Tails 7.11 har släppts med en viktig rättelse för Persistent Storage och en uppdaterad version av Tor Browser. Operativsystemet är utvecklat för människor som behöver skydda sin identitet och lämna så få digitala spår som möjligt efter sig.
Snart kan vi ha företrädare för den bolsjevikiska ondskan som ministrar i Sveriges regering plus chat control. Fiende lägger pussel, behåll din bit.
Tails är ett säkerhets- och integritetsinriktat operativsystem som vanligtvis körs direkt från ett USB-minne. När datorn stängs av försvinner normalt informationen från den aktuella sessionen.
Systemet bygger på Linuxdistributionen Debian och leder internettrafiken genom Tor-nätverket. Tor skickar trafiken genom flera servrar innan den når sin slutdestination. Varje server känner bara till den föregående och den efterföljande delen av förbindelsen, vilket gör det betydligt svårare att koppla samman användaren med de webbplatser som besöks.
Tails används bland annat av journalister, visselblåsare, människorättsaktivister och personer som arbetar i miljöer där elektronisk övervakning är ett allvarligt problem. Det kan även användas av vanliga datoranvändare som vill skydda känslig information eller minska mängden digitala spår.
Viktig rättelse för Persistent Storage
Den största rättelsen i Tails 7.11 gäller funktionen Persistent Storage. Ett fel kunde på vissa datorer förhindra att lagringsutrymmet aktiverades korrekt.
Tails är annars konstruerat för att glömma nästan allt när datorn stängs av. Persistent Storage fungerar som ett undantag från den principen. Det är ett krypterat område på USB-minnet där användaren själv kan välja att spara exempelvis dokument, inställningar, nätverksuppgifter och kryptografiska nycklar.
Informationen skyddas med ett lösenord och blir inte automatiskt tillgänglig när Tails startar. Användaren måste aktivt låsa upp lagringsutrymmet.
Funktionen innebär en avvägning mellan bekvämlighet och säkerhet. Den gör det möjligt att behålla viktiga filer mellan olika arbetspass, men innebär samtidigt att information faktiskt lagras på USB-minnet. Ett starkt lösenord och säker hantering av minnet är därför viktigt.
Tor Browser uppdateras
Tails 7.11 innehåller Tor Browser 15.0.20. Eftersom webbläsaren är den huvudsakliga vägen ut på internet i Tails är uppdateringar av Tor Browser särskilt betydelsefulla.
Tor Browser kombinerar Tor-nätverket med flera skydd som ska göra det svårare att identifiera och följa användaren. Webbläsaren försöker bland annat begränsa så kallad fingeravtryckning, där egenskaper hos webbläsaren och datorn kombineras för att känna igen en person utan vanliga spårningskakor.
Tails ska dock inte betraktas som en osynlighetsmantel. Om användaren exempelvis loggar in på sitt vanliga konto avslöjas identiteten för tjänsten, även om internetanslutningens vanliga IP-adress är dold. Säkerheten beror därför både på tekniken och på hur systemet används.
Befintliga användare bör uppgradera
Den som redan använder Tails 7.0 eller senare kan uppgradera automatiskt till version 7.11. Det befintliga innehållet i Persistent Storage ska då behållas.
Om den automatiska uppgraderingen misslyckas, eller om Tails inte längre startar efter uppdateringen, rekommenderar utvecklarna att användaren genomför en manuell uppgradering.
Det är viktigt att skilja mellan en uppgradering och en ny installation. Den som har ett Tails-minne med Persistent Storage bör uppgradera systemet. En ny installation på samma USB-minne raderar det befintliga krypterade lagringsutrymmet och informationen som finns där.
Viktiga filer bör alltid säkerhetskopieras innan en större uppgradering genomförs.
Kan installeras på USB-minne eller användas i virtuell dator
För nya användare finns Tails 7.11 som en färdig avbildning för installation på USB-minne. Det finns även en ISO-fil som kan användas för dvd-skivor och virtuella datorer.
USB-versionen är det vanligaste alternativet eftersom operativsystemet då kan startas på olika kompatibla datorer utan att installeras på deras interna hårddiskar.
Uppgradering: Kan göras automatiskt från Tails 7.0 eller senare
Persistent Storage: Ska behållas vid en vanlig uppgradering
Installationsalternativ: USB-avbildning eller ISO-fil för dvd och virtuella datorer
Integritet: Tails döljer normalt användarens vanliga IP-adress och försöker begränsa fingeravtryckning. Systemet gör däremot inte användaren automatiskt anonym om personen exempelvis loggar in på ett konto som avslöjar identiteten.
VARNING: Gör inte en ny installation på samma USB-minne om det innehåller Persistent Storage. En ny installation raderar det krypterade lagringsutrymmet. Säkerhetskopiera viktiga filer före uppgraderingen.
WordPress 7.1, med kodnamnet ”Mary Lou”, släpptes den 19 augusti 2026. Den nya versionen gör det enklare att skapa mobilanpassade webbplatser, redigera bilder och samarbeta kring innehåll. Samtidigt flyttas en del av det tunga arbetet från webbservern till användarens egen dator.
WordPress driver en betydande del av världens webbplatser. När publiceringssystemet förändras påverkas därför inte bara webbutvecklare och stora mediehus, utan även föreningar, småföretag, kommuner och privatpersoner.
I WordPress 7.1 ligger mycket av utvecklingen bakom kulisserna. Redigeraren har blivit mer isolerad, webbläsaren får ta ett större ansvar för bildbehandlingen och webbdesign kan anpassas för olika skärmstorlekar utan att redaktören behöver skriva egen kod.
Mobilanpassning utan egen CSS
En av de största nyheterna är möjligheten att ange olika utseenden för mobiltelefoner, surfplattor och datorer direkt i redigeraren.
En rubrik kan exempelvis visas med stor text på en datorskärm men automatiskt bli mindre på en mobiltelefon. Marginaler, avstånd och andra egenskaper kan också anpassas efter skärmens storlek.
Tidigare krävde sådana förändringar ofta särskilda CSS-regler. I WordPress 7.1 kan mycket av arbetet i stället utföras genom redigerarens grafiska gränssnitt. Temautvecklare kan dessutom definiera webbplatsens brytpunkter – alltså de skärmstorlekar där layouten ska förändras – i filen theme.json.
Det gör avancerad responsiv design tillgänglig för fler, samtidigt som utvecklare fortfarande kan styra vilka val som ska erbjudas.
Bilder behandlas innan de lämnar datorn
En särskilt intressant förändring är att WordPress nu kan behandla bilder direkt i webbläsaren innan de laddas upp till servern.
När en bild hämtad från en modern kamera eller mobiltelefon laddas upp behöver servern normalt skapa flera mindre versioner av den. Det kan kräva mycket arbetsminne och processorkraft. På enklare webbhotell kan resultatet bli att uppladdningen avbryts eller att WordPress visar ett PHP-relaterat minnesfel.
WordPress 7.1 kan i stället använda en WebAssembly-version av bildbiblioteket libvips. WebAssembly är en teknik som gör det möjligt att köra avancerade program direkt i webbläsaren med hög hastighet.
Bilden kan därmed komprimeras, skalas om och förberedas redan på användarens dator. Servern får mindre arbete och behöver inte ta emot en onödigt stor originalfil för att därefter skapa miniatyrbilder.
Det är särskilt värdefullt för webbplatser som ligger på delade webbhotell eller servrar med begränsat arbetsminne.
En samlad bildverkstad
Bildredigeraren har också fått ett mer sammanhållet gränssnitt. Beskärning, spegling och rotation finns nu samlade i samma fönster. Det går att välja ett fritt eller bestämt bildförhållande och att rotera bilden med större precision.
Även redigering av metadata har flyttats in i arbetsflödet. Det minskar behovet av att växla mellan flera olika vyer för att göra i ordning en bild före publicering.
Stödet för moderna bildformat har samtidigt förbättrats. Bland nyheterna finns bättre hantering av AVIF, HEIC och så kallade HDR gain maps, som kan hjälpa kompatibla skärmar att återge ett större omfång mellan ljusa och mörka partier.
I mediebiblioteket laddas fler bilder automatiskt när användaren rullar nedåt. Det kan upplevas som smidigare, men förändringen har också en baksida.
En tillgänglighetsförbättring med ett viktigt undantag
WordPress 7.1 innehåller 87 dokumenterade förbättringar och rättningar som berör tillgänglighet. Bland annat har tangentbordsnavigering, kontraster, fokusmarkeringar och verktygstips förbättrats.
Samtidigt beskriver WordPress-projektet den oändliga rullningen i mediebiblioteket som en känd tillgänglighetsregression. När nytt innehåll hela tiden fylls på kan det bli svårare för personer som använder tangentbord eller skärmläsare att förstå var de befinner sig och att nå slutet av en lista.
Funktionen kan stängas av för en enskild användare. En administratör eller utvecklare kan även avaktivera den centralt med filtret media_library_infinite_scrolling.
Frågan är särskilt viktig för svenska myndigheter, kommuner och andra verksamheter som omfattas av lagkrav på digital tillgänglighet. En ny funktion är inte automatiskt en förbättring för alla användare.
Kommentarer kan fästas vid enskilda ord
Anteckningsfunktionen har byggts ut för redaktionellt samarbete. En kommentar kan nu kopplas till markerad text i stället för enbart till ett helt block.
Det blir möjligt att diskutera en viss formulering utan att behöva beskriva var i texten ändringen ska göras. Anteckningarna kan innehålla formatering och länkar samt @omnämnanden för att uppmärksamma andra deltagare.
Funktionen för WordPress närmare moderna ordbehandlings- och samarbetsverktyg, där flera personer kan granska samma dokument.
Nya block för flikar och ljud
Två nya block breddar möjligheterna att strukturera innehåll.
Flikblocket kan dela upp information i klickbara flikar. Det kan exempelvis användas för produktinformation, instruktioner eller vanliga frågor. Eftersom innehållet samlas på en mindre yta kan en lång sida bli mer överskådlig.
Spellisteblocket gör det möjligt att samla flera ljudfiler i en gemensam spelare. Det kan även visa ljudets vågform. Funktionen passar bland annat poddar, intervjuer, språkövningar och inspelade föreläsningar.
Knappar och andra interaktiva element kan dessutom få separata utseenden beroende på om användaren håller muspekaren över dem, navigerar med tangentbordet eller aktivt trycker på dem.
Redigeraren skiljs från administrationen
Inläggsredigeraren körs nu alltid inuti en så kallad iframe. Det innebär förenklat att innehållet placeras i en egen, avgränsad webbsida inuti administrationsgränssnittet.
Syftet är att hindra stilmallar från WordPress administration eller installerade tillägg från att oavsiktligt påverka innehållets utseende. Det som redaktören ser ska därmed bättre motsvara hur sidan faktiskt visas för besökaren.
Förändringen gör redigeraren mer förutsägbar, men kan skapa kompatibilitetsproblem för äldre teman och tillägg som använder JavaScript eller CSS för att direkt påverka redigeraren. Sådana lösningar bör därför testas innan en webbplats uppgraderas.
Fler möjligheter för utvecklare
WordPress 7.1 introducerar ett publikt SVG Icon API. Teman och tillägg kan registrera egna ikonsamlingar som därefter blir tillgängliga i redigeraren.
Även Abilities API, DataViews och DataForms har byggts ut. Dessutom tillkommer stöd för bland annat textskuggor, bakgrundsgradienter och minsta blockbredd.
Sammanlagt omfattar WordPress 7.1 över 310 förändringar i själva kärnan, utöver ett stort antal förbättringar och rättningar från blockredigeraren Gutenberg.
Några uppmärksammade funktioner nådde däremot inte slutversionen. Dit hör redigering i realtid, övergången till React 19 och den planerade panelen ”On This Day”.
En uppdatering som bör provas först
För vanliga redaktörer innebär WordPress 7.1 främst enklare responsiv design, bättre bildverktyg och fler möjligheter att samarbeta kring innehåll.
För webbplatsägare kan den lokala bildbehandlingen minska belastningen på servern och göra stora bilduppladdningar mer tillförlitliga. För utvecklare innebär den permanenta iframe-lösningen samtidigt att äldre anpassningar kan behöva byggas om.
Uppdateringen bör därför först provas i en testmiljö, särskilt på webbplatser som använder specialbyggda teman, sidbyggare eller äldre tillägg som ändrar redigeraren.
Thunderbird 154 har släppts med bättre stöd för Microsoft 365, möjlighet att ligga kvar i systemfältet och flera förbättringar för e-post, kalender och adressböcker. Bakom de synliga nyheterna finns även viktiga rättningar som minskar risken för förlorade meddelanden och programkrascher.
Thunderbird har länge varit ett populärt alternativ för den som vill samla sin e-post, kalender och sina kontakter i ett fristående program. Eftersom programmet är baserat på öppen källkod kan det användas med många olika leverantörer, utan att användaren behöver låsa sig till exempelvis Microsoft eller Google.
I Thunderbird 154 tar programmet ett viktigt steg närmare Microsofts ekosystem. Stöd för Microsoft Graph har nu aktiverats, vilket förbättrar möjligheterna att ansluta Thunderbird till Microsoft 365.
Microsoft Graph fungerar som en digital förbindelse
Microsoft Graph är ett programmeringsgränssnitt som gör det möjligt för andra program att kommunicera med tjänster inom Microsoft 365. Det kan beskrivas som en gemensam digital förbindelse till bland annat e-post, kalendrar, kontakter och användarkonton.
För Thunderbird innebär detta att programmet kan kommunicera med Microsofts tjänster genom en modernare och mer officiellt stödd metod. Det är särskilt betydelsefullt för företag och organisationer som använder Exchange Online och Microsoft 365 men samtidigt vill låta användarna arbeta i Thunderbird.
Versionen innehåller även rättningar för Microsoft-konton. Exchange-konton kunde tidigare felaktigt rapportera upprepade inloggningsproblem under autentiseringen. Egna OAuth-inställningar för ett EWS-konto kunde dessutom skriva över inställningar som hörde till ett annat konto. Båda problemen ska nu vara åtgärdade.
Thunderbird kan ligga kvar i systemfältet
En mer synlig nyhet är möjligheten att låta Thunderbird fortsätta köras i datorns systemfält när det sista programfönstret stängs.
Funktionen är valfri och måste aktiveras av användaren. När den är påslagen avslutas inte Thunderbird helt när fönstret stängs. Programmet ligger i stället kvar i bakgrunden och kan fortsätta bevaka inkommande e-post och kalenderhändelser.
Detta är ett vanligt beteende i moderna kommunikationsprogram, men har tidigare saknats som en inbyggd möjlighet i Thunderbird. För den som vill få meddelanden utan att hela programfönstret behöver vara öppet kan det göra Thunderbird smidigare i den dagliga användningen.
Sökresultat kan visas som en vanlig meddelandelista
Den globala sökfunktionen har fått en ny inställning som gör att sökresultaten kan öppnas direkt i listläge. Det passar användare som föredrar att behandla ett sökresultat på samma sätt som innehållet i en vanlig e-postmapp.
Hanteringen av bifogade e-postmeddelanden har också förbättrats. Meddelanden som bifogats i formatet message/rfc822 kan nu kopieras till en valfri mapp genom kommandot ”Kopiera till”. Det går även att dra det bifogade meddelandet direkt till en mapp i mappträdet.
På macOS har Thunderbird dessutom fått möjlighet att förhandsgranska bilagor.
Viktiga rättningar skyddar meddelanden
Flera av förbättringarna märks inte direkt i gränssnittet, men kan vara desto viktigare.
Ett allvarligt problem kunde uppstå när en IMAP-mapp flyttades till Lokala mappar. Om kopieringen misslyckades fanns det en risk att meddelanden ändå raderades från den ursprungliga platsen. Detta har rättats i Thunderbird 154.
IMAP är tekniken som gör att e-postprogrammet och e-postservern kan hålla sina mappar synkroniserade. När ett meddelande flyttas måste programmet därför försäkra sig om att kopieringen verkligen lyckats innan originalet tas bort. Rättningen minskar risken för att meddelanden försvinner vid en misslyckad överföring.
Ett annat fel gjorde att IMAP-bilagor kunde visas som tomma efter att ett filter automatiskt flyttat meddelandet till en annan mapp. Även detta problem är åtgärdat.
Thunderbird ska inte heller längre visa nya aviseringar för meddelanden som redan markerats som lästa på en annan enhet.
Flera orsaker till krascher har tagits bort
Thunderbird 154 rättar ett antal situationer där programmet tidigare kunde krascha. Det kunde bland annat inträffa när användaren:
öppnade ett utkast eller en mall med felaktigt kodad text,
genomförde en sökning efter e-post på servern,
gick över till frånkopplat läge medan en IMAP-anslutning var aktiv,
flyttade en EWS-sökmapp till papperskorgen.
Enskilda krascher kan låta som mindre problem, men i ett e-postprogram hanteras stora mängder information från många olika servrar. Ett enda felaktigt formaterat meddelande ska helst inte kunna få hela programmet att avslutas.
Bättre hantering av krypterade meddelanden
Thunderbird kan nu korrekt dekryptera CMS-meddelanden som använder formatet AuthEnvelopedData.
CMS är en standard för kryptografiskt skyddade meddelanden och används bland annat för signerad och krypterad e-post. Förbättringen innebär därför bättre kompatibilitet med vissa system som skickar krypterade meddelanden i detta format.
Även varningarna för externt innehåll har justerats. Thunderbird ska inte längre visa en varning när avsändaren redan omfattas av ett undantag som tillåter att exempelvis externa bilder hämtas.
Kalender och kontakter blir mer pålitliga
Kalenderdelen har fått flera rättningar. Den valda sorteringsordningen sparas nu när Thunderbird startas om, och avfärdade CalDAV-påminnelser ska inte längre hindra framtida påminnelser från att visas.
Synkronisering mot CalDAV-servrar har dessutom förbättrats för servrar som skickar svar kodade med UTF-16. CalDAV är en öppen standard som används för att synkronisera kalendrar mellan olika program och tjänster.
