• Photoshop går att köra på Linux under wine

    Adobe Creative Cloud har länge varit en av de största bromsklossarna för Linux på skrivbordet. Avsaknaden av officiellt stöd har gjort att många kreativa användare valt att stanna kvar på Windows eller macOS. Nu väcker dock ett nytt communitydrivet genombrott försiktigt hopp: en utvecklare hävdar sig ha löst centrala Wine-problem som länge stoppat Adobes installatörer – och visar att moderna versioner av Photoshop faktiskt kan installeras och köras på Linux.

    Att Adobe Creative Cloud inte fungerar på Linux har länge varit ett av de tyngsta argumenten mot att byta från Windows eller macOS. För många kreatörer är program som Photoshop helt enkelt oersättliga. Nu finns dock tecken på att detta hinder kanske inte är så orubbligt som man tidigare trott.

    En communityutvecklare uppger sig ha löst flera långvariga kompatibilitetsproblem i Wine som tidigare gjort att Adobe Creative Cloud-installationen kraschat eller fastnat på Linux. Enligt utvecklaren går det nu att installera och köra både Photoshop 2021 och så sent som Photoshop 2025.

    Varför har Adobe varit så svårt på Linux?

    Adobe erbjuder inget officiellt Linux-stöd, vilket innebär att användare är beroende av Wine för att köra Windows-program. Problemet är att Adobes moderna installatörer bygger på äldre Windows-komponenter och Internet Explorer-liknande beteenden som Wine historiskt haft svårt att efterlikna exakt.

    Ironiskt nog har det alltså inte främst varit Photoshop som varit problemet, utan själva installationsprogrammet.

    Vad gör den nya patchen?

    Utvecklarens arbete publicerades som ett pull request mot Valves Wine-träd, som främst används för utvecklingen av Proton. Patchen fokuserar på två centrala komponenter:

    mshtml, som emulerar Internet Explorer
    msxml3, Microsofts XML-parser

    Förbättringarna innebär bland annat:

    • mer korrekt hantering av JavaScript och DOM-händelser
    • justerat COM-beteende för att bättre matcha Windows
    • mer tolerant XML-tolkning, så att felaktigt formaterad XML inte längre kraschar installatören

    Just XML-problemen har länge varit en känd orsak till att Adobe-installationer avbryts halvvägs i Wine.

    “Runs butter smooth”

    I ett inlägg på Reddit rapporterar utvecklaren att Photoshop 2021 körs mycket stabilt efter installation. Det enda kända problemet i nuläget är att dra-och-släpp inte fungerar korrekt, vilket misstänks vara relaterat till Wayland snarare än Wine i sig.

    Inlägget åtföljs av en kort video som visar en helt genomförd installation, något som tidigare varit mycket ovanligt.

    Varför stoppades patchen?

    Trots positiva omdömen från andra utvecklare, inklusive ett “LGTM” (Looks Good To Me), valde en Valve-maintainer att stänga pull requesten. Anledningen var processmässig snarare än teknisk.

    Patchen bör först granskas och accepteras uppströms av WineHQ innan Proton tar in den som bakport.

    Vad betyder detta för Linux-användare?

    I dagsläget är detta fortfarande ett experimentellt, communitydrivet arbete. Men betydelsen är ändå stor:

    • det finns nu konkret bevis för att moderna Adobe-program kan installeras på Linux
    • accepteras patchen uppströms kan den så småningom nå vanliga distributioner
    • tröskeln för kreativa yrkesanvändare att välja Linux kan minska avsevärt

    Ett försiktigt hopp

    Det här är inte ett officiellt genombrott, men det är ett tydligt tecken på att tekniska hinder kan övervinnas. Adobe lär inte porta Creative Cloud till Linux inom överskådlig tid, men om Wine når tillräcklig kompatibilitet kanske det till slut inte längre spelar någon roll.

    Skillnaden den här gången är enkel men avgörande: nu finns det fungerande kod.

    Developer Claims Photoshop Installers Now Work on Linux Using Wine

    FAKTARUTA
    Ämne: Adobe Creative Cloud / Photoshop på Linux via Wine
    Vad har hänt? En communityutvecklare påstår sig ha fixat installer-problem som tidigare stoppat Creative Cloud-era-installatörer i Wine.
    Teknisk kärna: Ändringar i Wine-komponenterna mshtml och msxml3 (bl.a. IE-lik DOM/JS/COM-beteende och mer tolerant XML-parsning).
    Påstått resultat: Photoshop 2021 rapporteras “butter smooth”. Drag-and-drop kan strula (möjligen Wayland-relaterat).
    Status: Pull request i Valves Wine/Proton-gren stängdes med hänvisning till att ändringarna bör skickas uppströms till Wine först.
    Varför viktigt? Om patchen accepteras uppströms kan den på sikt minska ett av de största hindren för kreatörer som vill byta till Linux.
    $ Slutsats: lovande – men ännu experimentellt.
  • GNOME 50: ett stort steg mot framtidens Linux-skrivbord

    GNOME 50 markerar början på ett av de största teknikskiftena i skrivbordsmiljöns historia. Med Wayland som enda grafikgrund, förbättrad hårdvaruhantering och tydligt fokus på framtidens arbetsflöden tar GNOME ett avgörande steg bort från äldre lösningar. Den nyligen släppta alfaversionen ger en första inblick i vad som väntar när den färdiga versionen lanseras våren 2026.

    GNOME 50: ett stort steg mot framtidens Linux-skrivbord

    Projektet GNOME har nu släppt den första alfaversionen av GNOME 50. Det är startskottet för en utvecklingscykel som kulminerar i den slutliga versionen den 18 mars 2026. Redan i detta tidiga skede blir det tydligt att GNOME 50 inte är en vanlig uppdatering, utan ett av de mest genomgripande teknikskiftena i projektets historia.

    Wayland tar helt över – X11 fasas ut

    Den största nyheten är att GNOME nu på allvar lämnar X11 bakom sig. I GNOME 50 tas X11-stödet bort i flera centrala komponenter, och skrivbordsmiljön blir i praktiken helt Wayland-baserad. Möjligheten att starta andra X11-skrivbord finns kvar via en per-användar-X-server, men GNOME självt går vidare utan den gamla grafikstacken.

    Bakgrunden är att X11 är svårt att säkra och begränsande för modern grafik. Wayland är enklare, säkrare och bättre anpassat för dagens krav som högupplösta skärmar, pekinmatning och flera grafikkort.

    Smartare inloggning och grafiska sessioner utan skärm

    GNOME 50 introducerar ett första steg mot att kunna spara och återställa skrivbordssessioner. Det betyder att öppna program och fönster i framtiden kan återställas efter omstart eller utloggning, något många användare länge efterfrågat.

    En annan nyhet är tjänsten gnome-headless-session@<användarnamn>.service. Den gör det betydligt enklare att starta grafiska sessioner utan fysisk skärm, till exempel vid fjärrskrivbord via RDP eller i servermiljöer.

    Inloggningshanteraren GDM får också stöd för det nya kernel-attributet boot_display, som ersätter det äldre boot_vga. Detta är särskilt viktigt för moderna AMD-grafikkort, som inte längre har traditionellt VGA-stöd.

    Mutter 50: starkare grafikmotor under huven

    Fönsterhanteraren Mutter har fått omfattande förbättringar. Bland nyheterna finns bättre hantering av kaklade skärmar, förbättrade Sticky Keys, inbyggt stöd för Xwayland-skalning och bättre prestanda vid användning av flera grafikkort. Stöd för nya färg- och pixel­format samt mer avancerade färginställningar via KMS gör att GNOME står bättre rustat för framtida skärmar och grafikarbetsflöden.

    Nautilus och Inställningar blir snabbare och tydligare

    Filhanteraren Nautilus (Filer) får flera användarvänliga förbättringar. Det går nu att kombinera flera filtypsfilter vid sökning, miniatyrbilder laddas effektivare och massomdöpning har fått en mer genomarbetad design. Minnesanvändningen har dessutom minskat, vilket märks särskilt i stora kataloger.

    GNOME Inställningar utvecklas vidare med bättre färgkalibrering, nya tillgänglighetsfunktioner och förbättrad översättning i skärminställningarna. I panelen för multitasking dyker också ett nytt reglage upp för spara och återställa sessioner.

    Webb, appar och spel får märkbara förbättringar

    Webbläsaren Epiphany (GNOME Web) har nu ett inbyggt val för att dölja cookie-banners, ett uppdaterat säkerhetsgränssnitt och ett mer logiskt placerat läsläge. Kalendern har förbättrats för skärmläsare och fått en omarbetad snabb­inmatning, medan Kartor har fått en ny layout med sidofält på datorer och bottenpanel på mobila enheter.

    Även mindre appar och spel utvecklas vidare. Sudoku får nya funktioner för att dela och spara spel, Quadrapassel har bättre stöd för handkontroller och Systemövervakaren visar information tydligare med lägre minnesförbrukning.

    Stabilitet, hårdvara och detaljer bakom kulisserna

    GNOME 50 innehåller också många förändringar som inte alltid syns direkt. Stödet för NVIDIA-hårdvara vid viloläge har förbättrats, ljussensorer hanteras smartare och delningstjänster kan nu startas oberoende av nätverksstatus. Till och med påminnelsen om donationer har justerats till lägre prioritet.

    När kan man testa GNOME 50?

    GNOME 50 alpha är nu tillgänglig för testning, men det är viktigt att komma ihåg att detta är en instabil förhandsversion. Betaversionen väntas i början av februari 2026 och Release Candidate i mars, inför den slutliga lanseringen den 18 mars.

