textarbete och streaming – och visar att äldre datorer inte alltid behöver hamna på…

  • Firefox 152 är här – smartare flikar, bättre zoom och modernare inställningar

    Mozilla Firefox 152 är här med flera förbättringar som gör webbläsaren smidigare i vardagen. Bland nyheterna finns enklare hantering av flikar, möjlighet att kopiera länkar utan att byta flik, finare zoomsteg, modernare inställningar och experimentellt stöd för bildformatet JPEG XL. Versionen innehåller även förbättringar för privat surfning, video, PDF-hantering, Android, macOS och Linux. Mozilla Firefox…

  • Thunderbird 152 är här – enklare e-post, säkrare inloggning och många förbättringar

    Mozilla Thunderbird 152 är här med fokus på enklare kontoinställning, säkrare inloggning och bättre stabilitet. Den nya versionen gör det lättare att lägga till Thundermail-konton, stärker Gmail-inloggningen med PKCE och innehåller många rättningar för IMAP, POP3, Microsoft 365, Exchange, kalendern och meddelandetrådar. För både vanliga användare och organisationer är detta en viktig uppdatering som gör…

  • När Linux och Secure Boot måste byta nyckel

    När Microsofts äldre Secure Boot-certifikat från 2011 löper ut behöver Linuxvärlden ta nästa steg i övergången till en nyare signeringskedja. För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden, men för Linuxdistributioner, installationsmedia och äldre datorer kan den bli avgörande. I grunden handlar det om något så enkelt – och viktigt – som att datorn måste…

  • OpenZFS 2.4.3: säkrare lagring och stöd för nyare Linux-kärnor

    OpenZFS 2.4.3 är här med bättre stöd för moderna Linux-kärnor, flera viktiga lagringsfixar och skärpt kontroll av komprimerad data. Uppdateringen riktar sig främst till servrar, NAS-system och andra miljöer där ZFS används för säker och pålitlig lagring. OpenZFS 2.4.3 har släppts som en ny underhållsversion av det öppna filsystemet och volymhanteraren ZFS. För den vanliga…

  • Audacity 4: klassisk ljudredigering i modern kostym

    Audacity 4 är på väg att ge det klassiska ljudredigeringsprogrammet en rejäl nystart. Med ett modernare gränssnitt, ny projekthantering, bättre plugin-stöd och förbättrade verktyg för inspelning och redigering tar den fria ljudredigeraren ett stort kliv framåt. Samtidigt är betaversionen fortfarande under utveckling, vilket gör den spännande att testa – men ännu inte något man bör…

  • Yserver: en ny X11-server i Rust visar att X11 inte är dött än

    När Wayland allt oftare pekas ut som framtiden för Linux-skrivbordet dyker det ändå upp nya projekt som visar att X11 långt ifrån är färdigt. Yserver är en ny X11-server skriven i Rust, byggd för moderna Linux-system och redan kapabel att köra skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det gör projektets första stabila version till en…

  • PeppermintOS släpper systemd-fri version baserad på Devuan Excalibur

    PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Den nya utgåvan riktar sig till användare som vill ha PeppermintOS enkla och lättviktiga skrivbordsmiljö, men samtidigt föredrar klassiska init-system som SysVinit, OpenRC eller runit framför systemd. PeppermintOS har släppt en ny systemd-fri version baserad på Devuan 6 ”Excalibur”. Det ger användare ännu…

  • Debian 12 Bookworm går in i LTS – får säkerhetsstöd till 2028

    Debian 12 “Bookworm” går nu in i långtidsstöd och får säkerhetsuppdateringar fram till sommaren 2028. Det betyder att användare inte behöver överge systemet direkt, men också att tiden är inne att börja planera för en uppgradering till Debian 13 “Trixie”. Debian 12 “Bookworm” är inte färdigt för pension än. Tvärtom går den populära Linuxdistributionen nu…

  • Firefox 153 kan ge NVIDIA-användare bättre videouppspelning i Linux

    Firefox 153 kan bli en efterlängtad förbättring för Linux-användare med NVIDIA-grafik. Med stöd för Vulkan Video får webbläsaren en ny väg till hårdvaruaccelererad videouppspelning, vilket kan ge lägre CPU-belastning, svalare dator och bättre batteritid vid streaming och videovisning. Firefox 153 ser ut att bli en viktig version för Linux-användare som tittar mycket på video i…

  • Linux-bugg kan ge root-rättigheter och container-utbrytning

    En allvarlig sårbarhet i Linux-kärnans brandväggskod kan låta en vanlig lokal användare få root-rättigheter och i vissa fall bryta sig ut ur en container. Felet, CVE-2026-23111, är redan rättat i Linux-kärnan, men fungerande exploitkod finns nu offentligt dokumenterad. Administratörer bör därför uppdatera kernelpaketen och starta om berörda system snarast. Säkerhetsforskare har publicerat en detaljerad och…

  • XLibre fyller ett år – den klassiska X-servern får nytt liv

    XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död. När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men…

  • Linux tappar fart på Steam – men spel på Linux är starkare än förr

    Linux har tappat sin historiska femprocentsnivå i Valves Steam-undersökning och föll i maj 2026 tillbaka till 3,99 procent. Nedgången betyder dock inte att Linuxspelandet är på väg att försvagas. Snarare visar siffrorna hur känslig Steam Hardware & Software Survey kan vara från månad till månad – samtidigt som Linux fortfarande ligger betydligt starkare än för…