Meddelandet om att alla kalendrar är avstängda ska inte heller komma tillbaka efter att användaren har aktiverat en kalender.
Adressböcker som synkroniseras genom CardDAV har också fått en rättning. Skrivskyddade adressböcker ska inte längre felaktigt behandlas som om de gick att redigera.
För RSS-prenumerationer används nu publiceringsdatumet i stället för uppdateringsdatumet när det är lämpligt. Det ger en mer rättvisande tidsangivelse för artiklar i nyligen tillagda prenumerationer.
En uppdatering med fokus på vardagsanvändning
Thunderbird 154 innehåller ingen total ombyggnad av programmet. I stället handlar versionen om att förbättra samspelet med moderna tjänster och göra programmet mer pålitligt.
Microsoft Graph-stödet är den strategiskt viktigaste nyheten eftersom det öppnar för bättre samverkan med Microsoft 365. Systemfältsläget är samtidigt den förändring som många vanliga användare förmodligen kommer att märka mest.
Tillsammans med rättningarna för IMAP, kalender, kryptering och programkrascher gör detta Thunderbird 154 till en viktig stabilitetsuppdatering – särskilt för användare som hanterar flera konton och är beroende av att e-post och kalender fungerar hela arbetsdagen.
GIMP förbereder en av programmets största moderniseringar på många år. Den kommande versionen 3.4 får ett nytt och snabbare projektformat, bättre stöd för Photoshop-filer, naturligare färgblandning och fler möjligheter att redigera bilder utan att originalet förändras permanent.
GIMP står inför en av sina största tekniska förändringar på många år. I den kommande versionen 3.4 arbetar utvecklarna med ett nytt projektformat, förbättrat stöd för Photoshop-filer och fler möjligheter att redigera bilder utan att originalet förändras permanent.
Ett nytt projektformat ersätter gamla begränsningar
Sedan 1997 har GIMP använt XCF som sitt huvudsakliga projektformat. En XCF-fil kan innehålla lager, masker, markeringar, hjälplinjer och andra delar som behövs för att fortsätta redigera en bild.
Formatet har tjänat programmet väl, men det skapades under en tid då bildprojekt var betydligt mindre och enklare än i dag. När utvecklarna nu planerar funktioner som flersidiga dokument och avancerade animationer har det gamla binära formatet börjat visa sina begränsningar.
Det nya projektformatet ska därför bygga på en struktur med komprimerade XML-filer. Enkelt uttryckt innebär det att projektet blir ett slags paket med flera mindre och tydligt organiserade delar.
Den stora fördelen är att GIMP inte behöver skriva om hela projektfilen varje gång användaren sparar. Endast de delar som har förändrats behöver uppdateras. Det kan ge snabbare sparning, framför allt i stora projekt, och gör det även lättare att införa en pålitlig funktion för automatisk sparning.
Formatet förbereder dessutom GIMP för planerade funktioner som flersidiga dokument och animationer.
XCF kommer fortfarande att fungera
Det gamla XCF-formatet ska inte försvinna. GIMP-utvecklarna betonar att bakåtkompatibilitet är viktig och att programmet även i framtiden ska kunna öppna äldre XCF-filer.
Det är en imponerande kontinuitet. Projektfiler som skapades i slutet av 1990-talet kan fortfarande öppnas och visas korrekt i moderna versioner av GIMP.
Nya funktioner kommer däremot, när det nya formatet är färdigutvecklat, endast att kunna sparas fullständigt i det nya projektformatet. XCF blir därmed främst ett format för kompatibilitet med äldre projekt.
Digital färgblandning blir mer lik riktig målarfärg
GIMP 3.4 får också stöd för så kallad spektral färgblandning i verktyget MyPaint Brush.
Vanlig digital färgblandning utgår ofta från hur ljus kombineras på en bildskärm. Fysisk målarfärg fungerar annorlunda eftersom pigment absorberar och reflekterar olika våglängder av ljus.
Spektral färgblandning försöker efterlikna hur verkliga pigment beter sig. När gult och blått blandas ska resultatet därför bli grönt, medan rött och gult ger en mer naturlig orange färg. Utan denna simulering kan digitala färger ibland ge oväntade, mörka eller smutsiga resultat.
Funktionen aktiveras i inställningarna för MyPaint-penseln. Med ett särskilt pigmentreglage kan konstnären bestämma hur starkt den fysiska färgblandningen ska påverka resultatet.
Fler ändringar kan göras utan att bilden förstörs
En annan viktig utveckling är utökat stöd för icke-destruktiv redigering. Det betyder att en effekt inte skrivs fast i bildens pixlar. Effekten sparas i stället som en separat instruktion som kan ändras, stängas av eller tas bort senare.
I GIMP 3.4 ska filter kunna användas icke-destruktivt även på lagermasker. Övertoningsverktyget får ett redigerbart läge där övertoningen placeras i lagrets filterlista. Användaren kan därefter flytta, förändra, dölja eller radera den.
Även filter utan egna dialogrutor, exempelvis invertering av färger, ska kunna appliceras icke-destruktivt på grupper, textlager, länkade lager och vektorlager.
Detta för GIMP närmare arbetsmetoderna i moderna professionella bildbehandlingsprogram, där användaren förväntas kunna gå tillbaka och justera tidigare beslut utan att behöva börja om.
Photoshop-filer blir betydligt mer användbara
Stödet för Adobes PSD-format förbättras på flera viktiga punkter. GIMP får bland annat möjlighet att läsa så kallade PSD Descriptors, ett format som moderna Photoshop-filer använder för att lagra avancerade egenskaper.
Tack vare detta kan textlager från PSD-filer importeras som redigerbar text. Tidigare kunde sådan information förloras eller omvandlas till vanliga bildpunkter.
Enfärgade former ska kunna importeras som vektorlager. Flera typer av justeringslager och moderna lagerstilar ska visas genom motsvarande funktioner i GIMPs bildmotor GEGL.
Förbättringarna betyder inte att varje komplicerad Photoshop-fil automatiskt kommer att se exakt likadan ut i GIMP. PSD är ett omfattande format som till stor del styrs av Adobe. Men förändringarna kan göra det betydligt enklare att fortsätta arbeta med PSD-projekt utan tillgång till Photoshop.
Filväljaren ska kännas hemma i operativsystemet
GIMP har traditionellt använt GTK:s egen dialogruta för att öppna och spara filer. Den kan kännas främmande för användare av Windows, macOS och vissa Linuxmiljöer.
Programmet ska nu i större utsträckning använda operativsystemets vanliga filväljare. En Windows-användare får därmed en dialogruta som ser ut och fungerar som andra Windows-program, medan motsvarande gäller i macOS och KDE.
Även gränssnittet får flera mindre förbättringar. Lagerlåsens symboler uppdateras, sökfunktionen får en tydligare utformning och programmets 78 muspekarsymboler görs om till skalbar SVG-grafik. Det senare ger skarpare pekare på bildskärmar med hög upplösning.
Många mindre förbättringar
Utvecklarna arbetar också med en ny skärpefilterfunktion i GEGL, förbättrat stöd för Windows-formaten ICO, CUR och ANI samt bättre kompatibilitet med externa skript.
Prestandan vid arbete på en roterad arbetsyta förbättras genom att det rutmönster som visar genomskinliga områden inte längre behöver roteras tillsammans med bilden. Textverktyget, metadataredigeraren och visningen av mönster får också flera användbarhetsförbättringar.
Fortfarande under utveckling
GIMP 3.4 är ännu inte en färdig version. Funktionerna håller på att utvecklas och kan förändras innan den slutliga utgåvan publiceras. Den första planerade testversionen i utvecklingsserien är GIMP 3.3.2, men när GIMP publicerade sin rapport den 16 augusti 2026 hade denna version ännu inte släppts.
Utvecklingsarbetet visar ändå tydligt vart GIMP är på väg: större projekt, snabbare sparning, mer flexibel redigering och bättre samarbete med filer som skapats i Photoshop.
För ett kostnadsfritt program med öppen källkod är det ett betydande tekniskt steg – och en viktig modernisering inför kommande generationer av GIMP.
Mozilla skärper säkerheten i Firefox 154 genom att hindra webbplatser från att obemärkt kommunicera med routrar, skrivare och annan utrustning i det lokala nätverket. Uppdateringen ger även enklare kontroll över webbläsarens AI-funktioner, förbättrad hantering av kakor och PDF-filer samt flera nyheter för Windows, macOS, Linux och Android.
En webbläsare kommunicerar inte bara med webbplatser ute på internet. Den kan även försöka nå utrustning som finns i det lokala nätverket, exempelvis skrivare, routrar, nätverksdiskar, övervakningskameror och smarta hem-produkter.
Detta kan vara praktiskt, men innebär också en säkerhetsrisk. En skadlig eller manipulerad webbplats skulle i vissa situationer kunna försöka kartlägga eller kommunicera med enheter bakom användarens router.
I Firefox 154 utökar Mozilla därför webbläsarens skydd för lokal nätverksåtkomst. Skyddet omfattar nu även kommunikation som använder WebSocket.
Vad är WebSocket?
Vanlig webbtrafik fungerar ofta genom att webbläsaren skickar en fråga till en server och får ett svar. WebSocket fungerar annorlunda. Tekniken skapar en mer långvarig och dubbelriktad förbindelse där både webbläsaren och servern kan skicka information när som helst.
Det används bland annat för chattar, spel, övervakning, börskurser och andra tjänster som behöver uppdateras i realtid.
Samma teknik kan emellertid också användas för att försöka kontakta tjänster i ett lokalt nätverk. Genom att låta skyddet för lokal nätverksåtkomst omfatta WebSocket minskar Firefox risken för att en vanlig webbsida i hemlighet försöker kommunicera med exempelvis en router, skrivare eller nätverkskamera.
För de flesta användare sker förändringen i bakgrunden. Den är ändå viktig eftersom allt fler hushåll och arbetsplatser har uppkopplad utrustning som inte alltid är ordentligt skyddad.
Bättre kontroll över kakor
Firefox 154 förändrar även hur undantag för kakor och webbplatsdata fungerar.
Användare som låter Firefox radera kakor när webbläsaren stängs kan nu skapa undantag för vissa webbplatser. Ett exempel kan vara en webbplats där användaren vill fortsätta vara inloggad mellan två besök.
Tidigare kunde ett sådant undantag även påverka andra integritetsskydd. I Firefox 154 går det att behålla webbplatsens kakor utan att samtidigt undanta den från spårningsskydd eller andra begränsningar.
Det ger en bättre balans mellan bekvämlighet och integritet. Användaren kan behålla en fungerande inloggning utan att ge webbplatsen större möjligheter att spåra besöken.
Snabbare väg till AI-inställningarna
Firefox får också en ny snabbåtgärd med namnet ”Manage AI” i adressfältet. Den leder direkt till AI-avsnittet i Firefox inställningar.
Nyheten innebär inte att användaren måste använda AI-funktioner. Tanken är i stället att göra funktionerna lättare att hitta, kontrollera och stänga av.
När webbläsare får allt fler AI-baserade funktioner blir det viktigt att användaren tydligt kan se vilka tjänster som är aktiverade. En lättillgänglig kontrollpanel kan därför vara minst lika viktig som själva AI-funktionerna.
Mozilla börjar dessutom införa automatisk organisering av flikar i Smart Window. Firefox kan analysera vilka öppna flikar som hör ihop, föreslå grupper och ge grupperna passande namn.
Funktionen rullas ut stegvis och kommer därför inte att visas för alla användare samtidigt.
Firefox-profilen kan flyttas mellan olika operativsystem
Mozilla utökar även funktionen för säkerhetskopiering av Firefox-profiler. På macOS går det nu att skapa en lokal säkerhetskopia som sedan kan återställas i Firefox på Windows, macOS eller Linux.
En Firefox-profil kan innehålla bland annat bokmärken, inställningar och andra personliga anpassningar. Möjligheten att flytta profilen mellan olika operativsystem underlättar både datorbyten och övergångar från exempelvis Windows till Linux.
Säkerhetskopian sparas lokalt, vilket kan vara intressant för användare som inte vill använda en molnbaserad synkroniseringstjänst.
Tydligare textmarkering i PDF-filer
Firefox har sedan länge en inbyggd PDF-läsare. I version 154 blir markerad text i PDF-dokument tydligare och mer lik textmarkering på vanliga webbsidor.
Färgen följer dessutom operativsystemets tillgänglighetsinställningar. Det är särskilt värdefullt för personer som använder högkontrastläge eller andra visuella hjälpmedel.
Mozilla har också rättat ett problem där PDF-dokument kunde få fel skala i förhandsgranskningen inför utskrift när alternativet ”Anpassa till sidbredd” användes.
Bättre fullskärmsläge med vertikala flikar
Användare av vertikala flikar får ett mer konsekvent fullskärmsläge. När Firefox går över till fullskärm försvinner sidofältet tillsammans med de andra verktygsfälten.
För man muspekaren till skärmens kant visas gränssnittet igen. På så sätt kan hela skärmytan användas för en film, presentation eller webbsida utan att användaren förlorar snabb åtkomst till flikarna.
Firefox View kommer samtidigt inte längre att visas automatiskt i verktygsfältet för nya profiler eller för användare som inte har öppnat funktionen på länge. Den finns fortfarande under ”Lista alla flikar” och kan läggas tillbaka permanent genom funktionen för anpassning av verktygsfältet.
Små förbättringar för Windows och macOS
I Windows går det nu att byta Firefox standardikon direkt i inställningarna. Funktionen fungerar ännu inte med Firefox-installationer som använder MSIX-formatet.
Mozilla planerar att senare införa motsvarande stöd för MSIX, macOS och Linux.
En hård omladdning av en webbsida, genom att hålla ned Skift samtidigt som uppdateringsknappen klickas, rensar nu även cachade webbplatsikoner. Det kan hjälpa när en webbplats har bytt ikon men Firefox fortfarande visar den gamla.
På macOS har Mozilla förbättrat spolning och hopp mellan olika positioner i videor. Ett fel har också rättats där ett stängt Firefox-fönster ibland kunde lämna kvar ett osynligt fönster som fortsatte att fånga upp musklick.
Fler förbättringar i Firefox för Android
Android-versionen får stabilare automatiska översättningar på telefoner och surfplattor där flera systemspråk används.
Sökningar bland bokmärken kan nu visa upp till 75 träffar per sökning. Vid nedladdning av en fil går det dessutom att ändra både filnamnet och var filen ska sparas innan nedladdningen startar.
Det är små förändringar var för sig, men de gör mobilversionen mer användbar för personer som har många bokmärken eller ofta laddar ned dokument.
Smartare användning av webbläsarens cache
Bland de mer tekniska nyheterna finns stöd för HTTP-rubriken No-Vary-Search i Firefox diskcache.
En webbadress kan innehålla olika parametrar efter ett frågetecken. Vissa parametrar förändrar innehållet på sidan, medan andra exempelvis bara används för statistik och marknadsföring.
Med No-Vary-Search kan en webbserver tala om för Firefox att vissa parametrar inte påverkar det verkliga innehållet. Webbläsaren kan då återanvända en redan sparad kopia i stället för att hämta samma resurs igen.
Det kan ge fler lyckade cacheträffar, minska onödig datatrafik och i vissa fall göra webbsidor snabbare.
En uppdatering med fokus på kontroll
Firefox 154 innehåller ingen enskild förändring som helt förändrar webbläsaren. Uppdateringen består i stället av många mindre förbättringar som tillsammans ger bättre säkerhet, integritet och användarkontroll.
Skyddet av lokala nätverk är särskilt betydelsefullt i en tid då allt fler vardagsföremål är uppkopplade. Samtidigt visar de nya AI- och cookieinställningarna att Mozilla vill göra det tydligare för användaren vad webbläsaren får göra.
Firefox 154 kan laddas ned från Mozillas servrar. Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt, medan Linuxversionen distribueras genom respektive Linuxdistributions paketförråd.
> FAKTA: FIREFOX 154
Utvecklare
Mozilla
Version
Firefox 154
Viktigaste nyheten
Utökat skydd mot obehörig åtkomst till lokala nätverk via WebSocket.
Integritet
Webbplatser kan undantas från automatisk radering av kakor utan att undantas från spårningsskyddet.
AI-kontroller
Snabbåtgärden ”Manage AI” leder direkt till webbläsarens AI-inställningar.
Säkerhetskopiering
Lokala Firefox-profiler kan återställas mellan Windows, macOS och Linux.
PDF
Tydligare textmarkering och rättad skalning vid utskrift.
Android
Förbättrade översättningar, fler bokmärkesträffar och större kontroll över nedladdningar.
Linux 7.2 har släppts. Den nya kärnan innehåller förbättringar för allt från processorer och grafikkort till filsystem, nätverk och säkerhet. För vanliga användare handlar uppdateringen främst om bättre prestanda, stabilare hårdvarustöd och en teknisk grund för kommande Linuxdistributioner.
Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den bestämmer bland annat hur processorns tid fördelas, hur minnet används och hur data skickas mellan program, hårddiskar och nätverk.
En ny kärna förändrar därför sällan skrivbordets utseende. Det kommer inga nya ikoner eller bakgrundsbilder. Förbättringarna sker i stället under motorhuven – ungefär som när en bil får effektivare motorstyrning utan att karossen förändras.
Den 16 augusti 2026 meddelade Linus Torvalds att Linux 7.2 var färdig. Trots ovanligt många sena rättningar kunde versionen släppas enligt den ursprungliga tidsplanen.
Processorn får en bättre trafikledare
En av de viktigaste nyheterna är cachemedveten lastbalansering.
Moderna processorer innehåller många kärnor som ofta delar olika nivåer av cacheminne. Cacheminnet fungerar som en mycket snabb mellanlagring där processorn förvarar information som den snart kan behöva igen.
Om en arbetsuppgift flyttas mellan olämpliga processorkärnor kan den behöva hämta samma information på nytt. Det tar längre tid och ökar trafiken till datorns arbetsminne.
Linux 7.2 kan ta större hänsyn till hur processorns cacheminnen är organiserade när arbetsuppgifter fördelas. Målet är att behålla data nära den processorkärna som använder den och samtidigt undvika att flera tunga processer konkurrerar om samma resurser.