    Den som vill prova redan nu kan ladda ner GNOME OS-installationsavbilden eller bygga systemet själv med hjälp av BuildStream-projektets officiella snapshot.

    Ett tydligt generationsskifte

    GNOME 50 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Det är ett tydligt generationsskifte där gamla tekniska arv lämnas bakom, samtidigt som grunden läggs för ett säkrare, snabbare och mer modernt Linux-skrivbord. För användarna märks det i form av bättre flyt och stabilitet, men under ytan är det början på nästa stora kapitel i GNOME-projektets historia.

    https://discourse.gnome.org/t/gnome-50-alpha-released/33616

    GNOME 50 — Faktaruta
    Status: Alpha (förhandsversion)
    Planerad slutrelease: 18 mars 2026
    Största teknikskiftet: Wayland-only (X11 tas bort i flera kärnkomponenter)
    GDM: stöd för Linux-kärnans boot_display (ersätter boot_vga) för att hitta primär GPU
    Nyhet: tidigt stöd för spara/återställa session
    Headless: ny tjänst gnome-headless-session@<användare>.service (praktiskt för RDP)
    Mutter 50 alpha: bl.a. förbättringar för multi-GPU, Xwayland-skalning, färgformat och KMS-färgegenskaper
    Testa: GNOME OS-installationsavbild eller bygg via BuildStream-snapshot (obs: kan innehålla buggar)
  • Tails 7.4 – anonymt Linux-operativsystem släppt med beständiga språk- och formatinställningar

    Ondskan bakom Chat control även kallad Statsi 2.0 bli ledsen i ögat när du kör Tails

    Tails 7.4 – anonymt Linux-operativsystem släppt med beständiga språk- och formatinställningar

    I tider då onda politiska krafter inom EU vill skapa ett STASI 2.0 genom förslag som Chat Control, blir Tails en allt viktigare Linux-distribution.

    Tails är ett säkerhetsfokuserat, portabelt Linux-operativsystem som är utformat för att bevara användarens anonymitet och integritet. Systemet körs direkt från ett USB-minne eller DVD och lämnar inga spår på den dator som används. All internettrafik tvingas genom Tor-nätverket och stark kryptering används för filer och kommunikation, vilket gör Tails särskilt lämpat för journalister, visselblåsare, aktivister och andra som behöver skydd mot övervakning och censur.

    Denna utgåva levereras med Linux-kärnan 6.12.63 LTS från Debian 13 ”Trixie”-arkiven, Tor Browser 15.0.4 samt Mozilla Thunderbird 140.6.0.

    Tails 7.4 har släppts i dag som den fjärde mindre uppdateringen i Tails 7.x-serien av denna portabla Linux-distribution baserad på Debian GNU/Linux, utformad för att skydda användaren mot övervakning och censur.

    En månad efter Tails 7.3.1 introducerar Tails 7.4 en ny funktion som gör det möjligt att spara språk, tangentbordslayout och format från välkomstskärmen till USB-minnet och få dem automatiskt tillämpade när Tails startas om.

    ”Om du aktiverar detta alternativ sparas dina språk- och formatinställningar okrypterat på USB-minnet för att göra det enklare att skriva lösenfrasen till ditt beständiga lagringsutrymme (Persistent Storage),” uppger utvecklarna.

    Uppdaterad Tor Browser och Thunderbird

    Tails 7.4 uppdaterar standardwebbläsaren till Tor Browser 15.0.4, en större uppdatering baserad på Mozilla Firefox 140 ESR. Denna version introducerar bland annat stöd för vertikala flikar och flikgrupper, samt en ny enhetlig sökknapp i adressfältet.

    Samtidigt uppdateras standard-e-postklienten till Mozilla Thunderbird 140.6.0 och Linux-kärnan till version 6.12.63 LTS från Debian 13 ”Trixie”.

    BitTorrent-stöd tas bort

    I denna version tas stödet för BitTorrent-nedladdningar bort.

    ”I och med den pågående övergången från BitTorrent v1 till v2 kan de BitTorrent v1-filer som vi hittills har tillhandahållit bli en säkerhetsrisk. Vi anser inte att en uppgradering till BitTorrent v2 är värd den extra migrations- och underhållskostnaden för vårt team,” säger utvecklarna.

    Buggfixar och förbättringar

    Flera fel har åtgärdats i Tails 7.4, bland annat problem med att öppna .gpg-krypterade filer i Kleopatra via dubbelklick eller alternativet ”Öppna med Kleopatra”, en skrivbordskrasch som uppstod när VeraCrypt-volymer låstes upp med fel lösenord, samt inkonsekvent användning av 24-timmars tidsformat i toppfältet och på låsskärmen.

    Tillgänglighet och uppgradering

    Mer information finns i versionsanteckningarna för Tails 7.4. Versionen är tillgänglig för nedladdning redan nu från den officiella webbplatsen som ISO- och USB-avbilder för 64-bitars system. Automatiska uppgraderingar stöds från Tails 7.0, 7.1, 7.2 och 7.3.1, men det är även möjligt att genomföra en manuell uppgradering.

    https://tails.net/install/index.en.html

    $ facts –tails 7.4
    Release: Tails 7.4 (Tails 7.x, minor update)
    Bas: Debian GNU/Linux (paket från Debian 13 “Trixie”)
    Kernel: Linux 6.12.63 LTS
    Webbläsare: Tor Browser 15.0.4 (baserad på Firefox 140 ESR)
    E-post: Thunderbird 140.6.0
    Ny funktion
    Spara språk, tangentbordslayout och format från Welcome Screen till USB (sparas okrypterat för att underlätta upplåsning av Persistent Storage).
    Ändringar
    • BitTorrent-stöd borttaget (v1→v2-övergång bedömd som säkerhetsrisk/underhållskostnad).
    • Buggar fixade: öppning av .gpg-filer i Kleopatra, krasch vid fel VeraCrypt-lösenord, samt mer konsekvent 24-timmars klockformat.
    Uppgradering: automatiskt från 7.0 / 7.1 / 7.2 / 7.3.1 (eller manuellt).
  • Debian Linux på OpenWrt One

    En öppen router som kör Debian i stället för ett avskalat router-OS? Med Collabora-projektet openwrt-one-debian kan OpenWrt One förvandlas från nätverksapparat till en liten, strömsnål Linux-dator med apt, systemtjänster, utvecklingsverktyg och till och med containerstöd – tack vare routerns relativt kraftfulla hårdvara och möjlighet till NVMe-lagring.

    LM Ericssons fälttelefon M/37, även kallad fältapa, sitter en skylt med texten ”Fienden lyssnar”. I en tid då många ”nätverks produkter” levereras med sluten källkod från kommunistiska diktaturer som Kina, borde kanske även vanliga konsumentroutrar märkas med en liknande skylt. Eller så skaffar man hårdvara och bygger sin router själv.

    Debian Linux på en router – när nätverksprylen blir en riktig dator

    Att köra ett fullskaligt Linux-operativsystem på en router låter kanske som något för extrema entusiaster. Men tack vare ett nytt projekt från Collabora är detta nu fullt möjligt – och dessutom praktiskt – på den öppna routern OpenWrt One.

    Från router till miniserver

    Utvecklaren Sjoerd Simons har skapat projektet openwrt-one-debian, en uppsättning skript och verktyg som gör det möjligt att installera Debian GNU/Linux direkt på OpenWrt One.

    Projektet använder ett Rust-baserat installationsverktyg som installerar Debian på routerns NVMe-lagring. Resultatet är att enheten inte längre är begränsad till ett litet inbyggt system, utan i stället kan köra ett komplett Linux med:

    • Debians vanliga pakethantering
    • Fullt stöd för systemtjänster
    • Möjlighet att köra containrar
    • Utvecklingsverktyg och egna tjänster

    För utvecklare och avancerade användare innebär detta att OpenWrt One förvandlas från en ren nätverksapparat till en kompakt, generell Linux-dator.

    Varför Debian i stället för ett router-OS?

    De flesta routrar kör mycket begränsade operativsystem, optimerade för stabilitet och låg resursförbrukning snarare än flexibilitet. OpenWrt är redan ovanligt öppet, men Debian tar steget fullt ut.

    I stället för ett specialanpassat “embedded userspace” får användaren ett välbekant Linux-ekosystem med samma arbetsflöden som på servrar och stationära datorer. Det gör det enklare att installera programvara, utveckla egna lösningar och återanvända befintlig kunskap.

    Hårdvara som räcker till

    Att Debian fungerar bra på OpenWrt One beror på att hårdvaran är ovanligt kraftfull för att vara en router. Enheten bygger på MediaTek Filogic 820 och är utrustad med:

    • Dual-band Wi-Fi 6
    • 2,5 Gbit/s WAN och 1 Gbit/s LAN
    • 1 GB DDR4-minne
    • 256 MB NAND-flash och 16 MB NOR för återställning
    • M.2-plats för SSD (NVMe)
    • USB-C seriell konsol och USB 2.0
    • Stöd för Power over Ethernet

    Detta placerar OpenWrt One närmare en liten server eller enkortsdator än en traditionell hemrouter.

    En ovanligt öppen router

    OpenWrt One sticker även ut genom att vara helt öppen och väldokumenterad. I en marknad där många nätverksprodukter är låsta med stängda bootloaders och bristfällig dokumentation är detta ovanligt.

    Enligt Sjoerd Simons är just detta en av poängerna: hårdvaran är byggd för att kunna användas till mer än sitt ursprungliga syfte. Att köra ett allmänt Linux-system som Debian på den blir därför både möjligt och meningsfullt.

    För vem är detta?

    Projektet riktar sig främst till utvecklare, entusiaster och avancerade användare som vill tänja på gränserna för vad en router kan göra. Installationen kräver viss teknisk kunskap, men dokumentation och instruktioner finns tillgängliga på GitHub.