Det betyder inte att alla datorer plötsligt blir dramatiskt snabbare. På servrar, arbetsstationer och datorer med många processorkärnor kan förbättringen däremot ge jämnare prestanda och ett effektivare utnyttjande av hårdvaran.
Kärnans subsystem för växlingsminne har också förbättrats. Växlingsminne används när delar av arbetsminnets innehåll tillfälligt behöver flyttas till en lagringsenhet. Effektivare hantering kan göra stor skillnad när datorn har många program igång samtidigt eller börjar få ont om ledigt minne.
Btrfs hanterar minnet i större stycken
Filsystemet Btrfs använder nu stora så kallade folios som standard.
Ett folio kan förenklat beskrivas som en grupp minnessidor som kärnan behandlar som en större enhet. Genom att arbeta med större sammanhängande block behöver systemet utföra färre små operationer. Det kan minska administrationen och förbättra prestandan vid vissa typer av filhantering.
Även kärntråden khugepaged, som arbetar med transparenta stora minnessidor, får stöd för flera sidstorlekar. Systemet blir därmed mer flexibelt när mindre minnessidor ska slås samman till större block.
Linux 7.2 innehåller dessutom förbättringar för en lång rad filsystem:
NTFS-drivrutinen som introducerades i Linux 7.1 har vidareutvecklats.
SMB får stöd för komprimerade filer.
EROFS får en backend för fscache.
Ceph-klienter kan återställas manuellt.
XFS-stödet för zonindelade lagringsenheter betraktas inte längre som experimentellt.
NFS kan använda en standardblockstorlek på 4 MB på system med minst 16 GB arbetsminne.
För användaren kan detta innebära snabbare filöverföringar, bättre stöd för nätverkslagring och effektivare användning av moderna SSD-enheter och lagringsservrar.
HDMI 2.1 tar ett steg framåt för AMD
Grafikdrivrutinen AMDGPU får inledande stöd för HDMI 2.1 FRL, där FRL står för Fixed Rate Link. Tekniken ger betydligt högre överföringskapacitet än den äldre TMDS-metoden och behövs för vissa kombinationer av hög upplösning, hög uppdateringsfrekvens och stort färgdjup.
Att stödet beskrivs som inledande är viktigt. Det innebär inte att samtliga HDMI 2.1-funktioner automatiskt fungerar med alla AMD-kort och bildskärmar. Men det är ett betydelsefullt steg mot bättre stöd för moderna skärmar och TV-apparater.
Intel får samtidigt fortsatt utveckling av Xe-drivrutinen, bland annat inledande stöd för CRI-plattformen och nya modellnummer för processorfamiljen Panther Lake R.
En planerad förändring av DRM-systemets GPU-schemaläggning fick däremot dras tillbaka precis före lanseringen. Den nya ”rättvisare” schemaläggaren orsakade prestandaproblem, och Linux 7.2 återgick därför till den tidigare FIFO-modellen. Förändringen finns alltså inte aktiverad i den slutliga versionen, trots att den nämndes bland nyheterna under utvecklingsperioden. Återställningen gjordes under kärnans sista testvecka.
Det är också ett bra exempel på hur Linux utvecklas: en funktion kan vara tekniskt intressant men ändå plockas bort om tester visar att den inte är redo.
Snabbare och mer flexibla nätverk
Linux 7.2 innehåller flera nätverksförbättringar.
MPTCP, eller Multipath TCP, kan nu signalera IPv6-adresser. Tekniken gör det möjligt för en anslutning att använda flera nätverksvägar. En mobil enhet skulle exempelvis kunna utnyttja både Wi-Fi och mobilnät inom samma anslutning.
PPPoE får stöd för GRO och GSO. Dessa tekniker låter systemet behandla flera nätverkspaket tillsammans och kan därmed minska processorbelastningen. Det är särskilt relevant för routrar och bredbandsanslutningar där PPPoE fortfarande används.
Kärnan får även stöd för TCP Authentication Option, förbättringar för nätverk över Thunderbolt och det Intel-utvecklade protokollet USB4STREAM.
Säkerhet genom mindre och tydligare gränser
Landlock, som låter program begränsa sina egna rättigheter, kan i Linux 7.2 även kontrollera användningen av UDP-socklar. Ett program kan därmed låsas in i en mer begränsad miljö och förhindras från att använda nätverket på oväntade sätt.
IMA, Integrity Measurement Architecture, får möjlighet att mellanlagra mätdata utanför kärnan. IMA används för att kontrollera och dokumentera vilka program och filer som har laddats och är särskilt viktigt i säkerhetskritiska miljöer.
Minneshanteraren får dessutom compilerassisterad, typbaserad uppdelning av kärnans slab-cache. Syftet är att separera olika typer av objekt tydligare. Det kan försvåra vissa angrepp där ett minnesfel annars skulle kunna utnyttjas för att påverka ett helt annat objekt i kärnan.
Virtualiseringssystemet KVM får samtidigt stöd för fler säkerhetsfunktioner från både AMD och Intel, däribland Intel TDX. Tekniken är avsedd att skydda virtuella maskiner även från delar av den fysiska värdmiljön.
Rust når IBM:s stordatorer
Linuxprojektets försiktiga införande av programmeringsspråket Rust fortsätter. Linux 7.2 får Rust-stöd för IBM:s S/390-arkitektur, som används i moderna IBM-stordatorer.
Rust-delen får också biblioteket zerocopy, som hjälper utvecklare att tolka och omvandla minnesdata utan onödiga kopieringar. Det kan ge både effektivare kod och bättre skydd mot vissa typer av minnesfel.
Det betyder inte att Linuxkärnan håller på att skrivas om i Rust. Huvuddelen är fortfarande skriven i C. Rust används stegvis där dess hårdare minnessäkerhet kan vara en fördel, exempelvis i nya drivrutiner.
Fler enheter fungerar direkt
Som vanligt innehåller kärnan ett stort antal nya och uppdaterade drivrutiner. Linux 7.2 får bland annat stöd för Intel Lizard Peak 2, nätverksadaptern TP-Link TL-UB250 och den trådlösa handkontrollen HORI HORIPAD för Nintendo Switch.
RAID0 och NVMe multipath får stöd för PCI P2PDMA, vilket gör det möjligt för PCI Express-enheter att överföra data direkt mellan varandra utan att all trafik behöver ta omvägen genom processorns vanliga minneshantering.
Varje enskild drivrutin kan verka som en liten nyhet. Tillsammans är de en viktig förklaring till att Linux kan användas på allt från små enkortsdatorer till spelmaskiner, servrar och stordatorer.
AI bidrar till en ny utvecklingstakt
Utvecklingsperioden inför Linux 7.2 var ovanligt intensiv. Linus Torvalds har beskrivit den stora mängden rättningar som en del av en ”ny normal”. En bidragande orsak är att AI-baserade analysverktyg hittar fler möjliga fel och genererar fler felrapporter.
Det ska inte förväxlas med att Linuxkärnan automatiskt skrivs av AI. Människor måste fortfarande granska rapporterna, bedöma om ett problem är verkligt, skriva rättningen och ta ansvar för att den fungerar.
Fler upptäckta fel är i grunden positivt. Samtidigt ökar arbetsbelastningen för de utvecklare som måste sortera riktiga problem från dubbletter, falska varningar och mindre viktiga observationer.
De sena återställningarna av grafikschemaläggningen visar samtidigt att projektet fortfarande prioriterar stabilitet framför prestige. Kod som inte är färdig får vänta på en senare version.
Bör du installera Linux 7.2 direkt?
Den som använder en vanlig Linuxdistribution bör normalt vänta tills Linux 7.2 erbjuds genom distributionens ordinarie paketförråd. Då har kärnan testats tillsammans med distributionens övriga komponenter och kan installeras med den vanliga uppdateringsfunktionen.
Att själv hämta källkoden från kernel.org och kompilera kärnan är främst lämpligt för utvecklare, testare och avancerade användare som behöver stöd för mycket ny hårdvara.
Linux 7.2 är ingen långtidsunderhållen LTS-version. Den kommer däremot att bli en viktig grund för kommande distributioner och väntas bland annat användas i Ubuntu 26.10.
Utvecklingen stannar heller inte. Direkt efter lanseringen öppnas sammanslagningsfönstret för Linux 7.3. Den första testversionen väntas i slutet av augusti och den färdiga kärnan under hösten 2026.
Linux 7.2 visar därmed vad en modern kärnuppdatering oftast handlar om: inte en enda revolutionerande funktion, utan hundratals förbättringar som tillsammans gör systemet snabbare, säkrare och bättre rustat för nästa generation av datorer.
● ● ● linux-kernel-information
$ uname -r 7.2
Teknisk fakta: Linux kernel 7.2
Version:
Linux 7.2
Lanserad:
16 augusti 2026
Typ:
Operativsystemskärna
Utvecklare:
Linus Torvalds och Linuxgemenskapen
Licens:
GNU GPL version 2
Programspråk:
C, Rust och assembler
Arkitekturer:
x86-64, ARM64, RISC-V, S/390 med flera
Status:
Stabil huvudversion, inte LTS
Processor:
Cachemedveten lastbalansering
Grafik:
Inledande HDMI 2.1 FRL-stöd för AMDGPU
Filsystem:
Förbättringar för Btrfs, NTFS, XFS, SMB, NFS, EROFS och Ceph
Nätverk:
MPTCP med IPv6, PPPoE GRO/GSO och TCP Authentication Option
Den 16 augusti 1993 presenterade studenten Ian Murdock sin idé om en ny Linuxdistribution. Trettiotre år senare är Debian fortfarande ett av den fria programvaruvärldens viktigaste projekt – och utgör grunden för många av dagens mest använda Linuxsystem.
När Ian Murdock grundade Debian 1993 var Linux fortfarande ett ungt projekt. Begreppet Linuxdistribution var förhållandevis nytt, och det var långt ifrån självklart hur ett komplett operativsystem baserat på Linux skulle organiseras och underhållas.
Murdock ville skapa något mer genomtänkt än en samling program som satts ihop till ett installationspaket. Hans mål var ett komplett och stabilt operativsystem som utvecklades öppet, gemensamt och i nära samarbete med användarna.
Visionen formulerades senare i det så kallade Debianmanifestet. Där beskrevs ett system som skulle följa idéerna bakom både Linux och GNU-projektet: programvaran skulle vara fri, utvecklingen öppen och projektets beslut fattas av en gemenskap snarare än av ett enskilt företag.
Vad är egentligen en Linuxdistribution?
Linux är i grunden namnet på operativsystemets kärna. Kärnan fungerar som en länk mellan datorns hårdvara och de program som användaren kör.
För att få ett komplett operativsystem behövs dock betydligt mer. Det krävs bland annat installationsprogram, systemverktyg, skrivbordsmiljöer, drivrutiner, säkerhetsuppdateringar och program för allt från textredigering till webbsurfning.
En Linuxdistribution samlar alla dessa delar i ett sammanhängande system. Debian blev tidigt känt för att organisera programmen i så kallade paket. Pakethanteringen gör det möjligt att installera, uppdatera och ta bort program utan att användaren själv behöver leta efter och sammanställa programkoden.
Detta låter självklart i dag, men under Linux tidiga år var det en viktig teknisk och organisatorisk utmaning.
Ett digitalt bygge med tusentals delar
Ett modernt operativsystem består av ett mycket stort antal programkomponenter. Dessa utvecklas ofta av helt olika projekt och måste ändå fungera tillsammans.
När exempelvis ett centralt bibliotek uppdateras kan förändringen påverka hundratals andra program. Debians utvecklare måste därför kontrollera beroenden, rätta fel och se till att säkerhetsuppdateringar kan distribueras utan att resten av systemet slutar fungera.
Arbetet påminner om att underhålla en enorm maskin där varje kugghjul tillverkas av olika grupper runt om i världen. Debians uppgift är inte bara att samla delarna, utan också att testa att de passar ihop.
Projektet har därför fått ett starkt rykte för stabilitet. Nya funktioner införs inte enbart för att de är nya. De ska också vara tillräckligt testade för att kunna användas i ett system som förväntas fungera under lång tid.
Det är en viktig anledning till att Debian används på allt från persondatorer och servrar till molntjänster, inbyggda system och teknisk utrustning.
Grunden till en hel familj av operativsystem
Debians inflytande sträcker sig långt utanför projektets egna användare. Distributionens paketsystem och tekniska infrastruktur används som grund för en stor familj av andra Linuxdistributioner.
Ubuntu är det mest kända exemplet, och Ubuntu har i sin tur blivit grund för ytterligare distributioner. På så sätt kan tekniskt arbete som utförs inom Debian spridas vidare till miljontals datorer, även när användarna inte själva kör Debian.
Det innebär att en förbättring eller säkerhetsrättning i Debian kan få betydelse långt utanför projektets egna servrar och installationsfiler. Debian fungerar därför både som ett eget operativsystem och som en central byggsten i ett betydligt större Linuxekosystem.
Ett projekt utan en ensam ägare
En av Debians mest utmärkande egenskaper är organisationen. Distributionen styrs inte av ett enskilt kommersiellt företag. Den utvecklas huvudsakligen av frivilliga deltagare från många olika länder.
Det betyder inte att Debian saknar regler eller ledning. Projektet har utvecklat egna demokratiska processer, tekniska riktlinjer och dokument som beskriver vilka principer distributionen ska följa. Bland dessa finns Debians sociala kontrakt och riktlinjerna för fri programvara.
Modellen kan göra beslutsfattandet långsammare än i ett företag där ledningen snabbt kan bestämma riktning. Samtidigt gör den Debian mindre beroende av ett enskilt bolags ekonomi, ägare eller affärsstrategi.
Företag kan byta inriktning, köpas upp eller lägga ned produkter. Ett internationellt gemenskapsprojekt kan i stället fortsätta så länge det finns människor som vill utveckla och använda det.
Debian Day firas runt om i världen
Den 16 augusti uppmärksammas varje år som Debian Day. Lokala användargrupper arrangerar möten, föredrag, installationsaktiviteter och informella sammankomster.
Under 33-årsfirandet 2026 planeras minst 19 lokala Debianträffar på tre kontinenter. Evenemangen ger både erfarna utvecklare och nyfikna nybörjare möjlighet att träffas och utbyta kunskap.
Firandet speglar hur projektet är uppbyggt. Debian är inte bara programkod som kan hämtas från internet. Det är också ett socialt nätverk av människor som dokumenterar, översätter, testar, rapporterar fel, underhåller programpaket och hjälper andra användare.
En 33-åring som fortfarande formar Linuxvärlden
Teknikvärlden förändras snabbt. Datorarkitekturer kommer och går, nya säkerhetshot uppstår och program som en gång var självklara ersätts av nya lösningar. Trots detta har Debian behållit mycket av sin ursprungliga identitet.
Projektets betydelse ligger därför inte enbart i själva operativsystemet. Debian har också visat att en stor internationell gemenskap kan bygga och underhålla en tekniskt avancerad plattform under flera årtionden – utan att projektet behöver styras av ett enda företag.
Trettiotre år efter Ian Murdocks första tillkännagivande är Debian fortfarande under aktiv utveckling. Det är både ett praktiskt operativsystem och ett långvarigt experiment i öppet samarbete.
Och resultatet finns i dag i betydligt fler datorer, servrar och tekniska produkter än de flesta användare känner till.
SparkyLinux 8.4 har släppts med Debian 13.6 som grund, uppdaterade program och flera olika skrivbordsmiljöer. Den nya versionen återinför dessutom stödet för 32-bitarsdatorer och kan därmed ge nytt liv åt äldre men fortfarande fungerande hårdvara.
SparkyLinux 8.4 har lanserats som den senaste stabila versionen i distributionens 8-serie, som går under kodnamnet ”Seven Sisters”. Den nya versionen bygger på Debian 13.6 ”Trixie” och innehåller framför allt säkerhetsuppdateringar, nyare program samt ett oväntat återseende: installationsstöd för riktigt gamla 32-bitarsdatorer.
SparkyLinux är ett Debianbaserat operativsystem som försöker kombinera stabilitet med ett stort urval av skrivbordsmiljöer. Användaren kan välja mellan allt från moderna och funktionsrika skrivbord till mycket resurssnåla varianter för äldre datorer.
Debian fungerar som stabil grund
Att SparkyLinux 8.4 bygger på Debian 13.6 innebär att distributionen använder Debians programpaket, säkerhetsuppdateringar och grundläggande systemkomponenter.
Debian är känt för att prioritera stabilitet framför snabba och omfattande förändringar. SparkyLinux bygger vidare på denna grund men erbjuder egna verktyg, installationer och programförråd. Resultatet är ett system som kan vara lättare att komma igång med än en traditionell Debianinstallation.
Standardkärnan i installations- och livesystemet är Linux 6.12.101 LTS. Förkortningen LTS betyder ”Long Term Support” och innebär att kärnan får säkerhets- och felrättningar under en längre period.
Via SparkyLinux egna programförråd finns dessutom stöd för de nyare Linuxkärnorna 7.1.8 och 6.18.43 LTS. ARM64-utgåvorna använder Linux 6.18.39 LTS, medan versionen för 32-bitarsdatorer levereras med Linux 6.12.102 LTS.
För vanliga användare finns det normalt ingen anledning att byta kärna manuellt. Möjligheten är främst intressant för den som har mycket ny hårdvara eller behöver stöd för en särskild komponent.
32-bitarsversionen gör comeback
Den största nyheten är att SparkyLinux åter erbjuder installationsavbilder för datorer med 32-bitarsprocessor.
När Debian slutade tillhandahålla vissa 32-bitars live- och installationsavbilder följde SparkyLinux först efter. Utvecklarna har nu omprövat beslutet eftersom det fortfarande finns många fungerande datorer med äldre 32-bitarsprocessorer.
Det betyder inte att en tjugo år gammal dator plötsligt blir lika snabb som en modern maskin. Begränsat arbetsminne, långsamma hårddiskar och äldre webbläsarkrav kan fortfarande skapa problem. Men för enklare uppgifter – exempelvis textbehandling, lokal musikuppspelning, utskrifter eller användning som reservdator – kan SparkyLinux ge äldre utrustning ett nytt liv.
Återinfört 32-bitarsstöd kan även minska mängden fungerande elektronik som kasseras enbart för att nya operativsystem inte längre går att installera.
Flera olika skrivbordsmiljöer
SparkyLinux 8.4 finns i flera utgåvor:
KDE Plasma 6.3.6
Xfce 4.20
LXQt 2.1.0
MATE 1.26.0
MinimalGUI med Openbox 3.6.1
MinimalCLI med enbart textbaserad miljö
KDE Plasma passar den som vill ha ett modernt och omfattande skrivbord med många inställningsmöjligheter. Xfce, LXQt och MATE kräver i regel mindre datorkraft och kan därför fungera bättre på äldre eller enklare datorer.
MinimalGUI innehåller den resurssnåla fönsterhanteraren Openbox och ger användaren möjlighet att bygga upp systemet med endast de program som behövs. MinimalCLI saknar grafiskt skrivbord och lämpar sig bland annat för servrar, specialbyggen och avancerade användare.
MinimalGUI och MinimalCLI finns även för ARM64, vilket gör dem användbara på exempelvis enkortsdatorer och andra ARM-baserade system.
Uppdaterade internetprogram
SparkyLinux 8.4 levereras med webbläsaren Firefox 140.13.0 ESR och e-postprogrammet Thunderbird 140.13.0 ESR. ESR-versionerna är avsedda för användare och organisationer som vill ha längre support och färre större förändringar.
Den nyare Firefox 153.0.3 finns samtidigt tillgänglig genom SparkyLinux programförråd för den som föredrar den senaste vanliga versionen.
I övrigt är SparkyLinux 8.4 en förhållandevis liten uppdatering. Tyngdpunkten ligger på säkerhetsrättningar, uppdaterade programpaket och fortsatt kompatibilitet med Debian 13.
Befintliga användare behöver inte installera om
Den som redan använder SparkyLinux 8 ”Seven Sisters” behöver inte hämta en ny installationsfil eller installera om datorn. Det räcker att uppdatera det befintliga systemet med SparkyLinux vanliga uppdateringsverktyg.
SparkyLinux 8.4 är kanske inte en revolutionerande utgåva, men återkomsten för 32-bitarsdatorer gör den ovanligt intressant. När många systemutvecklare blickar framåt mot allt kraftfullare datorer väljer SparkyLinux samtidigt att hålla dörren öppen för den äldre hårdvara som fortfarande fungerar.
WireGuard Easy har släppts i version 15.4. Den nya versionen gör det möjligt att skydda administrationsgränssnittet med extern OAuth-inloggning och innehåller flera förbättringar av säkerhet, prestanda och användarvänlighet.
WireGuard är ett modernt VPN-protokoll som skapar en krypterad förbindelse mellan olika enheter och nätverk. Det kan exempelvis användas för att ansluta en bärbar dator till hemnätverket eller ge anställda säker åtkomst till företagets interna system.
WireGuard är snabbt och resurssnålt, men den vanliga konfigurationen sker huvudsakligen genom textfiler och kommandon. För den som inte är van vid Linux och nätverksadministration kan det därför vara svårt att komma igång.
Det är här WireGuard Easy kommer in i bilden. Projektet, som även kallas WG-Easy, erbjuder ett webbaserat gränssnitt för att installera och administrera en egen WireGuard-server. Administratören kan bland annat skapa VPN-klienter, visa anslutningsinformation och hämta konfigurationer utan att behöva redigera WireGuards filer manuellt.
OAuth ger en ny inloggningsmöjlighet
Den största nyheten i WireGuard Easy 15.4 är stödet för extern autentisering med OAuth.
OAuth används av många webbplatser och organisationer för att låta en extern identitetstjänst sköta inloggningen. I stället för att WireGuard Easy behöver hantera ännu ett lokalt användarnamn och lösenord kan åtkomsten kopplas till organisationens befintliga inloggningssystem.
Det kan förenkla administrationen, framför allt i miljöer där användarkonton redan hanteras centralt. Om en person lämnar organisationen kan åtkomsten tas bort i det centrala systemet, utan att administratören behöver komma ihåg att även radera ett separat konto i WireGuard Easy.
OAuth ersätter däremot inte själva VPN-krypteringen. Funktionen skyddar åtkomsten till administrationsgränssnittet, medan WireGuard fortfarande ansvarar för den krypterade kommunikationen mellan VPN-servern och de anslutna enheterna.
Projektet har även publicerat särskild dokumentation för hur extern autentisering ska konfigureras.
Flera säkerhetsförbättringar
Version 15.4 innehåller också förbättrad hantering av TOTP. Det är den teknik som ofta används av appar som skapar tillfälliga sexsiffriga engångskoder. Koderna ändras med korta intervall och fungerar som ett extra skydd utöver lösenordet.
Skyddet mot olika former av injektionsattacker har också förstärkts. En injektionsattack innebär förenklat att en angripare försöker mata in specialkonstruerad information som får ett program att tolka data som kommandon eller kod.
Även värden som används som etiketter i Prometheus undantas nu på ett säkrare sätt. Prometheus är ett vanligt system för insamling och övervakning av mätvärden från servrar och applikationer. Korrekt hantering av etiketter minskar risken för att oväntade tecken orsakar fel eller utnyttjas på ett olämpligt sätt.
Snabbare hantering av klientstatus
WireGuard Easy visar statusinformation om de klienter som har lagts till på VPN-servern. I den nya versionen kombineras dessa uppgifter i linjär tid.
Det innebär i praktiken att arbetsmängden växer mer kontrollerat när antalet klienter ökar. För en installation med bara några få anslutningar är skillnaden troligen liten, men på större servrar kan förändringen ge snabbare och effektivare hantering.
Utvecklarna har dessutom tagit bort onödiga upprepade genomsökningar av klienterna när nätverkets CIDR-inställningar ändras. CIDR är det skrivsätt som används för att ange ett nätverks adressområde, exempelvis vilka IP-adresser som ska tillhöra VPN-nätverket.
Färre IPv6-fel i IPv4-miljöer
WireGuard Easy hoppar nu över kommandon för ip6tables när IPv6 är avstängt. Tidigare kunde sådana kommandon köras trots att servern endast använde IPv4, vilket kunde leda till onödiga felmeddelanden eller problem vid starten.
Möjligheten att ange parametern Table i WireGuards konfigurationsfil wg0.conf har också lagts till. Det ger erfarna administratörer större kontroll över hur Linux routingtabeller ska hantera trafiken genom VPN-anslutningen.
Den som inte vill att WireGuard Easy automatiskt ska kontrollera om en ny version finns kan numera stänga av versionskontrollen. Uppdateringen innehåller även en rättning av hur wg-quick hanterar vissa sysctl-inställningar, som används för att påverka nätverksfunktioner i Linuxkärnan.
Ny teknik bakom gränssnittet
Under ytan har projektet flyttats till Nuxt 4 och gränssnittets komponenter har migrerats till Reka UI. Det är förändringar som vanliga användare kanske inte märker direkt, men som kan göra det enklare för utvecklarna att underhålla och vidareutveckla webbgränssnittet.
Dokumentationen har samtidigt flyttats från MkDocs till Zensical. Även översättningarna fortsätter att utvecklas. Japanska och hindi har lagts till, medan bland annat koreanska, nederländska och ryska har uppdaterats.
WireGuard Easy 15.4 är därmed mer än en vanlig underhållsuppdatering. OAuth-stödet gör programmet intressantare för organisationer med central användarhantering, samtidigt som säkerhetsförbättringarna och den snabbare klienthanteringen även kommer mindre, självhostade installationer till nytta.
Rsync 3.5 har släppts med rättningar för 33 säkerhetsproblem, däribland en kritisk sårbarhet som kunde användas för att kringgå serverns åtkomstkontroller. Uppdateringen innehåller dessutom omfattande förstärkningar av programmets hantering av sökvägar, symboliska länkar, krypterade anslutningar och rsync-servrar.
Rsync 3.5 har släppts med omfattande säkerhetsförbättringar. Den nya versionen rättar sammanlagt 33 säkerhetsproblem, varav ett klassas som kritiskt och flera som allvarliga.
Rsync används för att kopiera och synkronisera filer både lokalt och mellan datorer. Programmet förekommer även i många skript, säkerhetskopieringslösningar och servermiljöer. Säkerhetsproblemen i version 3.5 är framför allt resultatet av en omfattande granskning av programmets sökvägshantering och daemonprotokoll.
Kritisk sårbarhet i proxyprotokollet
Den allvarligaste sårbarheten har beteckningen CVE-2026-53791 och klassas som kritisk.
Problemet berör rsync-servrar där inställningen proxy protocol = true används. En klient som anslöt direkt till servern kunde skicka ett manipulerat PROXY-huvud och därigenom förfalska sin ursprungliga IP-adress. Detta kunde användas för att kringgå värdbaserade åtkomstregler.
I rsync 3.5 godtas en vidarebefordrad adress endast när anslutningen kommer från en uttryckligen angiven och betrodd proxyserver.
Som en ytterligare säkerhetsåtgärd kommer en server som har proxy protocol = true, men saknar inställningen proxy protocol hosts, nu att neka samtliga anslutningar. Rsync varnar dessutom för konfigurationsfelet när daemonen startas.
Förstärkt skydd mot sökvägsattacker
Många av de rättade sårbarheterna handlar om symboliska länkar och otillräckligt skyddade sökvägar. Under vissa omständigheter kunde en angripare få rsync att läsa, skriva eller radera filer utanför den avsedda katalogen.
Rsync 3.5 inför därför en säkrare metod för att behandla sökvägar komponent för komponent. Bland annat har skyddet förbättrats för följande funktioner:
Filterfiler och listor som anges med exempelvis --filter och --files-from.
Loggfiler samt filer som används av --write-batch och --read-batch.
Mottagarkataloger och temporära kataloger.
Alternativen --partial-dir, --backup-dir och --link-dest.
Radering av källfiler med --remove-source-files.
Bevarande av ACL-rättigheter och utökade attribut.
Begränsade rsync-konton som använder verktyget rrsync.
En särskilt viktig rättning gäller sökvägar som skickas av en ansluten klient. Tidigare kunde symboliska länkar i en rsync-modul under vissa förhållanden styra --partial-dir eller --backup-dir utanför modulens rotkatalog. Dessa sökvägar begränsas nu till det tillåtna området.
Skydd mot överbelastning och minnesfel
Version 3.5 rättar även flera problem som kunde användas för att överbelasta eller krascha en rsync-server.
En angripare kunde bland annat skapa särskilt utformade kedjor med identiska svaga kontrollsummor och därigenom orsaka en kvadratisk ökning av processorbelastningen. Sökningen genom sådana kedjor begränsas nu.
Andra rättningar omfattar bland annat:
Begränsning av antalet Zstandard-trådar som en klient kan begära från en daemon.
En tidsgräns för klienter som påbörjar en anslutning men sedan skickar data extremt långsamt.
Kontroller mot flera heltalsöverskridningar.
Rättningar av skrivningar utanför tilldelat minne.
Begränsningar för mängden data som kan skickas i proxyhuvuden och utökade filattribut.
Standardgränsen för komprimeringstrådar i daemonläge har stärkts så att en fjärrklient inte längre kan starta hundratals trådar genom en enda anslutning.
hosts deny misslyckas nu säkert
En sårbarhet i hanteringen av hosts deny kunde tidigare leda till att en klient tilläts ansluta om ett värdnamn i nekandelistan inte gick att slå upp.
Rsync 3.5 ändrar beteendet så att ett misslyckat namnuppslag i en sådan regel leder till att anslutningen nekas. Programmet använder därmed principen ”fail closed” i stället för att släppa igenom klienten.
Även tolkningen av vissa regler under auth users har rättats. Gruppnamn som innehöll mellanslag kunde tidigare göra att en nekningsregel eller en regel för skrivskydd inte tillämpades som avsett.
Säkrare krypterade anslutningar
Skriptet rsync-ssl, som används för att köra rsync över en krypterad TLS-anslutning, får en viktig säkerhetsförbättring.
När stunnel användes kontrollerade tidigare versioner inte alltid att servercertifikatet var utfärdat av en betrodd certifikatutfärdare eller att certifikatet tillhörde det begärda värdnamnet. En angripare med möjlighet att påverka nätverkstrafiken kunde därför i vissa situationer utge sig för att vara rsync-servern.
I rsync 3.5 kräver stunnel-läget korrekt certifikatkontroll och matchning av värdnamnet. Den äldre, osäkra hanteringen kan endast aktiveras genom ett uttryckligt undantag.
Klienten har även fått skydd mot en skadlig motpart som försöker ändra eller stänga av klientens tidsgräns för in- och utmatning.
Filnamn kan inte längre manipulera loggar
Kontrolltecken i filnamn kodas numera innan de skrivs till loggfiler. Det förhindrar att manipulerade filnamn används för att infoga falska loggrader eller skicka terminalkommandon när en administratör öppnar loggen.
Utvecklarna har också stängt en möjlighet att kringgå --safe-links i kombination med säkerhetskopiering. Osäkra symboliska länkar ska därmed inte längre kunna följa med till säkerhetskopieringsområdet via en alternativ kodväg.
Vissa ändringar kan påverka befintliga skript
Den striktare säkerhetsmodellen medför även några beteendeförändringar.
En mottagare som inte körs i daemonläge följer nu endast en symbolisk länk som används som målkatalog om länken ägs av root eller av den användare som kör rsync. Syftet är att förhindra att en annan lokal användare byter ut målkatalogen och styr filerna till en annan plats.
Administratörer som använder symboliska länkar, egna proxyinställningar, rrsync eller avancerade alternativ för säkerhetskopiering bör därför testa sina befintliga skript efter uppgraderingen.
Uppgradering rekommenderas
På grund av antalet säkerhetsproblem och deras allvarlighetsgrad bör användare och administratörer uppgradera till rsync 3.5 så snart versionen blir tillgänglig i den aktuella Linuxdistributionens paketförråd.
Exakt vilka äldre versioner som påverkas varierar mellan sårbarheterna. Det är därför inte korrekt att utgå från att samtliga problem berör alla tidigare rsync-versioner. Distributioner kan dessutom välja att föra tillbaka säkerhetsrättningarna till äldre paketversioner.
Den installerade versionen kan kontrolleras med:
rsync --version
Serveradministratörer bör särskilt granska installationer där rsync körs som daemon, med höga behörigheter eller genom begränsade SSH-konton.
Ett begränsat minnesfel i Linuxkärnan behöver inte ge en angripare särskilt stor kontroll. Men säkerhetsverktyget CopyKat visar hur till synes oskyldiga kärnobjekt kan användas som förstärkare – och hjälpa angriparen att ta kontroll över hela systemet.
Forskare vid IBM Research Europe och Vrije Universiteit Amsterdam har utvecklat CopyKat, ett automatiserat system som letar efter användbara byggstenar för avancerade attacker mot Linuxkärnan.
Under en 32 dagar lång analys hittade systemet 122 verifierade kärnobjekt som forskarna kallar Controllable-Copy Objects, förkortat CCO. Gemensamt för objekten är att de under rätt omständigheter kan förvandla ett begränsat minnesfel till en betydligt kraftfullare skrivoperation.
Forskarna visade att metoden fungerar i praktiken genom att konstruera åtta fullständiga attacker som gav rootbehörighet. Attackerna utgick från redan kända sårbarheter, bland annat use-after-free-fel, dubbla frigörningar av minne och skrivningar utanför ett tilldelat minnesområde. Resultaten presenterades vid USENIX Security ’26.
Från ett litet fel till full kontroll
Ett minnesfel i Linuxkärnan innebär inte automatiskt att en angripare kan skriva vad som helst var som helst. Felet kanske bara gör det möjligt att ändra några få byte, skriva utanför kanten på ett objekt eller använda ett minnesområde som redan har frigjorts.
För att nå rootåtkomst behöver angriparen därför ofta hitta en metod som förstärker den begränsade möjligheten.
Det är här de objekt som CopyKat letar efter kommer in i bilden.
Ett CCO är en datastruktur som har skapats i kärnans dynamiska minne och innehåller en pekare till ett annat minnesområde. Pekaren används senare av exempelvis memcpy eller memmove för att bestämma vart information ska kopieras.
Om en angripare kan ändra pekaren kan kärnans egen kopieringsfunktion luras att skriva angriparens data till en annan plats.
Det kan jämföras med att någon bara har möjlighet att ändra adressfältet på en fraktsedel. Personen kan inte själv flytta varorna, men genom att skriva dit en annan adress får den legitima transportören att leverera lasten till fel plats.
I Linuxkärnan kan den nya destinationen exempelvis vara en struktur som innehåller användarens UID och GID. Om dessa värden ändras till noll kan angriparens process få samma behörigheter som root.
Angrepp utan att kapa programmets väg
Traditionella attacker mot operativsystemets kärna försöker ofta ändra programmets kontrollflöde. Angriparen manipulerar exempelvis en funktionspekare eller returadress så att processorn börjar köra kod som angriparen har valt.
Moderna skydd som Control-Flow Integrity gör sådana angrepp svårare. De kontrollerar att programmet följer tillåtna vägar genom koden.
Dataorienterade attacker fungerar annorlunda. Kärnan fortsätter att köra sina vanliga funktioner i rätt ordning, men funktionerna arbetar med manipulerade uppgifter. Eftersom kontrollflödet inte behöver kapas kan attacken passera skydd som huvudsakligen övervakar vilka kodvägar som används.
CopyKat söker därför efter legitima kärnobjekt som kan missbrukas för att flytta data till en plats som angriparen väljer.
Tre analyssteg sållade fram objekten
Forskarna byggde CopyKat som en kedja av tre analyser.
I det första steget användes en modifierad version av fuzzverktyget Syzkaller tillsammans med en instrumenterad Linuxkärna. Systemet följde hur information från användarutrymmet flyttades genom kärnan och letade efter kopieringar där måladressen påverkades av en pekare lagrad i ett kärnobjekt.