    För den som vågar prova väntar en strömsnål, kompakt Linux-maskin som kombinerar serverfunktioner med avancerade nätverksmöjligheter – ett tydligt exempel på hur gränsen mellan router och dator håller på att suddas ut.

    https://www.collabora.com/news-and-blog/news-and-events/openwrt-one-meets-debian.html

    https://openwrt.org/toh/openwrt/one

    Här kan man köpa OpenWRT One Hårdvara

    https://www.amazon.se/youyeetoo-Banana-OpenWrt-One-Motherboard/dp/B0DJW84RNL/

    FAKTA: OpenWrt

    OpenWrt är ett fritt och öppet Linux-baserat operativsystem för routrar och andra inbyggda enheter. Till skillnad från många tillverkares låsta firmware är OpenWrt byggt för att kunna uppdateras, anpassas och byggas ut.

    • Öppenhet & kontroll: källkod och byggsystem är öppna – du äger konfigurationen.
    • Modulärt tänk: installera bara det du behöver (paket, tjänster, drivrutiner).
    • Stabilitet över tid: säkerhetsfixar och uppgraderingar kan fortsätta även när tillverkaren slutar bry sig.
    • Nätverk först: fokus på robust routing, brandvägg, VLAN, QoS och finmaskig trafikstyrning.
    • Hackbarhet: en router kan bli allt från VPN-gateway och adblock/DNS till IoT-hubb eller liten server.
  • Opera GX , webläsaren som är optimerad för gameing

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux – ett besked som säger mer än bara att ännu ett program byter plattform. När Opera nu bekräftar att en Linux-version är under aktiv utveckling speglar det både Linux ökande betydelse som spelplattform och en bredare förändring i hur kommersiell mjukvara ser på det öppna operativsystemet.

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux. Det bekräftade Opera Software nyligen via ett inlägg på X, där företaget konstaterade att utvecklingen av en Linux-version pågår aktivt. Hittills har Opera GX endast funnits för Windows och macOS, men det är alltså på väg att ändras.

    Vad är Opera GX och varför väcker den intresse?

    Opera GX är en Chromium-baserad webbläsare som utvecklats med gamers i fokus. Till skillnad från traditionella webbläsare innehåller den funktioner som gör det möjligt att begränsa hur mycket CPU, RAM och nätverk webbläsaren får använda, så att den inte konkurrerar med spel om systemresurser. Därtill kommer omfattande möjligheter att anpassa gränssnitt, färger, ljud och visuella effekter.

    Resultatet är en webbläsare som inte bara är ett verktyg för surfning, utan en del av själva spelmiljön.

    Linux som spelplattform – inte längre en nisch

    Att Opera GX nu utvecklas för Linux kan verka oväntat, men speglar egentligen en tydlig utveckling. Linux har under de senaste åren etablerat sig som en allt mer relevant plattform för spel. På Steam står Linux nu för över tre procent av användarna, och siffran fortsätter att stiga.

    Utvecklingen drivs bland annat av bättre grafikstöd, Vulkan, förbättrade drivrutiner och initiativ som Steam Deck. Samtidigt har moderna Linux-distributioner blivit betydligt mer lättillgängliga för vanliga användare. Ett konkret exempel är Zorin OS, utvecklat av Zorin Group, där version 18 på kort tid passerat två miljoner nedladdningar.

    För mjukvaruföretag innebär detta att Linux inte längre kan ignoreras.

    AI-funktioner – en möjlig konflikt

    Operas besked har också väckt diskussion i Linux-communityn, särskilt kring Opera GX:s inbyggda AI-funktioner. Webbläsaren innehåller bland annat en AI-assistent, kontextkänsliga svar, multimediaanalys samt röst- och textinteraktion.

    Här möts två olika filosofier. Många Linux-användare föredrar minimalistiska system, tydlig kontroll över vad som installeras och funktioner som aktiveras först efter uttryckligt val. Täta integrationer med AI och molntjänster ses ibland som onödigt tunga eller integritetskänsliga.

    Frågan blir därför om Opera GX kommer att erbjuda tillräcklig flexibilitet på Linux, till exempel genom att låta AI-funktioner vara helt valfria.

    Mer än en webbläsare

    Oavsett hur väl Opera GX tas emot på Linux är satsningen i sig betydelsefull. Den visar att Linux i allt högre grad betraktas som en fullvärdig plattform för spel, kreativt arbete och vardagsanvändning.

    Om Opera GX lyckas kombinera sitt spelinriktade koncept med Linux-användarnas förväntningar återstår att se. Men beslutet att över huvud taget utveckla en Linux-version säger redan mycket om hur landskapet för både webbläsare och operativsystem håller på att förändras.

    https://www.opera.com/gx

    Nyheten kom ifrån

    Linuxiac

    Och för den vill spela Digger ifrån 1983 i webläsare så kan man göra det på

    https://www.futrega.org/digger

    FAKTARUTA: OPERA GX
    TypChromium-baserad webbläsare med gamerfokus
    PlattformarWindows, macOS (Linux under utveckling enligt Opera)
    KärnidéMer kontroll över resurser och utseende medan du spelar
    KÄNnetecken
    • > CPU-/RAM-/nätverksbegränsare (för att webbläsaren inte ska sluka resurser)
    • > Omfattande UI-teman, färger och ljud
    • > Integreringar för spelstreaming och community
    • > Inbyggda AI-funktioner (kan ofta vara valfria beroende på upplägg)
    ATT TÄNKA PÅ (LINUX)

    Linux-användare brukar uppskatta “opt-in” och minimalism. Hur GX balanserar AI och integritet kan påverka mottagandet.

  • Forgejo 14.0 – Egen hostad lösning för kodsamarbete

    Forgejo är en fri och community-driven plattform för kodsamarbete som används för att lagra, granska och utveckla programvara tillsammans. Den bygger på Git, ett distribuerat versionshanteringssystem som gör det möjligt för utvecklare att spåra förändringar i källkod, arbeta parallellt och slå samman arbete på ett kontrollerat sätt. Med Forgejo får organisationer och individer ett självhämtat alternativ till kommersiella kodplattformar, där de själva har full kontroll över data, arbetsflöden och säkerhet, samtidigt som de drar nytta av moderna funktioner för ärendehantering, kodgranskning och automatisering.

    Forgejo 14.0 släpptes den 15 januari 2026 och är en tydlig milstolpe för den community-utvecklade, självhämtade Git-plattformen. Versionen fokuserar på att göra det dagliga arbetet smidigare för användare, samtidigt som den stärker tillförlitlighet och säkerhet för administratörer och driftansvariga. Resultatet är en mer robust och långsiktigt hållbar kodplattform, utan att ge avkall på projektets öppna och självständiga filosofi.

    Förbättrad sökning i ärenden och pull requests

    En av de mest märkbara förbättringarna i Forgejo 14.0 är den nya sökfunktionen för ärenden och pull requests. Direkt i sökfältet kan användaren nu använda enkla inline-filter för att begränsa resultat baserat på exempelvis status, vem som skapat ärendet eller hur resultaten ska sorteras. Det gör att man snabbare kan hitta rätt bland stora mängder diskussioner och kodgranskningar, utan att behöva växla mellan olika menyer eller avancerade sökdialoger. En inbyggd hjälptext i gränssnittet förklarar hur filtren används, vilket sänker tröskeln även för mindre erfarna användare.

    Ny webbredigerare för snabbare och mer tillgänglig redigering

    Den webbaserade filredigeraren har fått en genomgripande förändring. Den tidigare lösningen, baserad på Microsofts Monaco-editor, ersätts nu av CodeMirror. Bakgrunden till bytet är att Monaco visade sig vara onödigt tung för Forgejos vanligaste användningsfall, som ofta handlar om snabba ändringar i enstaka filer. Med CodeMirror förbättras laddningstider och prestanda märkbart, samtidigt som tillgänglighet och mobilanvändning fungerar bättre. För många användare innebär detta att webbredigering nu känns mer direkt och pålitlig, snarare än som ett undantag man helst undviker.

    Förfinat gränssnitt och fortsatt arbete utan JavaScript

    Forgejo 14.0 innehåller flera mindre men viktiga förbättringar i användargränssnittet. Förhandsvisning av CITATION-filer har blivit mer flexibel, med möjlighet att växla mellan CFF- och BibTeX-format direkt i vyn. Samtidigt fortsätter arbetet med att göra Forgejo fullt användbart även utan JavaScript. I den nya versionen går det att posta kommentarer och komma åt fler menyer även när JavaScript är avstängt. Detta stärker både tillgänglighet och robusthet, och gör Forgejo mer motståndskraftigt mot framtida förändringar i webbläsare och teknik.

    Kraftigt förbättrade Forgejo Actions

    Automatiseringssystemet Forgejo Actions har utvecklats rejält i version 14.0. Hanteringen av förtroende för workflows som kommer från pull requests har blivit tydligare och mer detaljerad. Projektägare kan nu enkelt välja om ett workflow ska godkännas en gång, alltid tillåtas eller helt nekas, och tidigare beslut kan återkallas. Det ger bättre kontroll över säkerheten i projekt där externa bidrag är vanliga.

    Samtidigt har synligheten i Actions-gränssnittet förbättrats. När ett jobb väntar på en specifik runner visas detta tydligt som ett väntande tillstånd, vilket gör det enklare att förstå varför en pipeline inte startar. Stöd för concurrency-grupper, dynamiska matriser och runs-on-definitioner som bestäms av tidigare jobb gör dessutom att mer avancerade och intelligenta workflows kan byggas, anpassade efter projektets faktiska behov.