Fuzzningen hittade 434 intressanta operationer. Av dessa var 386 anrop till memcpy, medan resterande huvudsakligen bestod av memmove och enklare skrivoperationer.
Den snabba analysen kunde även rapportera falska träffar. Kandidaterna granskades därför i ett andra steg med PANDA, en analysplattform som kan spela in och upprepa körningen av ett helt system. Där kontrollerades att data verkligen kom från användaren och att måladressen verkligen hämtades från det misstänkta objektet.
Slutligen användes plattformen S2E för så kallad concolic exekvering, en kombination av konkret och symbolisk programkörning. CopyKat ändrade objektets pekare och undersökte vilka villkor som måste vara uppfyllda för att kärnan fortfarande skulle nå fram till kopieringsoperationen.
Efter den stegvisa sållningen återstod 122 verifierade CCO-objekt. Av dessa fanns 52 i nätverkskoden, 31 i filsystemen och 12 bland drivrutinerna. Övriga hittades bland annat i kryptografi-, ljud-, minnes- och säkerhetskod. Analysen genomfördes på Linux 6.4.1, enligt forskarnas fullständiga rapport.
Åtta attacker slutade med rootåtkomst
För att visa att objekten inte bara var teoretiskt intressanta byggde forskarna åtta kompletta privilegieattacker utifrån fyra tidigare kända sårbarheter.
I demonstrationerna användes CCO-objekten för att styra skrivningar mot säkerhetskritiska delar av kärnminnet. Forskarna kunde bland annat ändra användaruppgifter eller manipulera inställningarna modprobe_path och core_pattern, vilka under vissa förutsättningar kan få kärnan att starta ett program med förhöjda rättigheter.
Sju av attackerna använde separata systemanrop för att skapa objektet och aktivera kopieringen. I det åttonde fallet skedde båda momenten inom samma systemanrop. Angriparen behövde då träffa ett mycket kort tidsfönster, vilket forskarna lyckades göra med flera trådar och en blockeringsmekanism baserad på FUSE.
Forskarna uppger samtidigt att exploateringen fortfarande krävde flera manuella och tekniskt avancerade moment. CopyKat skapar alltså inte automatiskt ett färdigt rootangrepp, men systemet kan minska det arbete som krävs för att hitta lämpliga objekt och förstå hur de måste manipuleras.
Inte 122 nya Linuxsårbarheter
Resultatet betyder inte att forskarna har hittat 122 nya säkerhetshål. CCO-objekten är vanliga delar av kärnan som normalt utför legitima uppgifter.
För att missbruka ett sådant objekt behöver angriparen redan ha tillgång till ett användbart minnesfel. Angriparen måste dessutom kunna placera ett lämpligt CCO nära det sårbara minnesområdet, ändra rätt pekare, uppfylla objektets övriga villkor och aktivera kopieringen vid rätt tidpunkt.
Undersökningen gjordes på Linux 6.4.1. Den visar därför inte att samtliga 122 objekt finns kvar eller fungerar på exakt samma sätt i alla nyare kärnversioner och distributioner.
Linuxanvändare behöver inte installera någon särskild nöduppdatering på grund av CopyKat. Däremot understryker forskningen betydelsen av att installera vanliga säkerhetsuppdateringar, eftersom ett till synes begränsat minnesfel kan vara mer användbart för en angripare än en första bedömning visar.
Den viktigaste följden av CopyKat kan bli hur säkerhetsforskare, distributioner och kärnutvecklare bedömer nya minnessårbarheter.
Ett fel som tidigare har klassats som svårt att utnyttja kan bli betydligt allvarligare om det går att kombinera med ett lämpligt CCO. Databasen över objekten kan därför användas för att prioritera sårbarheter och utveckla nya skydd mot dataorienterade attacker.
Forskarna inforhttps://www.usenix.org/conference/usenixsecurity26/technical-sessionsmerade Linuxutvecklaren Greg Kroah-Hartman före publiceringen. Bedömningen var att forskningen kunde publiceras utan embargo eftersom CopyKat beskriver en exploateringsteknik och inte en ny direkt sårbarhet. De åtta färdiga attackerna har inte offentliggjorts i vapenfärdig form.
CopyKat visar därmed hur säkerhetskapplöpningen förändras. När skydden mot traditionell kapning av kontrollflödet blir bättre söker angripare efter andra vägar. I stället för att få kärnan att köra främmande kod kan det räcka att lura dess befintliga kod att flytta rätt data till fel plats.
Wireshark 4.6.8 är en omfattande underhållsuppdatering som rättar ett stort antal säkerhetsproblem, programkrascher och avkodningsfel. Uppdateringen är särskilt viktig för användare som analyserar nätverkstrafik eller öppnar paketfiler från andra källor.
Wireshark brukar beskrivas som ett digitalt mikroskop för datornätverk. Programmet kan fånga upp och visa de datapaket som färdas mellan datorer, servrar, routrar, mobiltelefoner och andra nätverksanslutna enheter.
För en nätverkstekniker kan Wireshark exempelvis avslöja varför en anslutning är långsam, varför en tjänst inte svarar eller om en dator skickar trafik till en oväntad server. Programmet används även inom utbildning, systemutveckling, felsökning och IT-säkerhet.
Nu har Wireshark 4.6.8 släppts som den senaste stabila underhållsversionen i 4.6-serien.
Många säkerhetsproblem har rättats
Den nya versionen rättar 28 rapporterade säkerhetsproblem. De flesta kan få Wireshark eller det tillhörande verktyget Sharkd att krascha när programmet försöker tolka särskilt utformad eller skadad nätverkstrafik.
Problemen finns i flera så kallade protokolldissektorer. En dissektor är den del av Wireshark som känner igen och plockar isär ett visst nätverksprotokoll. Den fungerar ungefär som en översättare som omvandlar den råa dataströmmen till begriplig information.
Rättningar har bland annat gjorts för protokoll som:
RDP, som används för fjärrstyrning av Windowsdatorer
SSH, som används för säkra fjärranslutningar
Kerberos, som hanterar autentisering i många företagsnätverk
Bluetooth ATT, HFP och AVRCP
H.245, som förekommer inom video- och telefonkommunikation
RRC, som används i mobilnät
CMS och olika X.509-protokoll för certifikat och kryptografisk information
Det betyder inte nödvändigtvis att den vanliga nätverkstrafiken är osäker. Problemet uppstår när Wireshark själv ska analysera data som är felaktigt konstruerad. En angripare skulle exempelvis kunna skapa en manipulerad paketfil som får analysprogrammet att krascha när filen öppnas.
Även sparade paketfiler kan orsaka problem
Wireshark kan inte bara följa nätverkstrafik i realtid. Programmet kan också öppna tidigare inspelade paketfiler. Sådana filer används ofta när nätverksproblem ska undersökas i efterhand eller skickas vidare till en annan tekniker.
Version 4.6.8 rättar krascher i flera filtolkar, däribland dem för pcapng, BUSMASTER, Endace ERF, Tektronix K12xx, Catapult DCT2000 och 3GPP-telefonloggar.
Pcapng är särskilt betydelsefullt eftersom det är ett av de vanligaste formaten för sparad nätverkstrafik. En manipulerad eller skadad fil ska inte kunna få analysverktyget att oväntat avslutas.
Användare bör därför behandla okända paketfiler på samma försiktiga sätt som andra filer från obekanta kMånga säkerhetsproblem har rättatsällor och se till att Wireshark hålls uppdaterat.
Farliga minnesfel och oändligt djupa datastrukturer
Utvecklarna har även åtgärdat flera mer tekniska minnesfel. Ett av dem var ett så kallat stackbufferöverflöde i skrivfunktionen för K12/RF5-filer. Ett annat kunde orsaka en läsning utanför det tilldelade minnesområdet när programmet behandlade avkortade Ethernetpaket med VLAN-information i BLF-filer.
Wireshark kunde dessutom få slut på stackminne när programmet försökte läsa NetLog-data i JSON-format med extremt många nästlade nivåer.
Det kan jämföras med att öppna en låda som innehåller en ny låda, som i sin tur innehåller ännu en låda. Om processen fortsätter tillräckligt länge kan programmet till slut få slut på det arbetsutrymme som används för att hålla reda på alla öppnade nivåer.
Även en segmenteringskraMånga säkerhetsproblem har rättatssch som kunde uppstå när inställningen ”Analyze TCP sequence numbers” slogs av eller på har rättats.
Bättre avkodning av 5G-trafik
Flera fel i analysen av 5G NAS har korrigerats. NAS står för Non-Access Stratum och används för signalering mellan en mobil enhet och mobilnätets centrala funktioner.
Wireshark kunde tidigare visa felaktig information för vissa informationsfält, bland annat sådana som rör nätverkssegment, säkerhetsfunktioner, registreringsväntetider och andra delar av kommunikationen i 5G-nät.
För de flesta vanliga användare har dessa ändringar liten praktisk betydelse. För utvecklare, telekomtekniker och forskare kan däremot ett felaktigt avkodat fält leda till att ett nätverksproblem misstolkas.
Inga nya protokoll – men många förbättringar
Wireshark 4.6.8 introducerar inga helt nya protokoll. I stället har stödet för ett stort antal befintliga protokoll förbättrats. Bland dessa finns ASN.1 BER, Bluetooth, GTPv2, Kerberos, KNX/IP, NAS-5GS, Rlogin, SSH och flera X.509-relaterade protokoll.
Det gör version 4.6.8 till en typisk underhållsuppdatering. Den innehåller få synliga nyheter men gör programmet stabilare, säkrare och mer tillförlitligt vid verklig nätverksanalys.
Ändrad sökväg för externa hjälpprogram
Utvecklarna har också dokumenterat en förändring som egentligen infördes redan i Wireshark 4.6.0.
På Unixliknande system söker Wireshark nu normalt efter externa extcap-program under katalogen:
/usr/libexec/wireshark/extcap
Extcap används för att ansluta externa källor för paketinsamling till Wireshark. Linuxdistributioner och tredjepartspaket som installerar sådana verktyg kan därför behöva ändra sina installationssökvägar.
Sökvägen kan fortfarande åsidosättas med miljövariabeln WIRESHARK_EXTCAP_DIR. Förändringen gäller inte på samma sätt för den officiella programpaketeringen för macOS, och vissa Linuxdistributioner utan en särskild libexec-katalog kan fortsätta använda tidigare sökvägar.
Linuxanvändare kan behöva vänta
Wireshark 4.6.8 finns att hämta som installationspaket för Windows och macOS samt som källkod. Linuxanvändare rekommenderas normalt att installera uppdateringen genom den egna distributionens pakethanterare.
Det kan därför dröja innan versionen dyker upp i alla Linuxdistributioners programförråd. Användare som regelbundet öppnar paketfiler från externa källor eller arbetar professionellt med nätverksanalys bör uppdatera så snart en lämplig version finns tillgänglig.
Manjaro 26.1 ”Bian-May” ser nu ut att vara i det närmaste färdigt. Den senaste stora uppdateringen innehåller Linuxkärnan 7.1, KDE Plasma 6.7 och uppdateringar av fler än tusen programpaket. Befintliga användare behöver inte installera om sina datorer.
Manjaro är en så kallad rullande Linuxdistribution. Det innebär att systemet uppdateras fortlöpande, i stället för att användaren med jämna mellanrum måste installera en helt ny version.
Därför finns det heller ingen tydlig gräns mellan Manjaro 26.0 och 26.1 för den som redan använder systemet. När den senaste stabila uppdateringen installeras övergår datorn i praktiken till samma programvarunivå som Manjaro 26.1 ”Bian-May”.
I Manjaros tillkännagivande skriver projektledaren Philip Müller att uppdateringen bör markera lanseringen av Bian-May. Något separat lanseringsmeddelande med de slutliga installationsfilerna har dock ännu inte publicerats.
Linux 7.1 ersätter en kortlivad kärna
En av de viktigaste förändringarna är övergången till Linuxkärnan 7.1. Kärnan är den centrala delen av operativsystemet och ansvarar bland annat för kontakten mellan programvaran och datorns hårdvara.
Den tidigare Linuxkärnan 7.0 har nått slutet av sin supportperiod. Manjaro rekommenderar därför användarna att byta till Linux 7.1 eller någon av de långtidssupporterade kärnorna.
Manjaros nuvarande utbud omfattar Linux 7.1 samt LTS-kärnorna 6.18, 6.12, 6.6 och 6.1. För den som vill prova kommande teknik finns även utvecklingsversionen Linux 7.2-rc7.
Flera användare har tidigare drabbats av problem med AMD:s grafikdrivrutin amdgpu. Enligt Manjaro är dessa regressioner troligen lösta i de uppdaterade kärnorna.
KDE Plasma 6.7 på skrivbordet
KDE-utgåvan av Manjaro 26.1 levereras med KDE Plasma 6.7.4. Plasma är den grafiska skrivbordsmiljö som styr sådant som paneler, menyer, fönster och systeminställningar.
När den första förhandsversionen av Bian-May presenterades i maj var planen att använda KDE Plasma 6.6 och Linux 7.0. Under utvecklingen har Manjaro hunnit gå vidare till nyare versioner.
Manjaro 26.1 omfattar även GNOME 50 och Xfce 4.20. Dessutom finns COSMIC Desktop 1.5 tillgängligt i paketförråden. COSMIC är den nya skrivbordsmiljö som utvecklas av System76 och är skriven i programspråket Rust.
Fler än tusen paket har uppdaterats
Den senaste stabila uppdateringen berör fler än tusen paket enbart i Manjaros Extra-förråd. Bland de uppdaterade komponenterna finns:
GStreamer 1.28.6
Bazaar 0.9.2
OpenSearch 3.8
Syncthing 2.1
Ett stort antal Python-, Deepin- och Haskell-paket
GStreamer används av många Linuxprogram för uppspelning och behandling av ljud och video. Syncthing används för decentraliserad filsynkronisering mellan datorer, medan OpenSearch är en plattform för sökning och analys av stora datamängder.
Python 3.14 kan kräva ombyggnad av AUR-paket
Manjaro går samtidigt över till Python 3.14. Det är en större förändring som kan påverka program installerade från Arch User Repository, mer känt som AUR.
AUR är ett användarunderhållet paketarkiv som kompletterar Manjaros officiella programförråd. Paket som installerar filer i Pythons katalog site-packages eller länkar mot den äldre filen libpython3.13.so kan behöva byggas om efter systemuppdateringen.
Användare som har installerat Pythonbaserade program från AUR bör därför kontrollera om några paket har slutat fungera och därefter bygga om de berörda paketen.
Äldre Nvidia-kort kräver annan drivrutin
Uppdateringen innehåller också en viktig förändring för datorer med äldre grafikkort från Nvidia.
Nvidias drivrutinsserie 590 stöder inte längre Pascal-generationen, där bland annat GeForce GTX 10-serien ingår. Även Maxwell och tidigare generationer har flyttats bort från den aktuella drivrutinsserien.
Användare med dessa grafikkort behöver därför byta till Manjaros äldre 580xx-paket för att fortsätta använda Nvidias proprietära drivrutin. Det är klokt att kontrollera drivrutinen före uppdateringen, särskilt på datorer där det grafiska skrivbordet är beroende av Nvidias slutna drivrutin.
Ingen ominstallation behövs
Den som redan använder Manjaros stabila gren behöver inte hämta någon ny ISO-fil eller installera om datorn. En fullständig systemuppdatering räcker för att nå samma paketnivå som Manjaro 26.1.
Nya installationsavbilder väntas publiceras tillsammans med det formella lanseringsmeddelandet. Dessa är främst avsedda för nya installationer och innehåller de senaste paketen redan från början.
För befintliga användare är Manjaro 26.1 ”Bian-May” däremot i praktiken redan här.
En uppdatering till Linux-kärna 7.0 kan slå ut Wi-Fi – och i värsta fall orsaka kernel panic – på äldre datorer med nätverkskort från Broadcom. Ett nytt skript hjälper användare av Ubuntu 24.04 och Linux Mint att avinstallera kärnan och återgå till den fungerande versionen 6.14.
Har du en äldre MacBook, HP eller någon annan dator med ett nätverkskort från Broadcom som kör Linux? Då kan Wi-Fi sluta fungera efter en uppdatering till Linux-kärna 7.0. I värsta fall kan uppdateringen orsaka kernel panic.
Jag har gjort ett skript som avinstallerar Linux-kärna 7.0. Skriptet har testats på flera olika MacBook-modeller.
Lösningen är att avinstallera Linux-kärna 7.0 och återgå till version 6.14. Detta gäller Ubuntu 24.04. Felet verkar inte vara relevant för Ubuntu 26.04.
CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats.
CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt system. Distributionen använder Arch Linux som grund, men kompletterar den med egna optimeringar, verktyg och förenklade installationslösningar.
Augustiutgåvan är projektets femte utgåva under 2026. De största förändringarna syns inte nödvändigtvis på skrivbordet. Mycket av arbetet har i stället skett bakom kulisserna, där utvecklarna har bytt programspråk och byggt om flera viktiga komponenter.
Pakethanteraren Shelly har skrivits om i Zig
Den största förändringen gäller Shelly, CachyOS grafiska pakethanterare. Programmet har tidigare varit skrivet i C#, men har nu byggts om från grunden i programspråket Zig.
C# körs normalt med hjälp av en så kallad hanterad exekveringsmiljö. Det innebär att ett extra programlager hjälper till med bland annat minneshantering och körning av koden. Lösningen förenklar utvecklingen, men kan samtidigt öka minnesförbrukningen och göra att ett program tar längre tid att starta.
Zig kompileras i stället till en fristående maskinkodsfil som kan köras direkt av operativsystemet. Enligt CachyOS ger detta Shelly lägre minnesförbrukning och snabbare programstart. Hur stor skillnaden blir i praktiken beror dock både på datorns hårdvara och hur programmet används.
Den nya versionen har även fått ett omarbetat gränssnitt. Paket kan visas som listor eller i ett rutnät, och nya användare möts av en introduktionsskärm första gången programmet startas.
Shelly kan också visa innehållet i de byggfiler, så kallade PKGBUILD-filer, som används för paket från Arch User Repository, AUR. Det gör det lättare att granska vad som kommer att köras innan ett paket byggs och installeras. Även utdata från själva byggprocessen kan visas.
En ny verktygssida innehåller funktioner för att synkronisera paketdatabasen, rensa paketcache och ta bort föräldralösa paket som inte längre behövs av något installerat program.
Kommandoradsversionen av Shelly har samtidigt fått gemensam sökning i de vanliga programförråden och AUR. Den kan dessutom söka efter uppdateringar till vanliga paket, AUR-paket, AppImage-program och Flatpak-appar. Inställningar och säkerhetskopior kan exporteras och importeras i TOML-format.
Flatpak-stödet installeras numera som ett valfritt paket. Användare som inte använder Flatpak behöver därför inte ha den delen av systemet installerad.
Rust tar över fler systemverktyg
Även CachyOS verktyg för hantering av Linuxkärnor har skrivits om. Den tidigare C++-baserade bakgrundskomponenten har ersatts med kod skriven i Rust och integrerats direkt i chwd-kernel.
Rust har blivit populärt inom systemutveckling eftersom språket kan förhindra flera vanliga minnesfel redan när ett program kompileras. Det gör inte automatiskt ett program felfritt, men minskar risken för exempelvis felaktiga minnesreferenser och vissa typer av säkerhetsproblem.
Verktyget chwd, som identifierar hårdvara och installerar lämpliga drivrutiner, har samtidigt fått bättre stöd för handhållna speldatorer. Identifieringen sker genom att datorns moderkortsnahttps://cachyos.org/blog/2608-august-release/?utm_source=chatgpt.commn jämförs med kända mönster.
Utvecklarna har även förbättrat hanteringen av virtuella maskiner och situationer där informationen om moderkortet saknas. Det kan minska risken för att hårdvarudetekteringen misslyckas på ovanliga datorer eller i virtualiserade miljöer.
Uppdateringssystemet får längre intervall
Cachy-Update har uppgraderats till en nyare version av Arch-Update. Även programmets ikon och bakgrundsfunktion i systemfältet har skrivits om i Rust.
En ny inställning kan både aktivera automatiska uppdateringskontroller och starta programmet i systemfältet. Hur många uppdateringar som visas per sida går också att konfigurera.
Standardintervallet mellan kontrollerna har höjts till sex timmar. Färre kontroller minskar antalet onödiga nätverksanrop och belastningen på projektets servrar, samtidigt som intervallet fortfarande är tillräckligt kort för en distribution som uppdateras kontinuerligt.
CachyOS Welcome har fått ett omarbetat system för DNS-val. Programmet kan testa tillgängliga DNS-servrar och ska nu bli bättre på att välja den server som ger snabbast svar för användaren.
DNS fungerar ungefär som internets telefonkatalog. När en användare skriver in ett domännamn måste datorn först fråga en DNS-server vilken IP-adress som hör till namnet. En snabb DNS-server kan därför göra att webbplatser och nätverkstjänster börjar ansluta något snabbare, även om den inte höjer själva bredbandshastigheten.
Verktyget för val av nedladdningsservrar använder nu CachyOS egen spegelliste-API. Det ska förbättra rangordningen av regionala servrar och minska risken för att en gammal eller dåligt uppdaterad spegelserver väljs.
Förberedelser för en serverutgåva
Den textbaserade installationen har fått flera rättningar och omstruktureringar. Där finns nu också experimentellt stöd för installationsprofiler till den kommande CachyOS Server Edition.
Det betyder inte att serverutgåvan är färdig. Installationsprofilerna är fortfarande experimentella, men visar att projektet vill bredda CachyOS från speldatorer och vanliga skrivbord till servrar.
Den grafiska installationen har samtidigt anpassats för flera skrivbordsmiljöer. Hyprland använder nu noctalia-greeter i stället för SDDM, medan Cinnamon har bytt till lightdm-slick-greeter. GNOME och COSMIC har fått ytterligare komponenter som förbättrar nätverksupptäckt respektive bildskärmshantering.
Noctalia har även anpassats för fönsterhanterarna Mango och Niri, medan Nord-temat har uppdaterats för KDE Plasma 6.7.
Befintliga användare behöver inte installera om
CachyOS använder en rullande utgivningsmodell. Systemet får därför nya programversioner genom vanliga uppdateringar i stället för att användaren regelbundet behöver installera en helt ny huvudversion.
Befintliga användare behöver inte göra några manuella ändringar för augustiutgåvan. Systemet uppdateras som vanligt med:
sudo pacman -Syu
Nya installationsfiler finns för både vanliga datorer och handhållna enheter.
Augustiutgåvan innehåller många förändringar som den vanliga användaren kanske inte omedelbart ser. Omskrivningen av centrala verktyg i Zig och Rust visar däremot en tydlig teknisk riktning: CachyOS vill minska onödig resursförbrukning, förbättra säkerheten och göra sina systemverktyg enklare att underhålla.
Canonical har börjat rulla ut Linux 7.0 till Ubuntu 24.04 LTS. Den nya HWE-kärnan ger bättre stöd för modern hårdvara och blir en viktig del av Ubuntu 24.04.5 LTS, som planeras att släppas den 27 augusti 2026.
En ny motor under huven
Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den sköter bland annat kommunikationen med processorn, arbetsminnet, lagringsenheterna, grafikkortet och nätverkskretsarna. När kärnan uppdateras syns därför sällan några stora förändringar på skrivbordet, men datorn kan få stöd för komponenter som tidigare fungerade dåligt – eller inte alls.
Det är ungefär som att behålla samma bil, men byta ut delar av motorn och elsystemet. Instrumentpanelen ser likadan ut, samtidigt som tekniken under huven blir modernare.
Ubuntu 24.04 LTS lanserades i april 2024 och bygger i sin ursprungliga form på Linux 6.8. Nu visar Ubuntus officiella paketarkiv att HWE-paketet för Ubuntu 24.04 har flyttats till Linux 7.0.
HWE håller en LTS-version modern
Förkortningen HWE står för Hardware Enablement, ungefär ”aktivering av hårdvarustöd”. Systemet finns för att lösa ett grundläggande problem med långtidsstödda Linuxdistributioner: operativsystemet ska vara stabilt i flera år, medan ny datorhårdvara lanseras hela tiden.
I stället för att tvinga användaren att byta hela Ubuntu-versionen hämtar Canonical nyare kärnor och delar av grafikstacken från senare Ubuntu-utgåvor. På så sätt kan Ubuntu 24.04 fortsätta vara en stabil LTS-version, men ändå lära sig att hantera nyare hårdvara.
En ny kärna kan bland annat innehålla:
drivrutiner för nyare processorer och styrkretsar,
förbättrat stöd för Wi-Fi, Bluetooth och nätverkskort,
uppdateringar för AMD-, Intel- och Nvidia-grafik,
bättre energihantering och viloläge på bärbara datorer,
korrigeringar för lagring, USB-enheter och annan kringutrustning.
Det betyder inte att varje dator automatiskt blir snabbare. Den största nyttan märks vanligen på relativt ny hårdvara eller på datorer där en tidigare kärna har haft problem med någon komponent.
Ubuntu 24.04.5 kommer den 27 augusti
Linux 7.0 blir en central del av Ubuntu 24.04.5 LTS, som enligt Ubuntus utgivningsplan ska släppas den 27 augusti 2026. Den nya punktutgåvan väntas även få en uppdaterad grafikstack med Mesa 26.
En punktutgåva är framför allt ett nytt och uppdaterat installationsmedium. Den samlar alla rättningar, säkerhetsuppdateringar och hårdvaruförbättringar som har tillkommit sedan den föregående installationsavbilden skapades. Den som installerar Ubuntu 24.04 på en ny dator efter den 27 augusti slipper därför börja med en gammal kärna och därefter hämta en stor mängd uppdateringar.
För den som redan kör Ubuntu 24.04 är 24.04.5 däremot ingen ny Ubuntu-version som måste installeras om från början. Samma innehåll levereras successivt genom den vanliga uppdateringsfunktionen. Ubuntu 24.04.4 använde Linux 6.17 i HWE-spåret; Linux 7.0 tar nu över som nästa steg i den rullande modellen. Canonical beskriver HWE-spåret som en fortlöpande uppdateringsmodell.
Alla installationer byter inte kärna automatiskt
Vanliga skrivbordsinstallationer av Ubuntu 24.04 följer normalt HWE-spåret och bör därför få Linux 7.0 som en vanlig systemuppdatering. Serverinstallationer ligger däremot normalt kvar på den ursprungliga GA-kärnan, Linux 6.8, om administratören inte aktivt väljer HWE. Vissa datorer kan dessutom använda ett separat OEM-spår med kärnor som är anpassade för den aktuella modellen.
Den installerade kärnan kontrolleras med:
uname -r
En fullt uppdaterad HWE-installation ska efter omstart visa ett versionsnummer som börjar med 7.0. Om datorn fortfarande använder en äldre kärna kan det bero på att uppdateringen ännu inte har nått den valda spegelservern, att HWE-paketet inte är installerat eller att datorn följer ett annat kärnspår.
Så installerar du uppdateringen
På en vanlig Ubuntu-dator räcker det normalt att använda Programuppdateraren. Samma sak kan göras i terminalen:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
sudo reboot
Om systemet inte redan följer HWE-spåret kan det installeras manuellt med det paket som Canonical anger för Ubuntu 24.04:
Det är klokt att säkerhetskopiera viktiga filer innan ett större kärnbyte, särskilt på arbetsdatorer och servrar med specialdrivrutiner. Äldre kärnor bör inte raderas omedelbart. Om den nya kärnan orsakar problem går det då ofta att välja den föregående versionen under ”Avancerade alternativ” i GRUB-menyn.
Inte samma sak som Ubuntu 26.04
Trots att Linux 7.0 kommer från Ubuntu 26.04 LTS förblir datorn på Ubuntu 24.04. Skrivbordsmiljön, programversionerna och den grundläggande systemmiljön byts inte ut på samma sätt som vid en full versionsuppgradering. HWE uppdaterar främst de delar som krävs för hårdvarustöd.
Ubuntu 24.04 LTS får ordinarie säkerhetsunderhåll till den 31 maj 2029, enligt de officiella versionsanteckningarna. Det finns därför ingen brådska att lämna 24.04 enbart för att 26.04 har släppts. Den vanliga uppgraderingen mellan LTS-versionerna erbjuds först efter den första punktutgåvan av Ubuntu 26.04, enligt Canonicals uppgraderingsdokumentation.
En försiktig modernisering
Linux 7.0 ger Ubuntu 24.04 LTS en teknisk förnyelse utan att ändra det välbekanta systemet ovanpå. För användare med nya datorer kan uppdateringen innebära bättre drivrutiner och färre kompatibilitetsproblem. På äldre, redan välfungerande maskiner blir skillnaden ofta mindre märkbar, men säkerhetsrättningar och framtida hårdvarustöd gör ändå uppdateringen viktig.
Det är själva idén med HWE: att låta en stabil långtidsversion åldras långsammare i en värld där datorhårdvaran fortsätter att utvecklas.
> FAKTA: Ubuntu 24.04.5 LTS
Distribution: Ubuntu 24.04 LTS – Noble Numbat
Ny kärna: Linux 7.0 HWE
Punktutgåva: Ubuntu 24.04.5 LTS
Planerat utgivningsdatum: 27 augusti 2026
Grafikstack: Mesa 26
Syfte: Bättre stöd för nyare datorhårdvara
Ordinarie stöd: Till den 31 maj 2029
Ominstallation krävs: Nej
> Uppdatera systemet:
sudo apt update
sudo apt full-upgrade
sudo reboot
> Kontrollera kärnversionen:
uname -r
Ubuntu 24.04 förblir Ubuntu 24.04 efter uppdateringen.
HWE uppdaterar främst kärnan och hårdvarustödet – det är inte en
fullständig uppgradering till Ubuntu 26.04.
En 18 år gammal sårbarhet i Linuxkärnans SCTP-kod kan ge lokala angripare fullständig rootåtkomst. Säkerhetsforskarna bakom upptäckten har även visat att felet under vissa förutsättningar kan användas för att ta sig ur en container och angripa värdsystemet.
Sårbarheten har fått namnet SCTPhantom och registrerats som CVE-2026-64564. Den finns i Linuxkärnans stöd för nätverksprotokollet SCTP och uppges ha introducerats redan i Linux 2.6.25, som lanserades våren 2008.
Det innebär att felet har kunnat följa med genom nästan två decennier av utveckling, trots att miljontals rader kod har granskats, ändrats och förbättrats under tiden.
Vad är SCTP?
SCTP står för Stream Control Transmission Protocol och är, precis som TCP och UDP, ett protokoll för att överföra information över nätverk.
En viktig skillnad är att SCTP kan använda flera nätverksadresser inom samma anslutning. Om en server har flera nätverkskort eller internetförbindelser kan trafiken fortsätta över en annan väg om den första slutar fungera. Funktionen används bland annat inom telekommunikation och andra system där hög tillgänglighet är viktig.
SCTP kan dessutom lägga till och ta bort IP-adresser medan en anslutning pågår. Det är just i denna dynamiska adresshantering som SCTPhantom finns.
En borttagen nätverksväg som fortfarande används
Linuxkärnan håller reda på de olika nätverksvägar som hör till en SCTP-anslutning. Sårbarheten gör det möjligt att skicka en särskilt konstruerad serie SCTP-kommandon som först tar bort en sådan nätverksväg och därefter försöker använda den igen.
Problemet är att kärnan fortfarande har kvar en pekare till det borttagna objektet.
Det kan jämföras med att ett företag river en byggnad men glömmer att ta bort adressen ur sitt register. När samma mark senare används till något annat fortsätter företagets personal att skicka instruktioner till den gamla adressen. Instruktionerna riskerar då att påverka något helt annat än det ursprungligen var tänkt.
Inom programmering kallas detta för use-after-free. Ett område i minnet har frigjorts, men programmet fortsätter ändå att använda en gammal hänvisning till området.
I ett vanligt program kan ett sådant fel leda till att programmet kraschar. När felet finns i operativsystemets kärna blir konsekvenserna betydligt allvarligare. Kärnan har tillgång till hela datorns minne, all hårdvara och samtliga användarkonton.
En angripare som lyckas kontrollera hur det frigjorda minnet återanvänds kan därför i vissa fall manipulera kärnan och ge sin egen process högsta möjliga behörighet: root.
Fungerade på flera Linuxdistributioner
Forskarna vid Tencents Zhuque Lab lyckades utnyttja sårbarheten och erhålla rootåtkomst på flera olika system. Bland de testade miljöerna fanns:
Debian 13 med Linux 6.12.95
Ubuntu 24.04 med Linux 6.8.0-134
Rocky Linux 9 och RHEL 9-baserade system med leverantörens 5.14-kärna
ett OpenCloudOS-baserat system med Linux 6.6.119
en testmiljö med Linux 7.2-rc2
Resultaten visar att sårbarheten inte är begränsad till en enskild Linuxdistribution eller kärngeneration.
Det betyder däremot inte att vem som helst kan angripa samtliga Linuxdatorer direkt över internet. För den demonstrerade lokala attacken måste angriparen redan kunna köra kod på datorn eller i en miljö som har tillgång till den sårbara SCTP-funktionen.
Därför kan en container inte alltid skydda värddatorn
En container kan se ut som en separat dator, men den använder i själva verket samma Linuxkärna som värdsystemet. Tekniker som namnrymder, Linux capabilities och seccomp begränsar vad processerna i containern får göra, men det finns ingen separat kärna mellan containern och värddatorn.
Om en angripare hittar ett exploaterbart fel i själva kärnan kan gränsen mellan containern och värdsystemet därför kringgås.
Tencent genomförde åtta försök att utnyttja SCTPhantom från en container. I sex av försöken fick forskarna rootåtkomst på värddatorn. De två misslyckade försöken stannade vid minneshanteringen utan att krascha kärnan.
Testcontainern använde en standardskapad seccomp-profil och hade varken CAP_NET_ADMIN eller CAP_SYS_ADMIN, två kraftfulla rättigheter som normalt inte bör ges till okända containrar.
Resultatet innebär dock inte att alla Linuxcontainrar automatiskt går att bryta sig ur. Risken påverkas bland annat av:
om SCTP finns installerat och kan aktiveras
vilka typer av nätverkssocklar containern får skapa
hur användarnamnrymder är konfigurerade
containerns seccomp-regler
tilldelade Linux capabilities
säkerhetssystem som AppArmor och SELinux
Containerns körmiljö, version och exakta konfiguration påverkar alltså om attacken över huvud taget är möjlig.
En liten rättning stoppar ett komplicerat angrepp
Det intressanta med SCTPhantom är skillnaden mellan sårbarhetens komplexitet och rättningens storlek.
Attacken kräver avancerad manipulation av kärnans minne. Själva programfelet kan däremot stoppas genom en relativt liten ändring: Linuxkärnan tillåts inte längre ta bort den SCTP-transport som fortfarande används för att behandla det aktuella ASCONF-meddelandet.
Därmed uppstår inte längre den kvarlämnade pekare som attacken bygger på.
Enligt Linuxkärnans CVE-information är de första korrigerade versionerna i berörda stabila utvecklingsgrenar:
Linux 6.6.148
Linux 6.12.101
Linux 6.18.42
Linux 7.1.6
Linux 7.2-rc5 i huvudgrenen
Linuxdistributioner använder emellertid ofta egna kärnpaket. En leverantör kan flytta över säkerhetsrättningen till en äldre kärna utan att ändra kärnans huvudsakliga versionsnummer. Därför går det inte alltid att avgöra om en dator är skyddad genom att enbart kontrollera resultatet från uname -r.
Debian 13 ”Trixie” fick exempelvis rättningen genom säkerhetskärnan 6.12.101-1. Vid publiceringen markerade Debians säkerhetsspårare fortfarande de dåvarande kärnpaketen för Debian 12 och Debian 11 som sårbara.
Vad bör Linuxanvändare göra?