    Förbättrad databasdrift och ökad stabilitet

    På driftsidan åtgärdar Forgejo 14.0 flera långvariga problem. Ett känt fel som kunde leda till att commit_status-tabellen fylldes med miljontals redundanta poster har nu rättats till. Ett nytt kommandoradsverktyg gör det möjligt att rensa bort dessa poster efter uppgradering, vilket i praktiken kan minska datamängden med över 97 procent. Databashanteringen har också förbättrats genom att deadlocks i stort sett eliminerats och genom att foreign keys införts för att förhindra inkonsekvent data vid uppgraderingar.

    Skärpt säkerhet och moderniserat CSRF-skydd

    Säkerheten har fått särskild uppmärksamhet i Forgejo 14.0. När Forgejo är konfigurerat att själv hantera SSH-åtkomst kontrolleras nu authorized_keys-filen redan vid uppstart. Om oväntade nycklar upptäcks vägrar tjänsten starta, vilket tvingar administratören att undersöka och åtgärda problemet innan systemet tas i drift. CSRF-skyddet har samtidigt skrivits om till en stateless-lösning baserad på webbläsarens fetch-metadata. Det innebär att användare kan ha flikar öppna under lång tid utan att riskera att formulär slutar fungera när de väl skickas.

    Sammanfattning och framtidsblick

    Forgejo 14.0 är en genomtänkt och mogen uppdatering som kombinerar förbättrad användarupplevelse med tydliga vinster för säkerhet och driftsäkerhet. För både utvecklare och administratörer innebär versionen ett mer pålitligt verktyg i vardagen. Nästa stora steg blir Forgejo 15.0 LTS, planerad till april, som väntas ge långtidssupport och ytterligare stabilitet för organisationer som satsar på Forgejo i produktion.

    https://forgejo.org/download

    Forgejo 14.0 – fakta
    Vad är Forgejo?
    Självhostad kodplattform (Git forge) för repo, ärenden, PR och CI.
    Vad är Git?
    Distribuerad versionshantering som spårar ändringar och möjliggör samarbete.
    Release
    15 januari 2026
    Största UI-nyheterna
    Inline-filter i Issue/PR-sök + webbredigerare byter från Monaco till CodeMirror.
    Bättre utan JavaScript
    Fler menyer och kommentarer fungerar även med JS avstängt.
    Actions
    Tydligare trust-kontroller, “waiting”-status, concurrency-grupper och dynamiska matriser.
    Drift & databas
    Fix för commit_status-bloat + CLI-rensning, färre deadlocks och bättre dataintegritet.
    Säkerhet
    Validerar authorized_keys vid start + stateless CSRF-skydd (fungerar bättre med långöppna flikar).



  • Wine 11 – ett stort steg framåt för Windows-program på Linux

    Wine 11 markerar ett av de största stegen framåt i projektets historia och befäster Wine som den ledande lösningen för att köra Windows-program på Linux och andra Unix-liknande system. Med färdigställd WoW64-arkitektur, tydliga prestandaförbättringar genom NTSync, utökat Vulkan-stöd och bättre integration med moderna skrivbordsmiljöer lägger version 11 grunden för snabbare, stabilare och mer framtidssäker Windows-kompatibilitet utan Windows.

    Wine 11.0 har nu släppts som den senaste stabila versionen av den fria och öppna kompatibilitetsplattformen som gör det möjligt att köra Windows-program och spel på Linux, macOS och andra Unix-liknande operativsystem. Versionen kommer ungefär ett år efter Wine 10 och är resultatet av ett intensivt utvecklingsår med över 6 300 ändringar och mer än 600 rättade fel.

    Prestanda och synkronisering

    En av de mest betydelsefulla nyheterna i Wine 11 är stödet för NTSync, en ny mekanism för tråd- och objektsynkronisering som utnyttjar ett Linux-kärnmodul. När modulen finns tillgänglig, från och med Linux 6.14, kan Wine använda effektivare synkroniseringsprimitiver, vilket ger tydliga prestandaförbättringar i många moderna spel och applikationer.

    Stöd för att ändra trådprioriteter är nu implementerat på både Linux och macOS. På Linux är detta begränsat av systemets nice-inställningar, men ger ändå bättre kontroll för program som är känsliga för schemaläggning. Även synkroniseringsbarriärer i NTDLL är nu på plats.

    WoW64 – färdig arkitektur

    Den nya WoW64-arkitekturen, som introducerades experimentellt i Wine 9, betraktas nu som helt färdig och fullt stödd. Den har i praktiken funktionsparitet med den äldre lösningen, men med en modernare och mer framtidssäker design.

    16-bitars Windows-program stöds även i den nya WoW64-miljön. Samtidigt är rena 32-bitars Wine-prefix nu föråldrade. En enda wine-binär ersätter tidigare uppdelning i wine och wine64 och väljer automatiskt rätt körläge beroende på vilket program som startas.

    Grafik, Vulkan och Direct3D

    Wine 11 fortsätter att flytta tyngdpunkten mot Vulkan. Hårdvaruaccelererad H.264-avkodning via Direct3D 11 är nu implementerad med hjälp av Vulkan Video, förutsatt att Vulkan-renderaren används. Det finns även ett första stöd för Vulkan-baserad videodekodning i WineD3D.

    Stödet för äldre Direct3D-funktioner i Vulkan-renderaren har förbättrats, inklusive punktstorlekar, flat shading, alpha-test och flera äldre resursformat. Samtidigt är Vulkan-renderaren ännu inte helt i nivå med OpenGL-renderaren och är därför inte standardvalet i denna version.

    EGL används nu som standard för OpenGL-rendering på X11, medan GLX finns kvar som reservlösning. Detta förenklar grafikkedjan och förbättrar kompatibiliteten på sikt.

    Wayland och skrivbordsintegration

    Wayland-drivrutinen har tagit viktiga kliv framåt. Wine 11 introducerar urklippsstöd, stöd för inmatningsmetoder samt bättre hantering av formade och färgnycklade fönster. Prestandan i fönsterrelaterade funktioner har också förbättrats genom användning av delat minne mellan processer.

    Även X11-integrationen har förbättrats, med bättre samspel med fönsterhanterare och stöd för exklusivt helskärmsläge, något som särskilt gynnar äldre spel.

    Hårdvara, Bluetooth och inmatning

    Stödet för spelkontroller och annan kringutrustning har förbättrats avsevärt. Fler joysticks fungerar nu via hidraw-backend, force feedback är mer tillförlitligt och Windows.Gaming.Input-API:t har fått bättre täckning. En ny konfigurationsflik har lagts till i kontrollpanelen för handkontroller.

    Bluetooth-stödet har byggts ut med möjlighet att upptäcka enheter, grundläggande parkoppling samt initialt stöd för Bluetooth Low Energy-tjänster via Windows-API:erna, under förutsättning att systemet använder BlueZ på Linux.

    Multimedia, språk och ramverk

    På multimediaområdet har ljud- och videokedjor förbättrats, bland annat med bättre strömhantering i DirectSound och förbättrat stöd för olika videoformat och codecs. Typed Arrays stöds nu i JavaScript-motorn, vilket förbättrar kompatibiliteten med moderna webbaserade komponenter i Windows-program.

    Internationellt stöd har uppdaterats med nya språk och lokaler baserade på Unicode CLDR version 48, Unicode-standarden 17.0 samt tidszonsdata från IANA 2025a.

    Inom .NET, Mono och WinRT finns ny funktionalitet som gör att fler applikationer fungerar korrekt, inklusive stöd för WinRT-undantag och möjlighet att generera WinRT-metadata.

    Tillgänglighet och sammanfattning

    Wine 11 finns tillgängligt som källkod från WineHQ:s webbplats och kommer successivt att dyka upp i Linuxdistributionernas paketförråd. För den som använder Wine regelbundet innebär version 11 en tydlig förbättring i både prestanda, kompatibilitet och framtidssäkring.

    Med färdig WoW64-arkitektur, starkare Vulkan-integration och bättre stöd för moderna Linux-miljöer är Wine 11 ett av de mest betydelsefulla släppen i projektets historia.

    https://www.winehq.org

    Fakta: Wine 11
    Typ: Fri och öppen kompatibilitetslager för att köra Windows-appar och spel på Unix-liknande system
    Största nyheterna: NTSync-stöd, färdig WoW64-arkitektur, Vulkan H.264-avkodning, urklippsstöd i Wayland, tidigt Vulkan-videodecoderstöd i WineD3D
    Grafik: Förbättrat Direct3D/Vulkan-läge, EGL används som standard för OpenGL på X11
    Skrivbord: Förbättrad fönsterhantering, Wayland-drivrutinen får fler grundfunktioner (bl.a. urklipp)
    Hårdvara: Bättre stöd för kontroller/joysticks och utökningar i Bluetooth (inkl. tidigt BLE-stöd)
    Omfattning: Cirka 6 300 ändringar och 600+ buggfixar



  • Linux Mint 22.3 ”zena” har släppts

    Linux Mint 22.3 ”Zena” är nu ute och bjuder på en stabil LTS-grund, ett tydligt uppdaterat Cinnamon-skrivbord och flera efterlängtade förbättringar i systemverktygen. Med lång supporttid, bättre Wayland-stöd och ett moderniserat användargränssnitt fortsätter Mint att vässa sin position som ett av de mest lättillgängliga Linux-alternativen för vardagsanvändare.

    Nu är Linux Mint 22.3 ”Zena” här – den senaste stabila versionen av det populära Linux-systemet. Utgåvan bygger på Ubuntu 24.04.3 LTS, levereras med Linux-kärna 6.14 och bjuder på en rejäl uppdatering av skrivbordsmiljön Cinnamon, tillsammans med flera förbättringar i systemets verktyg.