Det viktigaste är att installera de säkerhetsuppdateringar som tillhandahålls av den aktuella Linuxdistributionen och därefter starta om datorn så att den nya kärnan verkligen används.
Administratörer bör särskilt kontrollera servrar där flera användare kan köra program, system som kör containrar och miljöer där opålitlig kod behandlas.
Om SCTP inte används kan avstängning av SCTP-modulen minska angreppsytan i väntan på en uppdatering. Det bör dock ses som en tillfällig skyddsåtgärd och inte som en ersättning för att installera en korrigerad kärna.
SCTPhantom visar samtidigt varför även gammal och till synes stabil kod behöver fortsätta granskas. Ett litet misstag i minneshanteringen kan ligga dolt i närmare två decennier – och förvandlas från en bortglömd pekare till en huvudnyckel för hela systemet.
Linux Foundation meddelar att Dell Technologies, HP, Lenovo och NVIDIA blir Premier Members i Linux Vendor Firmware Service. Satsningen ska göra det enklare och säkrare att uppdatera den programvara som finns inbyggd i datorer, servrar, grafikkort och annan hårdvara.
De flesta Linuxanvändare är vana vid att uppdatera operativsystemet och installerade program med några enkla kommandon eller genom ett grafiskt uppdateringsverktyg. Men en modern dator innehåller även flera andra typer av programvara som behöver hållas aktuella.
Denna inbyggda programvara kallas firmware och styr bland annat datorns moderkort, nätverkskort, lagringsenheter, dockningsstationer, säkerhetsfunktioner och grafikkort. Firmware arbetar närmare hårdvaran än vanliga program och kan därför vara avgörande för både säkerhet och stabilitet.
Nu får Linux Vendor Firmware Service, förkortat LVFS, ett betydande stöd från några av världens största hårvarutillverkare.
Fyra stora företag går in som Premier Members
Linux Foundation meddelade den 6 augusti 2026 att Dell Technologies, HP, Lenovo och NVIDIA ansluter sig till LVFS som Premier Members.
Företagen bidrar därmed till utvecklingen och finansieringen av en gemensam, leverantörsneutral infrastruktur för distribution av firmwareuppdateringar till Linuxsystem.
Det innebär att varje datortillverkare inte behöver utveckla ett helt eget uppdateringsprogram för Linux. I stället kan uppdateringarna distribueras genom en gemensam tjänst och installeras med verktyg som redan finns i många Linuxdistributioner.
För Linuxanvändaren kan resultatet bli en mer enhetlig upplevelse, oavsett om datorn kommer från Dell, HP eller Lenovo eller innehåller hårdvara från NVIDIA.
Vad är LVFS?
LVFS är en central tjänst där hårdvarutillverkare kan publicera firmwareuppdateringar för sina produkter. Uppdateringarna kan sedan hämtas av Linuxsystem med hjälp av programmet fwupd.
Det kommandoradsbaserade verktyget fwupdmgr används för att kontrollera och installera uppdateringarna. Funktionen är även integrerad i grafiska program, exempelvis GNOME Software, vilket gör att firmwareuppdateringar kan visas tillsammans med vanliga systemuppdateringar.
På många Linuxsystem kan användaren kontrollera tillgängliga uppdateringar med:
fwupdmgr refresh
fwupdmgr get-updates
Tillgängliga uppdateringar kan därefter installeras med:
sudo fwupdmgr update
Det exakta förfarandet kan variera mellan olika Linuxdistributioner och datorer.
Varför är firmware så viktigt?
Firmware kan beskrivas som länken mellan hårdvaran och operativsystemet. Den berättar för en komponent hur den ska starta, kommunicera och utföra sina uppgifter.
Ett fel i firmware kan orsaka allt från dålig batteritid och instabila USB-anslutningar till allvarliga säkerhetsproblem. Eftersom firmware arbetar på en mycket låg nivå kan en sårbarhet i värsta fall användas för att angripa systemet innan operativsystemets vanliga säkerhetsfunktioner har hunnit starta.
Firmwareuppdateringar kan bland annat innehålla:
rättningar av säkerhetshål,
förbättrad stabilitet,
stöd för ny hårdvara,
korrigeringar av kompatibilitetsproblem,
förbättrad energihantering,
uppdateringar av processorernas mikrokod.
Mikrokod är en särskild typ av lågnivåprogramvara som påverkar hur en processor utför vissa instruktioner. Uppdaterad mikrokod kan därför användas för att rätta fel och minska effekterna av säkerhetsproblem i processorer.
Viktigt för servrar och AI-system
Firmwareuppdateringar är inte bara en fråga för vanliga bärbara datorer. Linux används i stor omfattning på servrar, arbetsstationer, superdatorer, AI-system och beräkningskluster.
I sådana miljöer kan ett hårdvarufel eller en misslyckad uppdatering bli mycket kostsam. Om en server eller ett grafikkort slutar fungera under en lång AI-beräkning kan flera dagars eller veckors arbete gå förlorat.
En gemensam och automatiserbar uppdateringsinfrastruktur gör det lättare för systemadministratörer att hålla stora mängder datorer aktuella. I stället för att manuellt besöka varje tillverkares webbplats kan uppdateringarna hanteras genom etablerade Linuxverktyg.
NVIDIAs deltagande är särskilt intressant eftersom företagets grafikkort och acceleratorer används i många AI-system. Enligt företaget ska stödet för LVFS ge snabbare säkerhetsuppdateringar och en mer standardiserad uppdateringsupplevelse för bland annat DGX Spark.
Miljontals uppdateringar varje månad
Richard Hughes, projektledare för LVFS och utvecklare av fwupd, uppger att miljontals firmwareuppdateringar redan installeras varje månad genom tjänsten.
Stödet från de fyra företagen innebär även att LVFS har nått det finansieringsmål som projektet satte upp under föregående år. Det ger bättre förutsättningar för att driva och vidareutveckla infrastrukturen under lång tid.
Det är betydelsefullt eftersom LVFS har utvecklats till en viktig del av Linux ekosystem. Tjänsten används inte bara av en enskild Linuxdistribution utan fungerar som en gemensam länk mellan hårdvarutillverkare och många olika distributioner.
En förbättring – men inget löfte om stöd för all hårdvara
Att ett företag stöder LVFS innebär inte automatiskt att samtliga äldre och nya produkter får firmwareuppdateringar genom tjänsten. Tillverkaren måste fortfarande publicera en uppdatering för varje produktmodell som ska stödjas.
Det kan därför finnas datorer och komponenter där fwupdmgr inte hittar några uppdateringar, trots att tillverkaren deltar i LVFS. Stödet beror bland annat på produktmodell, ålder och vilka uppdateringar tillverkaren har valt att publicera.
Det utökade industristödet ökar däremot möjligheten att fler produkter får ett fungerande och standardiserat Linuxstöd framöver.
Linux behandlas alltmer som en huvudplattform
Under lång tid har firmwareuppdateringar varit enklare att genomföra i Windows än i Linux. Linuxanvändare har ibland varit tvungna att starta Windows, skapa särskilda USB-minnen eller använda tillverkarspecifika verktyg för att uppdatera datorns firmware.
LVFS och fwupd har steg för steg förändrat situationen. När Dell, HP, Lenovo och NVIDIA nu satsar gemensamt på tjänsten visar det att Linux betraktas som en viktig plattform för både vanliga datorer och avancerade företags- och AI-system.
För användarna handlar satsningen i slutänden om något mycket konkret: säkrare datorer, färre specialverktyg och en större möjlighet att hålla hela systemet uppdaterat direkt från Linux.
Hur varm är processorn egentligen? Hur snabbt arbetar kärnorna, vad gör grafikkortet och börjar hårddisken visa tecken på problem? Det nya Linux-programmet HWall samlar både hårdvaruinformation och sensordata i ett och samma verktyg – och kan dessutom varna när något börjar bli för varmt eller belastat.
Linux har länge haft mängder av verktyg för den som vill hålla ett öga på datorns hälsa. Program som visar processorbelastning, minnesanvändning och temperaturer är inget nytt. Däremot är det betydligt ovanligare med ett enda program som både kan beskriva vilken hårdvara datorn innehåller och samtidigt följa sensorer i realtid.
Det är precis vad det nya open source-projektet HWall försöker göra.
Programmet är skrivet i programmeringsspråket Rust och utvecklat specifikt för Linux. Tanken är att ge användaren en samlad bild av datorns komponenter, temperaturer, fläktar, lagringsenheter, nätverk och andra mätvärden.
HWall finns både med ett grafiskt gränssnitt byggt med GTK 4 och som ett interaktivt terminalprogram.
Inspirerat av HWiNFO för Windows
Utvecklaren bakom HWall uppger att sättet att organisera sensorer i en hierarkisk struktur är inspirerat av HWiNFO64, ett populärt program för hårdvaruinformation och diagnostik under Windows.
Ambitionen verkar alltså vara större än att bara visa några grafer över processor- och minnesanvändning.
HWall försöker istället samla information från flera delar av Linux-systemet, bland annat Linux-kärnan, datorns firmware, installerade hårdvarudrivrutiner och vissa externa verktyg.
Resultatet kan bli en ganska detaljerad bild av vad som faktiskt händer inne i datorn.
Temperaturer, fläktar och spänningar
Beroende på vilken hårdvara datorn har kan HWall bland annat visa:
processortemperaturer
temperaturer på moderkortet
fläkthastigheter
elektriska spänningar
processorbelastning
klockfrekvenser
aktivitet på lagringsenheter
nätverkstrafik
effekt- och energivärden
Programmet håller dessutom reda på mer än bara det aktuella värdet.
För varje sensor kan HWall registrera nuvarande, lägsta, högsta och genomsnittliga värde, tillsammans med hur många mätningar som har genomförts.
Det gör det exempelvis möjligt att se att processorn för tillfället håller 55 grader, men tidigare under dagen varit uppe i 87 grader.
HWall skiljer också mellan sensorer som är aktuella, inaktuella, otillgängliga eller helt offline. Det är viktigt eftersom ett värde som visas på skärmen annars skulle kunna misstolkas som en färsk mätning trots att sensorn slutat rapportera.
Mäter hur snabbt processorn faktiskt arbetar
En särskilt intressant funktion finns på vissa x86-baserade datorer.
Moderna processorer ändrar hela tiden sin arbetshastighet beroende på belastning, temperatur och energisparfunktioner. Den frekvens som operativsystemet begär behöver därför inte alltid motsvara den frekvens som processorn faktiskt har arbetat med.
HWall kan på kompatibla system använda processorernas så kallade APERF- och MPERF-räknare för att uppskatta den effektiva frekvensen.
Det går både att visa ett genomsnitt och separata värden för varje logisk processor.
Det kan ge en mer realistisk bild av hur processorn verkligen arbetar än att enbart läsa den rapporterade klockfrekvensen.
Historik istället för bara ögonblicksbilder
En temperaturmätning säger egentligen ganska lite om man bara ser värdet just nu.
Är 80 grader normalt? Har temperaturen precis stigit? Har den legat där i flera timmar?
Därför lagrar HWall också historiska sensordata i minnet.
Standardinställningen är endast en minuts historik, men lagringen kan konfigureras för betydligt längre perioder – upp till 24 timmar.
Historiken kan visas som interaktiva diagram där användaren bland annat kan zooma, panorera, undersöka tidpunkter och välja specifika tidsperioder.
Det gör funktionen användbar vid exempelvis felsökning.
Om en dator plötsligt börjar gå långsamt kan man i efterhand undersöka om processortemperaturen steg kraftigt, om belastningen låg på 100 procent eller om någon annan sensor förändrades samtidigt.
Historiken kan även exporteras som CSV eller JSON Lines för vidare analys i andra program.
En mycket kort mätintervall kombinerad med lång historik innebär förstås att programmet måste lagra och bearbeta betydligt fler datapunkter, vilket i sin tur ökar användningen av processor och arbetsminne.
Kan varna innan problemen blir allvarliga
HWall kan också användas som ett enklare övervakningssystem.
För enskilda sensorer går det att sätta gränsvärden för när en varning eller ett kritiskt larm ska utlösas.
Det behöver inte innebära att ett larm aktiveras så fort processorn råkar passera exempelvis 90 grader under några sekunder.
Programmet har inställningar för bland annat varaktighet, hysteresis och cooldown.
Det innebär förenklat att ett värde kan behöva ligga över en viss gräns under en bestämd tid innan larmet aktiveras. På så sätt minskar risken för onödiga varningar vid korta temperatur- eller belastningstoppar.
När villkoren uppfylls kan HWall skicka en skrivbordsnotifikation.
Kartlägger datorns komponenter
HWall är samtidigt mer än ett sensorprogram.
Det kan skapa ett hårdvaruregister som bland annat omfattar:
processor
arbetsminne
grafikkort
lagringsenheter
nätverkskort
USB-enheter
PCI-enheter
batterier
firmware
vissa säkerhetsenheter
Med hjälp av externa verktyg kan ännu mer information hämtas.
SMART- och NVMe-data kan exempelvis ge information om SSD- och hårddiskars hälsa, varningsindikatorer och olika livstidsvärden.
Datorer med Nvidias proprietära Linux-drivrutin kan lämna ytterligare grafikkortsinformation via verktyget nvidia-smi.
HWall kan också använda dmidecode för att få fram mer information om bland annat moderkort, BIOS eller UEFI, processorsocklar, TPM och installerade minnesmoduler.
Vissa sådana uppgifter kan dock kräva högre behörighet i Linux.
Linux-kärnan avgör vad som går att läsa
Hur mycket information HWall faktiskt kan visa beror i hög grad på datorns hårdvara och Linux-stöd.
För många temperatur-, fläkt- och spänningssensorer använder Linux systemet hwmon. Sensorerna blir normalt tillgängliga genom filer under:
/sys/class/hwmon
HWall läser den information som Linux redan tillhandahåller där.
Programmet försöker däremot inte själv ladda sensordrivrutiner och kräver inte administratörsbehörighet för normal övervakning.
Det betyder att två datorer med HWall kan visa helt olika mängder information.
Resultatet beror bland annat på vilket moderkort som används, vilket sensorchip som sitter på kortet, vilken Linux-kärna som körs och om det finns en fungerande drivrutin.
Exempel på kärnmoduler som kan göra moderkortssensorer tillgängliga är nct6775, it87, asus-ec-sensors, asus_wmi_sensors, w83627ehf och f71882fg.
Om Linux inte kan läsa sensorn kan inte heller HWall trolla fram informationen.
HWall ändrar inte datorns hårdvara
En viktig detalj är att HWall är konstruerat som ett skrivskyddat övervakningsverktyg.
Programmet försöker inte förändra datorns inställningar.
Det styr alltså inte fläktarna, ändrar inte processorernas klockfrekvenser och justerar inte elektriska spänningar.
HWall koncentrerar sig istället på att identifiera, läsa och presentera den information som Linux och de externa hjälpverktygen redan kan tillhandahålla.
Det minskar också risken för att ett övervakningsprogram av misstag ändrar en känslig hårdvaruinställning.
Fungerar även helt i terminalen
För servrar och användare som föredrar kommandoraden finns också en terminalversion.
Den kan skapa vanliga läsbara rapporter, filtrera sensorer efter kategori, exportera information som JSON och kontinuerligt skicka sensordata som JSON Lines.
Det gör HWall potentiellt användbart även i automatiserade system.
Ett skript skulle exempelvis kunna läsa temperaturer från HWall och sedan lagra dem i en databas eller skicka dem vidare till ett separat övervakningssystem.
Terminalgränssnittet har dessutom flera interaktiva vyer, där användaren kan växla mellan hårdvaruinformation, sensorer eller en kombination av båda.
Har ett litet HTTP-API
En annan intressant möjlighet är HWall:s inbyggda HTTP-baserade JSON-API.
Genom CLI-kommandot serve kan programmet tillhandahålla exempelvis aktuella sensormätningar, en sammanställning av systemstatus eller datorns hårdvaruinventering via nätverket.
Servern kan bindas till en konfigurerbar lokal adress.
Det öppnar för flera användningsområden.
En Linux-dator skulle exempelvis kunna köra HWall i bakgrunden medan temperaturer och annan information visas på en separat dator, en webbpanel eller någon typ av lokal övervakningsskärm.
Fortfarande ett mycket ungt projekt
HWall befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede.
Det innebär att man inte bör förvänta sig samma mognad som hos verktyg som utvecklats under många år.
Vilken information som kan visas kommer dessutom alltid att begränsas av datorns firmware, Linux-kärnan, drivrutiner, behörigheter och vilka externa program som är installerade.
Utvecklaren rekommenderar också försiktighet med att köra flera lågnivåprogram för hårdvaruövervakning samtidigt.
Anledningen är att vissa drivrutiner kan behöva kommunicera med datorns firmware eller embedded controller varje gång ett sensorvärde läses. Om flera program gör sådana förfrågningar mycket ofta kan det i vissa system skapa problem.
Måste än så länge kompileras från källkod
HWall är ännu inte ett program som de flesta användare bara kan installera från distributionens vanliga paketförråd.
I nuläget finns inga färdiga officiella binärpaket eller distributionspaket.
Den som vill prova programmet behöver istället bygga det från källkoden.
Bland kraven finns Rust 1.92 eller senare, utvecklingsfiler för GTK 4.8, pkg-config och en vanlig C-kompilatormiljö.
Det placerar HWall i kategorin spännande projekt för Linux-entusiaster snarare än ett färdigt verktyg för den breda massan.
Men idén är intressant.
Linux har redan i dag nästan all information som behövs för avancerad hårdvaruövervakning. Problemet är ofta att informationen är utspridd mellan /sys, olika kommandoradsverktyg och separata grafiska program.
Om HWall lyckas samla dessa delar i ett stabilt och lättanvänt gränssnitt kan projektet på sikt bli ett intressant Linux-alternativ för användare som vill ha ungefär samma typ av detaljerade hårdvaruöverblick som program som HWiNFO erbjuder under Windows.
Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar.
Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm, cat, date och chmod används dagligen av både vanliga användare, systemadministratörer och automatiserade skript.
Traditionellt kommer dessa program från GNU Coreutils och är huvudsakligen skrivna i programmeringsspråket C. Projektet uutils försöker återskapa samma verktyg i Rust – ett modernare programmeringsspråk med ett starkt fokus på minnessäkerhet och robust programvara.
Med version 0.10 har projektet tagit ett stort steg närmare målet att fungera som en direkt ersättare för GNU Coreutils.
Klarar 645 av 690 tester
Enligt projektets senaste testresultat klarar uutils Coreutils nu 645 av de 690 testerna i GNU:s officiella testsvit. Det motsvarar en kompatibilitet på 93,48 procent.
I version 0.9 låg resultatet på 90,58 procent. Antalet underkända tester har samtidigt minskat från 56 till 29.
Att klara testerna är viktigt eftersom även små skillnader mellan två kommandon kan orsaka problem. Ett skript kan exempelvis förvänta sig en viss felkod, ett exakt formaterat felmeddelande eller att ett kommando reagerar på ett särskilt sätt när en fil saknas.
Ju fler GNU-tester uutils klarar, desto större är möjligheten att befintliga Linuxprogram och skript fungerar utan ändringar.
Många välkända kommandon har förbättrats
Version 0.10 innehåller kompatibilitetsförbättringar för ett stort antal vanliga verktyg, däribland:
date, du, head, tail, install, ls, nproc, numfmt, od, pr, stat, sum och truncate.
Även felmeddelandena har blivit tydligare. När ett kommando misslyckas anges nu oftare både namnet på den berörda filen och det ursprungliga felet från operativsystemet.
Det gör det lättare att förstå om problemet exempelvis beror på bristande behörighet, en saknad fil eller ett skrivskyddat filsystem.
Ökad säkerhet vid filhantering
En viktig del av utvecklingsarbetet handlar om att förhindra så kallade TOCTOU-problem, en förkortning av time-of-check to time-of-use.
Problemet kan uppstå när ett program först kontrollerar en fil och därefter utför en åtgärd på den. Under den korta tiden mellan kontrollen och åtgärden kan filen eller sökvägen hinna ändras.
En angripare skulle exempelvis kunna ersätta en vanlig fil med en symbolisk länk och därmed försöka få programmet att skriva till eller ändra fel fil.
I version 0.10 har skyddet mot sådana situationer förbättrats i bland annat:
touch, mkfifo, head, split och chcon.
De rekursiva funktionerna i chmod och chown har också gjorts mer motståndskraftiga mot cirkulära symboliska länkar och försök att kringgå säkerhetsfunktionen --preserve-root.
Den funktionen ska bland annat skydda användaren från katastrofala kommandon som av misstag försöker ändra eller radera hela rotfilsystemet.
Säkrare kopiering och flyttning
Kommandot cp följer inte längre en symbolisk länk om länken pekar på en underkatalog i kopieringens målområde. Detta minskar risken för att programmet kopierar filer till en oväntad plats.
Även mv har fått ytterligare skydd när filer flyttas mellan olika filsystem eller när säkerhetskopior skapas.
Kommandona mkdir, mkfifo och mknod kan dessutom tilldela SELinux-etiketter redan när ett objekt skapas. Tidigare kunde etiketten läggas till i ett separat steg, vilket skapade ett kort tidsfönster där objektet hade fel säkerhetsmärkning.
Bättre hantering av ovanliga fel
Utvecklarna har korrigerat flera problem som framför allt uppstår i extrema eller ovanliga situationer.
Det gäller bland annat:
skrivfel vid utmatning till enheter som /dev/full
heltalsöverskridningar vid mycket stora argument
ogiltiga teckengränser i text med multibyte-kodning
onödigt stora minnesallokeringar
stacköverskridningar i kommandot expr
Enheten /dev/full fungerar ungefär som en hårddisk som alltid är full. Den används ofta för att testa hur ett program reagerar när det inte längre går att skriva data.
Parsern i expr har skrivits om för att arbeta iterativt i stället för rekursivt. Det minskar risken för att mycket djupt nästlade uttryck fyller programmets stack och orsakar en krasch.
Nya funktioner i mv, install och rm
Version 0.10 introducerar även flera nya funktioner.
Kommandot:
mv --exchange
kan användas för att atomiskt byta plats på två sökvägar. Atomiskt innebär att bytet sker som en enda sammanhängande operation. Andra program ska därför inte kunna se ett tillstånd där bara halva bytet har genomförts.
Installationsverktyget install har fått stöd för alternativet:
--reflink
På kompatibla filsystem kan detta skapa en så kallad copy-on-write-kopia. I stället för att omedelbart duplicera alla data kan originalet och kopian tillfälligt dela samma datablock. Nya block skapas först när någon av filerna ändras.
Det kan göra kopieringen både snabbare och mer utrymmeseffektiv.
Alternativet install -C kan nu också kombineras med --preserve-timestamps.
Kommandot rm har fått alternativet:
--one-file-system
Det förhindrar en rekursiv radering från att fortsätta in i andra monterade filsystem. Funktionen kan vara användbar när exempelvis externa diskar, nätverkslagring eller särskilda systemkataloger är monterade under den katalog som ska tas bort.
Kommandot cut har dessutom fått -O som en kortare variant av --output-delimiter.
Snabbare cat, cp och tee
Flera prestandaförbättringar ingår också i versionen.
tee har fått möjlighet att använda en snabb kopieringsmetod med så kallad zero-copy. Det innebär att data i vissa situationer kan flyttas mellan olika delar av systemet utan att först kopieras fram och tillbaka genom programmets eget minne.
Även cat har optimerats för högre datahastighet.
Kopieringar med cp som inte använder reflink ska också gå snabbare. Förbättringarna gäller bland annat kopiering mellan olika lagringsenheter.
Kontrollsummeverktygen kan dessutom använda OpenSSL som beräkningsmotor, vilket kan ge bättre prestanda på system där OpenSSL innehåller väloptimerade implementationer för processorn.
Förbättrat stöd för Windows och WebAssembly
uutils utvecklas inte enbart för traditionella Linuxsystem.
Version 0.10 har fått stöd för målplattformen wasm32-wasip2, vilket gör det möjligt att kompilera verktygen för WebAssembly och köra dem i miljöer som stöder WASI.
På Windows fungerar nu kommandot timeout, och tail -f samt tail -F kan följa filer som uppdateras löpande.
Det kan exempelvis användas för att övervaka en loggfil medan ett program fortfarande skriver till den.
Windowsversionen har även fått stöd för glesa kopior i cp. Glesa filer innehåller områden som logiskt består av nollor men som inte behöver ta upp motsvarande fysiskt lagringsutrymme.
En korrigering har dessutom gjorts för kontrollsummor i samband med konvertering av Windows radslut, så kallade CRLF-radslut.
Rust som alternativ till klassiska Unixverktyg
Målet med uutils är inte att skapa helt nya kommandon, utan att återskapa beteendet hos välkända Unixverktyg med en modern kodbas.
Rust kan förhindra flera vanliga programmeringsfel redan under kompileringen. Det gäller bland annat felaktig minneshantering, användning av frigjort minne och vissa typer av samtidighetsproblem.
Det betyder däremot inte automatiskt att alla program skrivna i Rust är felfria. Logiska fel, kompatibilitetsproblem och säkerhetsbrister kan fortfarande förekomma.
Det höga resultatet i GNU:s testsvit visar ändå att uutils börjar närma sig en nivå där projektet kan bli ett realistiskt alternativ i fler operativsystem och Linuxdistributioner.
Med 93,48 procents godkända tester är full kompatibilitet ännu inte uppnådd. Men version 0.10 visar att avståndet till GNU Coreutils fortsätter att minska.
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
BASIC skapades på 1960-talet för att göra programmering tillgänglig för vanliga studenter och blev senare det självklara språket i miljontals hemdatorer. På Atari ST fördes arvet vidare av GFA […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Explore the new KDE Plasma 6.6.6, packed with essential bug fixes and various improvements to enhance functionality and user satisfaction. The post KDE Plasma 6.6.6 Released with Numerous Bug Fixes and Various Improvements appeared first on Linux Today.
Explore Apple Container, an innovative open-source solution that enables Linux containers to run effortlessly on Mac. Boost your productivity now. The post Apple Container: Open-source Tool for Linux Containers on the Mac appeared first on Linux Today.
Learn about TUXEDO OS's move away from Ubuntu to a Debian Testing base, promising users a more stable and efficient operating system for their computing needs. The post TUXEDO OS Leaves Ubuntu Behind for a Debian Testing Base appeared first on Linux Today.
Explore Kdenlive 26.04.3, the final maintenance update, which delivers vital updates and optimizations to elevate your video editing projects. The post Kdenlive 26.04.3 Released as the Final Maintenance Update in the Series appeared first on Linux Today.
Discover the latest FreeRDP 3.28 release featuring essential security fixes and a revitalized iOS client. Stay secure and connected today! The post FreeRDP 3.28 Released with Security Fixes, Revived iOS Client appeared first on Linux Today.
Discover how another German state is transitioning from Microsoft to EU-born open source solutions, enhancing digital sovereignty and innovation. The post Another German State Swaps Microsoft for ‘Born in the EU’ Open Source appeared first on Linux Today.
Discover BM, the minimalist terminal music player designed for simplicity and efficiency. Enjoy your favorite tunes without distractions. The post BM – Minimalist Terminal Music Player appeared first on Linux Today.
Explore Omnigent, an innovative open-source AI agent framework that offers a robust meta-harness for optimizing AI development and deployment. The post Omnigent: Open-source AI Agent Framework and Meta-harness appeared first on Linux Today.
OpenSSH 10.4 addresses critical security vulnerabilities in SSH, SCP, and SFTP. Stay informed on the latest patches to protect your systems effectively. The post OpenSSH 10.4 Patches Multiple Security Issues in SSH, SCP, and SFTP appeared first on Linux Today.
Discover the latest features of Phosh 0.56, including the new top-bar load meter for Linux mobile. Enhance your mobile experience today! The post Phosh 0.56 Linux Mobile Shell Adds New Top-Bar Load Meter appeared first on Linux Today.
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone… […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s… […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain… […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and… […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes… […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following… […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to… […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others… […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Tails 7.11 is now available, fixing an issue that could prevent Persistent Storage from activating on some computers and updating Tor Browser to 15.0.20.
Just days after Mojo 1.0 arrived, Modular has opened the language’s compiler and toolchain source code under the Apache 2.0 license with LLVM exceptions.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]
Tails 7.11 har släppts med en viktig rättelse för Persistent Storage och en uppdaterad version av Tor Browser. Operativsystemet är utvecklat för människor som behöver skydda sin identitet och lämna så få digitala spår som möjligt efter sig. Tails är ett säkerhets- och integritetsinriktat operativsystem som vanligtvis körs direkt från ett USB-minne. När datorn stängs…
WordPress 7.1, med kodnamnet ”Mary Lou”, släpptes den 19 augusti 2026. Den nya versionen gör det enklare att skapa mobilanpassade webbplatser, redigera bilder och samarbeta kring innehåll. Samtidigt flyttas en del av det tunga arbetet från webbservern till användarens egen dator. WordPress driver en betydande del av världens webbplatser. När publiceringssystemet förändras påverkas därför inte…
Thunderbird 154 har släppts med bättre stöd för Microsoft 365, möjlighet att ligga kvar i systemfältet och flera förbättringar för e-post, kalender och adressböcker. Bakom de synliga nyheterna finns även viktiga rättningar som minskar risken för förlorade meddelanden och programkrascher. Thunderbird har länge varit ett populärt alternativ för den som vill samla sin e-post, kalender…
GIMP förbereder en av programmets största moderniseringar på många år. Den kommande versionen 3.4 får ett nytt och snabbare projektformat, bättre stöd för Photoshop-filer, naturligare färgblandning och fler möjligheter att redigera bilder utan att originalet förändras permanent. GIMP står inför en av sina största tekniska förändringar på många år. I den kommande versionen 3.4 arbetar…
Mozilla skärper säkerheten i Firefox 154 genom att hindra webbplatser från att obemärkt kommunicera med routrar, skrivare och annan utrustning i det lokala nätverket. Uppdateringen ger även enklare kontroll över webbläsarens AI-funktioner, förbättrad hantering av kakor och PDF-filer samt flera nyheter för Windows, macOS, Linux och Android. En webbläsare kommunicerar inte bara med webbplatser ute…
Linux 7.2 har släppts. Den nya kärnan innehåller förbättringar för allt från processorer och grafikkort till filsystem, nätverk och säkerhet. För vanliga användare handlar uppdateringen främst om bättre prestanda, stabilare hårdvarustöd och en teknisk grund för kommande Linuxdistributioner. Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den bestämmer bland annat hur processorns…
Den 16 augusti 1993 presenterade studenten Ian Murdock sin idé om en ny Linuxdistribution. Trettiotre år senare är Debian fortfarande ett av den fria programvaruvärldens viktigaste projekt – och utgör grunden för många av dagens mest använda Linuxsystem. När Ian Murdock grundade Debian 1993 var Linux fortfarande ett ungt projekt. Begreppet Linuxdistribution var förhållandevis nytt,…
SparkyLinux 8.4 har släppts med Debian 13.6 som grund, uppdaterade program och flera olika skrivbordsmiljöer. Den nya versionen återinför dessutom stödet för 32-bitarsdatorer och kan därmed ge nytt liv åt äldre men fortfarande fungerande hårdvara. SparkyLinux 8.4 har lanserats som den senaste stabila versionen i distributionens 8-serie, som går under kodnamnet ”Seven Sisters”. Den nya…
WireGuard Easy har släppts i version 15.4. Den nya versionen gör det möjligt att skydda administrationsgränssnittet med extern OAuth-inloggning och innehåller flera förbättringar av säkerhet, prestanda och användarvänlighet. WireGuard är ett modernt VPN-protokoll som skapar en krypterad förbindelse mellan olika enheter och nätverk. Det kan exempelvis användas för att ansluta en bärbar dator till hemnätverket…
Rsync 3.5 har släppts med rättningar för 33 säkerhetsproblem, däribland en kritisk sårbarhet som kunde användas för att kringgå serverns åtkomstkontroller. Uppdateringen innehåller dessutom omfattande förstärkningar av programmets hantering av sökvägar, symboliska länkar, krypterade anslutningar och rsync-servrar. Rsync 3.5 har släppts med omfattande säkerhetsförbättringar. Den nya versionen rättar sammanlagt 33 säkerhetsproblem, varav ett klassas som…
Ett begränsat minnesfel i Linuxkärnan behöver inte ge en angripare särskilt stor kontroll. Men säkerhetsverktyget CopyKat visar hur till synes oskyldiga kärnobjekt kan användas som förstärkare – och hjälpa angriparen att ta kontroll över hela systemet. Forskare vid IBM Research Europe och Vrije Universiteit Amsterdam har utvecklat CopyKat, ett automatiserat system som letar efter användbara…
Wireshark 4.6.8 är en omfattande underhållsuppdatering som rättar ett stort antal säkerhetsproblem, programkrascher och avkodningsfel. Uppdateringen är särskilt viktig för användare som analyserar nätverkstrafik eller öppnar paketfiler från andra källor. Wireshark brukar beskrivas som ett digitalt mikroskop för datornätverk. Programmet kan fånga upp och visa de datapaket som färdas mellan datorer, servrar, routrar, mobiltelefoner och…
Manjaro 26.1 ”Bian-May” ser nu ut att vara i det närmaste färdigt. Den senaste stora uppdateringen innehåller Linuxkärnan 7.1, KDE Plasma 6.7 och uppdateringar av fler än tusen programpaket. Befintliga användare behöver inte installera om sina datorer. Manjaro är en så kallad rullande Linuxdistribution. Det innebär att systemet uppdateras fortlöpande, i stället för att användaren…
En uppdatering till Linux-kärna 7.0 kan slå ut Wi-Fi – och i värsta fall orsaka kernel panic – på äldre datorer med nätverkskort från Broadcom. Ett nytt skript hjälper användare av Ubuntu 24.04 och Linux Mint att avinstallera kärnan och återgå till den fungerande versionen 6.14. Har du en äldre MacBook, HP eller någon annan…
CachyOS fortsätter att vässa sin prestandainriktade Linuxdistribution. I augustiutgåvan för 2026 har flera centrala verktyg skrivits om i de moderna programspråken Rust och Zig, samtidigt som installationen, uppdateringssystemet och stödet för handhållna datorer har förbättrats. CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som framför allt riktar sig till användare som vill ha ett snabbt och modernt…
Canonical har börjat rulla ut Linux 7.0 till Ubuntu 24.04 LTS. Den nya HWE-kärnan ger bättre stöd för modern hårdvara och blir en viktig del av Ubuntu 24.04.5 LTS, som planeras att släppas den 27 augusti 2026. En ny motor under huven Linuxkärnan är den del av operativsystemet som arbetar närmast datorns hårdvara. Den sköter…
En 18 år gammal sårbarhet i Linuxkärnans SCTP-kod kan ge lokala angripare fullständig rootåtkomst. Säkerhetsforskarna bakom upptäckten har även visat att felet under vissa förutsättningar kan användas för att ta sig ur en container och angripa värdsystemet. Sårbarheten har fått namnet SCTPhantom och registrerats som CVE-2026-64564. Den finns i Linuxkärnans stöd för nätverksprotokollet SCTP och…
Linux Foundation meddelar att Dell Technologies, HP, Lenovo och NVIDIA blir Premier Members i Linux Vendor Firmware Service. Satsningen ska göra det enklare och säkrare att uppdatera den programvara som finns inbyggd i datorer, servrar, grafikkort och annan hårdvara. De flesta Linuxanvändare är vana vid att uppdatera operativsystemet och installerade program med några enkla kommandon…
Hur varm är processorn egentligen? Hur snabbt arbetar kärnorna, vad gör grafikkortet och börjar hårddisken visa tecken på problem? Det nya Linux-programmet HWall samlar både hårdvaruinformation och sensordata i ett och samma verktyg – och kan dessutom varna när något börjar bli för varmt eller belastat. Linux har länge haft mängder av verktyg för den…
Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar. Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm,…