    Efter drygt tre veckors betatestning och omkring fyra månader efter föregående version, 22.2 ”Zara”, har Mint 22.3 nu officiellt gått från teststatus till godkänd stabil release. Installationsfilerna håller redan på att spridas till spegelservrar världen över, vilket innebär att de flesta användare kan ladda ner systemet direkt.

    Som LTS-baserad distribution får Linux Mint 22.3 uppdateringar och säkerhetsstöd ända fram till april 2029, vilket gör den särskilt attraktiv för användare som vill ha ett stabilt system över lång tid.

    Cinnamon 6.6 – den stora nyheten

    Den mest märkbara förändringen för användaren är Cinnamon 6.6, den senaste versionen av Mints egen skrivbordsmiljö. Här har programmenyn fått en tydlig ansiktslyftning med ett anpassningsbart sidofält där du själv kan välja vad som ska visas – till exempel användaravatar, platser, bokmärken och favoriter.

    Menyn är också mer flexibel än tidigare, med valfri placering av systemknappar och ett förbättrat sökfält. Dessutom används nu XApp Symbolic Icons, vilket ger enhetliga, stilrena och monokroma ikoner genom hela skrivbordet.

    Bättre inmatning och Wayland-stöd

    Cinnamon 6.6 tar även ett stort steg framåt när det gäller Wayland-kompatibilitet. Tangentbordslayouter och inmatningsmetoder har moderniserats så att både klassiska XKB-layouter och IBus-metoder kan visas och växlas sömlöst.

    Skärmtangentbordet har dessutom skrivits om helt från grunden direkt i Cinnamon. Resultatet är både snyggare grafik och bättre användbarhet, inklusive smidigare byte mellan olika inmatningsmetoder.

    Förbättringar i filhantering och skrivbordet

    Filhanteraren Nemo har fått flera praktiska förbättringar. Det går nu att pausa och återuppta filkopieringar, och sökfunktionen har utökats med stöd för reguljära uttryck. En ny mallhanterare har också integrerats direkt i högerklicksmenyerna.

    På skrivbordet märks även små men välkomna förbättringar, som notifieringsindikatorer per program i panelen och ett enkelt nattljusläge som minskar blått ljus. Fönsterhanteraren har finslipats ytterligare för Wayland, med bland annat stöd för aktiva hörn även i helskärmsläge och mer flexibelt Alt+Tab-beteende.

    Starkare systemverktyg

    Även bakom kulisserna har Linux Mint 22.3 fått kärlek. Säkerhetskopieringsverktyget Timeshift kan nu pausa och återuppta snapshot-körningar, och filöverföringsappen Warpinator har fått stöd för IPv6 samt möjligheten att skicka textmeddelanden under pågående överföringar.

    Dessutom introduceras ett helt omarbetat systeminformationsverktyg som samlar hårdvaru- och drivrutinsinformation på ett ställe, samt ett nytt systemadministrationsprogram där man kan konfigurera mer avancerade inställningar, till exempel startladdaren.

    Ladda ner eller uppgradera

    Linux Mint 22.3 finns tillgänglig i utgåvorna Cinnamon, MATE och Xfce. Installationsfilerna hittas på Mints spegelservrar under katalogen stable/22.3/.

    För dig som redan kör Linux Mint 22.2 ”Zara” är uppgraderingen enkel: uppdatera Uppdateringshanteraren, välj ”Uppgradera till Linux Mint 22.3 Zena” i Redigera-menyn och följ instruktionerna. Uppgraderingen fungerar smidigt och utan större problem i praktiken.

    Det officiella tillkännagivandet väntas inom kort – men redan nu är Linux Mint 22.3 redo för daglig användning.

    https://linuxmint.com

    I vår wiki finns nerladdningslänkar till 22.3 i olika smaker, beronde på vilken fönsterhantare man föredra.

    https://wiki.linux.se/index.php/MiNT#Linux_Mint_22

    $ faktaruta

    Linux Mint 22.3 “Zena” – i korthet

    • Bas: Ubuntu 24.04.3 LTS
    • Kärna: Linux 6.14
    • Support: uppdateringar till april 2029 (LTS-cykel)
    • Skrivbord: Cinnamon 6.6
    • Ny programmeny: omdesign + anpassningsbart sidofält
    • Ikoner: XApp Symbolic Icons (enhetliga, monokroma)
    • Wayland: moderniserad inmatning + bättre kompatibilitet
    • Nemo: pausa/återuppta filjobb + regex-sök + mallar i snabbmenyn
    • Verktyg: Timeshift pausa/återuppta; Warpinator får IPv6 + textmeddelanden
    • ISO-utgåvor: Cinnamon, MATE, Xfce (katalog: stable/22.3/)
    • Uppgradering: via Uppdateringshanteraren → Redigera → “Uppgradera till Linux Mint 22.3 Zena”



  • UNRaid får stöd för hårddisk boot.

    Unraid går in i 2026 med stora ambitioner. Efter ett omvälvande 2025, där Unraid 7-serien lade grunden för en mer modern och flexibel plattform, siktar utvecklarna nu på att ta bort flera av systemets historiska begränsningar. Med planerat stöd för intern boot, mer avancerade lagringskonfigurationer, ett starkare öppet API och ökad transparens i utvecklingsarbetet vill Unraid befästa sin roll som ett av de mest mångsidiga och användarstyrda server-operativsystemen för både hemlabb och mer krävande miljöer.

    Vad är Unraid?

    Unraid är ett Linux-baserat operativsystem som är byggt för att fungera som en flexibel allt-i-ett-plattform för nätverkslagring (NAS), virtualisering och applikationsdrift. Det används främst i hemmaservrar och hemlabb, men har med tiden blivit tillräckligt moget för mer avancerade prosumer- och semi-enterprise-miljöer.

    Det som särskiljer Unraid från traditionella NAS-system är hur lagring hanteras. I stället för klassisk RAID, där alla diskar binds samman i ett strikt och ofta oflexibelt arrangemang, använder Unraid en modell där varje disk har ett eget filsystem. Paritetsdiskar används för dataskydd, men varje datadisk kan läsas individuellt även utanför Unraid. Det gör det möjligt att blanda diskar av olika storlek och prestanda, expandera lagringen stegvis och minska risken för total dataförlust vid hårdvarufel.

    Utöver lagring fungerar Unraid som en komplett serverplattform. Via ett webbaserat gränssnitt kan användaren:

    • köra Docker-containrar för tjänster som medieservrar, molnlagring, backup och webbapplikationer
    • skapa och hantera virtuella maskiner med KVM, exempelvis Windows- eller Linux-system
    • konfigurera nätverk, användare, delningar och säkerhet utan att arbeta direkt i terminalen

    Historiskt har Unraid alltid startats från ett USB-minne, som även fungerat som licensbärare. Detta har gjort installationen enkel och portabel, men har samtidigt varit en svag punkt när det gäller långsiktig driftsäkerhet. Just därför är stödet för intern boot, som nu planeras, en av de största förändringarna i plattformens historia.

    Med åren har Unraid utvecklats från ett nischat lagringssystem till ett samlat server-OS där lagring, virtualisering och applikationer samexisterar i ett och samma gränssnitt. Det är denna helhet som ligger till grund för både de stora förändringarna under 2025 och de ambitiösa planerna för 2026.

    Unraid blickar framåt mot 2026

    Unraid har presenterat sina utvecklingsprioriteringar för 2026 med tydligt fokus på flexibilitet, stabilitet och ökad transparens. Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för intern boot, men planen sträcker sig betydligt längre än så.

    Intern boot – slutet på USB-beroendet

    Målet är att göra det möjligt att starta Unraid från annan flash-lagring än USB, exempelvis SATA- eller NVMe-baserade enheter. Detta ger modernare installationsalternativ, minskar risken för driftstopp orsakade av USB-fel och gör Unraid mer lämpat för avancerade installationer där hög tillförlitlighet är ett krav.

    Flera arrayer för mer avancerad lagring

    Unraid planerar även stöd för flera arrayer. I dag är systemet i huvudsak uppbyggt kring en enda array, men framtida versioner ska kunna hantera flera separata lagringsuppsättningar. Det öppnar för mer komplexa scenarier, exempelvis att kombinera olika disktyper, prestandaprofiler och skyddsnivåer i samma system.

    Fortsatt satsning på öppet API

    Utvecklingen av Unraids öppna API fortsätter under 2026. Fokus ligger på djupare integrationer, bättre verktyg och större möjligheter för communityn att bygga egna lösningar ovanpå plattformen. API:t ses som en central byggsten för framtida funktioner och ett mer levande ekosystem.

    Förfining av WebGUI

    Det webbaserade administrationsgränssnittet kommer att fortsätta förbättras stegvis. Unraid betonar prestanda, tydlighet och daglig användbarhet snarare än en total omdesign. Målet är ett modernare och mer lättanvänt gränssnitt utan att bryta befintliga arbetsflöden.

    Offentlig bugg- och funktionsspårning

    En ny offentlig bugg- och feature-tracker ska ge användare bättre insyn i kända problem, planerade förbättringar och utvecklingsstatus. Det innebär ökad transparens och tydligare kommunikation mellan utvecklingsteamet och användarna.

    2025 – året som lade grunden

    2025 beskrivs som ett omvälvande år för Unraid. Med lanseringen av Unraid 7-serien togs flera avgörande steg mot en mer modern och flexibel plattform.

    Unraid 7.0 – ett tekniskt genombrott

    Version 7.0 introducerade fullt integrerat ZFS-stöd, vilket gjorde det möjligt att bygga system helt utan den traditionella Unraid-arrayen. Användare kunde nu skapa rena NVMe-lösningar, speglade pooler och andra högpresterande konfigurationer. Samtidigt tillkom funktioner som snapshots och kloning av virtuella maskiner, inbyggd filhanterare i webbgränssnittet samt integrerat stöd för säker fjärråtkomst via Tailscale.

    Unraid 7.1 – bredare användningsområden

    7.1-serien fokuserade på praktiska förbättringar och nya scenarier. Trådlöst nätverk, import av befintliga ZFS-pooler och ökad stabilitet för nätverk och virtuella maskiner gjorde Unraid mer användbart i både enkla och avancerade miljöer.

    Unraid 7.2 – API och mobilanvändning

    Med 7.2 togs stora kliv inom användarupplevelse och integration. Webbgränssnittet blev fullt responsivt och mobilanpassat, RAIDZ-expansion infördes och API-funktionerna utökades kraftigt.

    Mot 2026 och vidare

    När Unraid nu går in i 2026 är inriktningen tydlig: lyssna på användarna, bygga långsiktigt och leverera förbättringar som stärker både stabilitet och flexibilitet. Med intern boot, flera arrayer, ett starkare API, ett mer polerat webbgränssnitt och ökad öppenhet kring utvecklingen positionerar sig Unraid för nästa fas i sin utveckling – utan att tappa den kontroll och frihet som gjort plattformen populär från början.

    https://unraid.net

    FAKTARUTA: Unraid – nuläge och framtid

    Unraid är ett Linux-baserat NAS- och serveroperativsystem som kombinerar flexibel lagring med Docker-containrar och virtuella maskiner, allt hanterat via ett webbaserat gränssnitt.
    Licens: Kommersiell, proprietär programvara. Unraid är inte open source och kräver betald licens per server (USB- eller kontobaserad licensmodell).
    2026 – planerade prioriteringar
    • Intern boot: möjlighet att starta från annan flash-lagring än USB (t.ex. SATA/NVMe)
    • Flera arrayer: stöd för mer avancerade och parallella lagringskonfigurationer
    • Öppet API: vidareutveckling för djupare integrationer och community-drivna verktyg
    • WebGUI: stegvis modernisering med fokus på prestanda och användbarhet
    • Publik bugg- och feature-tracker för ökad transparens
    2025 – viktiga milstolpar
    • 7.0: fullt integrerat ZFS-stöd, VM-snapshots och kloning, filhanterare i WebGUI, Tailscale-integration
    • 7.1: förbättrad stabilitet, trådlöst nätverk och ZFS-import
    • 7.2: mobilanpassat WebGUI, utökat API och stöd för RAIDZ-expansion


  • Firefox 147 släppt – fokus på prestanda, grafik och integritet

    Mozilla släpper Firefox 147 – en uppdatering som fokuserar på bättre grafikprestanda, starkare integritet och modernare webbstandarder. Med förbättrat stöd för WebGPU, effektivare videouppspelning, djupare Linux-integration och nya funktioner för både utvecklare och slutanvändare fortsätter Firefox att stärka sin position som ett öppet och integritetsvänligt alternativ på alla plattformar.

    Firefox 147 släppt – fokus på prestanda, grafik och integritet

    En månad efter version 146 har Mozilla lanserat Firefox 147, den senaste uppdateringen av den populära webbläsaren med öppen källkod. Versionen finns nu tillgänglig för nedladdning och innehåller en rad förbättringar inom grafik, säkerhet, webbstandarder och plattformsintegration.

    Utökad grafik- och videoprestanda

    En av de mest märkbara nyheterna är att WebGPU nu är aktiverat som standard på alla macOS-versioner som körs på Apple Silicon. Det ger bättre stöd för avancerad grafik och beräkningstunga webbapplikationer direkt i webbläsaren.

    På Linux- och Windows-system med stödda AMD-grafikkort har Firefox 147 dessutom fått zero-copy-uppspelning för hårdvaruavkodad video. Det minskar minnesanvändningen och förbättrar effektiviteten vid videouppspelning.

    Förbättrad integration i Linux-miljöer

    Firefox följer nu Freedesktop.orgs XDG Base Directory Specification, vilket innebär att konfigurationsfiler och användardata lagras enligt etablerade Linux-konventioner. Resultatet är bättre integration med skrivbordsmiljöer och systemverktyg.

    Användare av GNOME med fönsterhanteraren Mutter får dessutom skarpare rendering på skärmar med fraktionell skalning, eftersom Firefox nu matchar fönster- och renderingsytor mer exakt mot den fysiska pixelmatrisen.

    Starkare integritet och säkerhet

    På säkerhetssidan har Firefox 147 påbörjat övergången från Safe Browsing V4 till V5. Den nya lösningen använder i större utsträckning lokala listor, vilket minskar nätverkskommunikation och därmed förbättrar användarnas integritet, samtidigt som skyddet mot skadliga och nätfiske-webbplatser bibehålls.

    På Android är Site Isolation nu aktiverat som standard, vilket innebär att Firefox för Android når samma säkerhetsnivå som desktopversionen.

    Automatisk Bild-i-bild för bättre multitasking

    En ny användarvänlig funktion är automatisk Bild-i-bild. När funktionen är aktiverad öppnas ett Bild-i-bild-fönster automatiskt om en flik med pågående videouppspelning skickas till bakgrunden. Det gör det möjligt att fortsätta titta på video samtidigt som man arbetar i andra flikar. Inställningen hittas under alternativet för att fortsätta spela upp videor i Bild-i-bild vid flikbyte.

    Snabbare webb med modern komprimering

    Firefox 147 introducerar stöd för Compression Dictionaries enligt IETF RFC 9842. Tekniken gör det möjligt för webbplatser att återanvända gemensamma komprimeringsordlistor, vilket minskar datamängden som behöver överföras och ger snabbare sidladdning, särskilt på långsamma eller begränsade uppkopplingar.

    Dessutom stöder både CompressionStream och DecompressionStream nu Brotli-formatet.

    Nya CSS- och webbplattformfunktioner

    CSS-stödet har byggts ut med flera nyheter, bland annat ankarlokalisering, nya rotrelativa enheter som rcap, rch, rex och ric, samt stöd för counter-* och quotes i ::marker. Firefox stöder nu även CSS Module Scripts, vilket gör det möjligt att importera stilmallar direkt via JavaScript-moduler.

    På lagrings- och webbapplikationssidan tillkommer stöd för Storage-Access-Headers, som gör det möjligt för servrar att använda osegmenterade cookies efter tidigare användarsamtycke. Även module service workers stöds nu.

    Under huven har Unicode-biblioteket ICU uppdaterats till version 78, med stöd för Unicode 17 och nya språk- och regioninställningar.

    Buggrättningar och kompatibilitet

    Firefox 147 innehåller också ett antal riktade korrigeringar. Bland annat har problem med drag-och-släpp, flikmarkering i Windows, HTTP/3-kompatibilitet och språkanpassning åtgärdats. Webbläsaren använder nu Accept-Language-värden som bättre överensstämmer med andra större webbläsare.

    Tillgänglighet

    Firefox 147 kan laddas ner direkt från Mozillas servrar. Windows- och macOS-användare får uppdateringen automatiskt inom de närmaste dagarna, medan Linux-användare kan räkna med att den dyker upp i distributionernas paketförråd inom kort.

    https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/147.0/linux-x86_64/sv-SE/

    FAKTARUTA: Firefox 147
    • WebGPU: På som standard på macOS med Apple Silicon.
    • Video (AMD): Zero-copy för hårdvaruavkodad video på Linux/Windows (stödda AMD-GPU:er).
    • Linux: Stöd för XDG Base Directory Specification (bättre filplacering enligt standard).
    • GNOME/Mutter: Skarpare rendering vid fraktionell skalning.
    • Säkerhet: Påbörjad migration Safe Browsing V4 → V5 (mer lokalt, mindre nät-exponering).
    • Android: Site Isolation aktiverat som standard.
    • Bild-i-bild: Automatisk PiP vid flikbyte (inställning: “Keep playing videos…”).
    • Prestanda: Compression Dictionaries (RFC 9842) + Brotli i CompressionStream/DecompressionStream.
    • CSS: Anchor positioning, nya r*-enheter, ::marker-stöd, CSS Module Scripts.
  • Budgie 10.10 – slutet på en era och början på framtiden

    Budgie Desktop tar ett avgörande kliv in i framtiden. Med version 10.10 avslutas över tio års utveckling av Budgie 10 samtidigt som skrivbordsmiljön lämnar det åldrande X11-systemet till förmån för Wayland. Resultatet är ett modernt, stabilt och framtidssäkrat Budgie – och startpunkten för nästa stora kapitel i projektets historia.

    Budgie 10.10 – slutet på en era och början på framtiden

    Efter mer än tio års utveckling har Budgie Desktop nått en avgörande milstolpe. Med lanseringen av Budgie 10.10 tar projektet ett stort tekniskt kliv genom att lämna X11 och fullt ut gå över till Wayland. Samtidigt markerar versionen slutpunkten för Budgie 10-serien. Framöver sätts den i underhållsläge medan utvecklingsfokus flyttas till nästa stora generation: Budgie 11.

    Detta är inte bara ännu en uppdatering, utan ett historiskt vägval som påverkar både användare och utvecklare i Linux-ekosystemet.

    Övergången från X11 till Wayland

    För slutanvändaren är upplevelsen i Budgie 10.10 i stort sett densamma som tidigare. Paneler, applets, Raven-panelen, skrivbordsikoner och kortkommandon fungerar som man är van vid. Den stora förändringen sker bakom kulisserna.

    X11 har i decennier varit standard för grafik i Unix-liknande system, men dess ålder börjar märkas i form av komplexitet, säkerhetsproblem och svårigheter att anpassa sig till modern hårdvara. Wayland är ett modernare protokoll som är enklare, säkrare och bättre anpassat för dagens grafiska miljöer.

    Budgie-teamet har lagt stor vikt vid att göra övergången så smidig som möjligt. Målet har varit att användaren knappt ska märka att ett av de största tekniska skiftena i Linux-världen just har skett.

    Ett Wayland-ekosystem i samspel

    I stället för att bygga egna speciallösningar har Budgie 10.10 valt att dra nytta av etablerade Wayland-verktyg. Skärmbilder hanteras med grim och slurp, bakgrundsbilder via swaybg och skärmlåsning samt vilohantering genom moderna komponenter som swayidle, gtklock och swaylock.

    Applikationer integreras genom XDG Desktop Portals, vilket ger säkra och standardiserade lösningar för exempelvis skärmdelning och skärminspelning. Den tidigare Budgie Screensaver, baserad på gnome-screensaver, betraktas nu som föråldrad.

    Denna strategi gör Budgie både stabilare och mer framtidssäker, samtidigt som den passar väl in i det bredare Wayland-landskapet.

    Labwc och den nya arkitekturen

    För bästa upplevelse rekommenderas en wlroots-baserad Wayland-kompositor, särskilt labwc. Budgie-projektet har utvecklat en särskild brygga som automatiskt synkroniserar inställningar mellan Budgie och labwc. Detta ger konsekventa kortkommandon, enhetlig tematisering och välfungerande fönsterhantering utan manuell konfiguration.

    Det verkligt betydelsefulla är dock den nya arkitekturen. Budgie är inte längre hårt knutet till en specifik fönsterhanterare. Genom att bygga på Wayland-protokoll i stället för ett eget fönsterhanteringslager blir Budgie i praktiken kompositor-oberoende. Det öppnar dörren för experiment och innovation, och lägger grunden för Budgie 11.

    Förbättrade applets och paneler

    Många applets har skrivits om eller förbättrats för Wayland. Tasklist har fått en modern implementation som skalar bättre vid många öppna program. IconTasklist har blivit stabilare och mer robust. Night Light använder nu gammastep för att justera färgtemperaturen och minska ögonbelastning. Notifikationsappleten har fått ett snabbkommando för ”Stör ej”, och hanteringen av arbetsytor har blivit mer pålitlig.

    Även budgie-panel har moderniserats och använder nu layer-shell för korrekt positionering längs skärmens kanter.

    Uppdaterade systemkomponenter

    Budgie Desktop View fungerar nu fullt ut under Wayland och placerar skrivbordsikoner korrekt bakom fönster och paneler. Budgie Control Center har rensats från X11-specifika inställningar och fått förbättrat Wayland-stöd, inklusive bättre multitasking-inställningar och fler tillgänglighetsfunktioner. Budgie Session kontrollerar numera att en Wayland-kompositor faktiskt körs innan sessionen startar.

    Sammantaget ger detta ett mer robust och konsekvent system.

    Tillgänglighet i distributioner

    Budgie 10.10 kommer att ingå i kommande versioner av Fedora 44 samt i Ubuntu Budgie baserad på Ubuntu 26.04. Andra distributioner väntas följa efter i takt med att paketerare anpassar sig till den nya arkitekturen.

    Ett värdigt avslut och en ny början

    Budgie 10.10 är den sista stora utgåvan i 10.x-serien. Framöver kommer serien att underhållas med buggfixar och förbättrad Wayland-stabilitet, medan all större utveckling sker i Budgie 11.

    Efter mer än ett decennium är Budgie redo att ta steget in i framtiden. Med Wayland som grund och en mer flexibel arkitektur är skrivbordsmiljön bättre rustad än någonsin för nästa generation Linux-användare.

    Vill man testa Budgie Desktop , kan man t.ex ladda hem Ubuntu med Budgie Desktop som standard för att tex i en VM

    Budgie ger en mer Windows-liknande upplevelse, med startknappen längst ner till vänster och ett aktivitetsfält.

    Ubuntu Budgie

    För den som vill installera Budgie på sin ubuntu installtion kan man skriva

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    sudo apt install budgie-desktop

    sudo apt install budgie-desktop-settings budgie-extras

    FAKTARUTA: Budgie Desktop

    Namn: Budgie Desktop
    Typ: Skrivbordsmiljö för Linux
    Ursprung: Solus-projektet
    Första utgåva: 2014
    Programmeringsspråk: C, Vala, C++ (Qt6 i nyare komponenter)
    Grafiksystem: Wayland (från Budgie 10.10), tidigare X11
    Licens: Öppen källkod (GPL m.fl.)
    Målgrupp: Användare som vill ha ett modernt, traditionellt skrivbord

    Budgie Desktop är känt för sin rena design, klassiska skrivbordslayout och fokus på användarvänlighet. Med Budgie 10.10 har projektet tagit steget över till Wayland och samtidigt lagt grunden för nästa generation – Budgie 11.
  • Debian 13.3 är här – stabilitet före allt annat

    Debian fortsätter att finslipa sin senaste stabila version. Med Debian 13.3 samlas månader av säkerhetsuppdateringar och buggfixar i en ny punktrelease som gör systemet tryggare, stabilare och enklare att installera på ny hårdvara – utan att ändra det som redan fungerar.

    Två månader efter föregående uppdatering har Debian Project släppt Debian 13.3, den tredje punktuppdateringen i Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”-serien. Det är inte en version som introducerar nya funktioner. I stället handlar den, helt i linje med Debians filosofi, om att göra systemet säkrare, stabilare och mer tillförlitligt.

    Vad är egentligen en punktuppdatering?

    Debians punktuppdateringar samlar redan släppta säkerhetsfixar och bugg­rättningar i nya installationsavbilder. För användare som kontinuerligt uppdaterar sina system via security.debian.org innebär Debian 13.3 därför inga större förändringar i praktiken. För nya installationer är nyttan däremot tydlig: systemet är i stort sett helt uppdaterat redan från start, utan behov av att ladda ner hundratals paket direkt efter installationen.

    Säkerhet och kvalitet i fokus

    Debian 13.3 innehåller totalt 108 buggfixar och 37 säkerhetsuppdateringar. Bland de uppdaterade paketen återfinns många centrala komponenter i moderna Linux-system, däribland Ansible, Apache2, Flatpak, Go-relaterade verktyg, PostgreSQL 17, QEMU och Linux-kärnan.

    Säkerhetsfixarna åtgärdar bland annat heltalsöverflöden, tolkningsfel, heap-överflöden, minneskorruption, överbelastningsattacker och gränskontrollfel. Även grundläggande bibliotek som glibc och glib2.0 har fått viktiga korrigeringar, liksom skrivbordsmiljöer och välkända program som GNOME Shell, Thunderbird, Chromium och VLC.

    Förbättrat hårdvarustöd och installerare

    Utöver programuppdateringar innehåller Debian 13.3 även uppdaterad mikrokod för Intel-processorer, justeringar i installationskomponenterna samt en höjd kernel-ABI. Alla ändringar har byggts om mot föreslagna uppdateringar för att säkerställa maximal kompatibilitet och stabilitet.

    Debian Installer har samtidigt uppdaterats för att inkludera samtliga korrigeringar från denna punktrelease. Det innebär att nya installationer av Debian 13 startar i ett fullt uppdaterat och säkert läge.

    Brett stöd för arkitekturer

    Debian 13.3 finns tillgänglig för sex olika hårdvaruarkitekturer: amd64, arm64, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x. För den som vill ha ett mer färdigt system finns även Live-avbilder med förinstallerade skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt och LXDE. Dessa Live-versioner är tillgängliga för amd64.

    Även Debian 12 uppdateras

    Samtidigt har Debian-projektet släppt Debian 12.13 för den äldre stabila serien ”Bookworm”. Denna uppdatering innehåller 96 buggfixar och 85 säkerhetsuppdateringar. Precis som med Debian 13.3 handlar det om samlade korrigeringar, utan nya funktioner, och uppdateringarna distribueras via vanliga Debian-speglar.

    Så uppdaterar du ditt system

    Befintliga användare av Debian 13 behöver endast köra följande kommando för att uppdatera till senaste stabila version:

    sudo apt update && sudo apt full-upgrade

    Alternativt kan en grafisk pakethanterare, exempelvis Synaptic, användas.

    Slutsats

    Debian 13.3 är ännu ett exempel på Debians långsiktiga fokus på stabilitet och säkerhet. Inga snabba nyheter, inga experimentella funktioner – bara noggrant testade förbättringar som gör systemet tryggare att använda. För nya installationer är Debian 13.3 den rekommenderade versionen, och för befintliga användare är uppdateringen en självklar del av ett välskött system.

    https://www.debian.org

    Mer information om Debian och med länkar ifrån vilken FTP man kan tanka den ifrån finner du i vår Wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Debian

    FAKTARUTA: Debian 13.3 & Debian 12.13
    Debian 13.3 är den tredje punktuppdateringen för stabila Debian 13 “Trixie”. Inga nya funktioner – fokus ligger på samlade säkerhetsfixar och buggfixar samt uppdaterade installationsavbilder.
    • Debian 13.3: 108 buggfixar + 37 säkerhetsuppdateringar
    • Större uppdateringar: Ansible, Apache2, Flatpak, Go-komponenter, PostgreSQL 17, QEMU, Linux-kärnan
    • Viktiga fixar: glibc, glib2.0, GNOME Shell, Thunderbird, Chromium, VLC
    • Hårdvara/installerare: uppdaterad Intel-mikrokod + uppfräschad Debian Installer
    • ISO-stöd: amd64, arm64, armhf, ppc64el, riscv64, s390x (Live-images för amd64)
    • Debian 12.13 (Bookworm): 96 buggfixar + 85 säkerhetsuppdateringar
    Uppdatera befintligt system
    sudo apt update && sudo apt full-upgrade
  • Orion-webbläsaren kommer till Linux – ett nytt kapitel för ett integritetsfokuserat ekosystem

    I en tid då EU:s Chat Control – av kritiker kallat ”STASI 2.0” – väcker oro för ökad övervakning, kommer ett oväntat tillskott till Linuxvärlden: Orion Browser. Med WebKit i stället för Chromium, inbyggt integritetsskydd och låg resursförbrukning tar den nu sina första stapplande alfa-steg på Linux och kan på sikt bli ett efterlängtat alternativ i en allt mer Chromium-dominerad webbvärld.

    I en tid där integritetsfrågor står i centrum och där onda krafter inom EU driver på för Chat Control, av många kritiker beskrivet som ”STASI 2.0”, blir varje tekniskt initiativ som stärker användarens kontroll extra betydelsefullt. Mot den bakgrunden framstår nyheten om att Orion-webbläsaren nu tar steget till Linux som ett efterlängtat ljus i mörkret.

    Linuxvärlden har aldrig lidit brist på webbläsare, men det är sällsynt med nya projekt som på allvar utmanar rådande tekniska maktstrukturer. Orion gör just detta – och gör det dessutom med integritet som grundprincip.

    Ett oväntat men välkommet steg

    I ett tillkännagivande på X meddelade utvecklarna att Orion har inlett tidig alfa-testning av sin första inbyggda Linux-version. Därmed lämnar webbläsaren sin tidigare plattformsbegränsning till macOS och iOS och öppnar dörren för Linuxanvändare som söker ett alternativ till de etablerade webbläsarna.

    Även om tillkännagivandet kom oväntat, har responsen varit tydlig: intresset är stort, särskilt bland användare som värdesätter teknisk mångfald och minskat beroende av Googles ekosystem.

    Vad är Orion – och varför är den speciell?

    Orion är en webbläsare med tydligt fokus på integritet, prestanda och låg resursförbrukning. Den utvecklas av Kagi, företaget bakom den betalda och reklamfria sökmotorn Kagi Search.

    Till skillnad från majoriteten av dagens webbläsare bygger Orion inte på Chromium. I stället används WebKit – samma webbmotor som ligger till grund för Safari. Det innebär ett medvetet avståndstagande från Googles tekniska dominans och de spårningsmekanismer som ofta följer med Chromium-baserade lösningar.

    Orion levereras med inbyggd annons- och spårningsblockering, ett lättviktigt användargränssnitt och – åtminstone på macOS – stöd för WebExtensions.

    Linux-versionen: tidig, rå – men lovande

    Linux-versionen befinner sig fortfarande i ett mycket tidigt alfa-stadium. Den är inte tänkt för daglig användning, utan för att testa grundläggande funktionalitet och samla in feedback från användare.

    I nuläget innehåller bygget bland annat fönster- och flikhantering, grundläggande navigering, bokmärken och menyer samt enkel sessionshantering. Det är tillräckligt för att verifiera webbläsarens grundarkitektur – och enligt tidiga tester fungerar den förvånansvärt stabilt med tanke på hur tidigt projektet befinner sig.

    Samtidigt saknas flera funktioner som Orion-användare på macOS och iOS är vana vid. Tilläggsstöd är ännu inte implementerat, och någon synkronisering av profiler, bokmärken eller data finns inte i Linux-versionen.

    Ett WebKit-alternativ i en Chromium-dominerad värld

    Att Orion nu når Linux är intressant även ur ett större perspektiv. Nästan hela dagens webbläsarlandskap domineras av Chromium – från Chrome och Edge till Brave och Vivaldi. Orion är ett av få seriösa försök att erbjuda ett modernt WebKit-baserat alternativ även utanför Apples plattformar.

    På sikt kan detta bidra till ett mer varierat och motståndskraftigt webbekosystem, där flera webbmotorer faktiskt används i praktiken. I en tid där förslag som Chat Control / ”STASI 2.0” diskuteras allt mer öppet, blir teknisk mångfald och oberoende inte bara en teknisk fråga – utan en demokratisk sådan.

    När kan man testa själv?

    Utrullningen sker stegvis. Orion+-prenumeranter får först tillgång via e-post, därefter väntas nyhetsbrevsprenumeranter och medlemmar i OrionFeedback-forumet bjudas in. En bredare beta-fas planeras enligt utvecklarna att starta inom cirka en månad.

    Sammanfattning

    Orions intåg på Linux är fortfarande i sin linda, men signalvärdet är stort. En lättviktig, integritetsfokuserad WebKit-webbläsare som utmanar Chromium-dominansen är något många i Linuxvärlden länge saknat. Vägen till en stabil version är lång, men de första stegen pekar tydligt på ett projekt värt att följa – särskilt i en tid där rätten till privat kommunikation inte längre kan tas för given.

    https://orionbrowser.com

    FAKTARUTA: ORION BROWSER (LINUX)
    Vad? Integritetsfokuserad webbläsare med låg resursförbrukning.
    Utvecklas av: Kagi (bakom Kagi Search).
    Webbmotor: WebKit (inte Chromium).
    Profil: Prestanda + integritet, med inbyggd annons- och spårningsblockering (på etablerade plattformar).
    STATUS PÅ LINUX (TIDIG ALFA)
    • Fönster- och flikhantering
    • Grundläggande navigering
    • Bokmärken och menyer
    • Enkel sessionshantering
    SAKNAS ÄN SÅ LÄNGE
    • Tilläggsstöd (extensions)
    • Synk av profiler/bokmärken/data
    Tillgång: Stegvis utrullning: Orion+-prenumeranter först, därefter nyhetsbrevsprenumeranter/OrionFeedback, sedan bredare beta.
  • KDE Plasma 6.6 – nästa stora steg för Linux-skrivbordet

    KDE Plasma 6.6 ser ut att bli en av de mest innehållsrika uppdateringarna av KDE:s skrivbordsmiljö på länge. Med fokus på Wayland, säkerhet, tillgänglighet och bättre vardagsanvändning lovar versionen, som släpps i februari 2026, både tekniska förbättringar under huven och synliga nyheter som märks direkt för användaren.

    Den öppna skrivbordsmiljön från KDE Project är på väg mot en ny större version. KDE Plasma 6.6 väntas släppas den 17 februari 2026 och innehåller en ovanligt bred uppsättning förbättringar som spänner över grafik, säkerhet, tillgänglighet, batterihantering och spel. Det här är en populärvetenskaplig genomgång av de viktigaste nyheterna.

    Ny inloggningshanterare: Plasma Login Manager

    En av de mest uppmärksammade förändringarna är introduktionen av Plasma Login Manager, en ny inloggningshanterare som på sikt kan ersätta SDDM. Tanken är att skapa en tätare integration mellan inloggning, skrivbord och Wayland-sessionen. För användaren innebär det en mer sammanhållen upplevelse redan från första skärmen, särskilt i distributioner som levereras med KDE Plasma som standard, exempelvis Fedora Linux 44 samt Arch-baserade alternativ.

    Justerbar skärpa för hela skärmen

    På system som kör Linux-kärna 6.19 inför Plasma 6.6 möjligheten att justera den visuella skärpan för allt innehåll på skärmen. Detta är särskilt relevant för högupplösta bildskärmar och Wayland-miljöer där text ibland kan upplevas som mindre skarp. Funktionen gör det möjligt att finjustera rendering utan att ändra upplösning eller skalningsfaktorer.

    Förbättrad säkerhet för USB och Wi-Fi

    Säkerheten får ett tydligt lyft i Plasma 6.6. En ny USB-portal gör det möjligt för sandlådade program, till exempel Flatpak-appar, att begära åtkomst till USB-enheter istället för att ha generell tillgång. Samtidigt flyttas lagringen av Wi-Fi-lösenord till en plats som ägs av root, vilket både förbättrar skyddet och förenklar hantering mellan olika användarkonton. Nätverkswidgeten får dessutom stöd för QR-koder, vilket gör det enkelt att dela ett trådlöst nätverk med gäster eller mobiltelefoner.

    Skärmdumpar, skärminspelning och OCR

    Skärmdumpsverktyget Spectacle får inbyggt OCR-stöd, vilket innebär att text kan kopieras direkt från bilder och skärmdumpar. Det blir även möjligt att välja bort specifika fönster vid skärminspelning, något som är särskilt användbart vid presentationer och handledningar. Transparensregler för picture-in-picture-fönster ger dessutom bättre kontroll över hur flytande fönster visas.

    Wayland tar ytterligare steg framåt

    Wayland-sessionen fortsätter att mogna. Fönsterhanteraren KWin får stöd för XRandr-emulering för bättre kompatibilitet med XWayland-baserade program. Plasma 6.6 introducerar också stöd för per-DRM-plane färgkedjor, förbättrad hantering av hur program aktiveras över varandra samt stöd för egna skärmlägen och mer tillförlitlig skärmspegling.

    Tillgänglighet och batterihantering

    Tillgängligheten förbättras ytterligare genom bland annat ett nytt Slow Keys-läge i Wayland-sessionen, vilket hjälper användare med motoriska svårigheter. Stödet för färgblinda användare förbättras och bärbara datorer får smartare batterihantering. Enheter med ljussensor kan automatiskt justera skärmens ljusstyrka efter omgivningen, något som både sparar energi och förbättrar läsbarheten.

    Mer kontroll över utseendet

    Application Dashboard-widgeten blir mer flexibel och kan anpassas till systemets färgschema, även om mörkt läge fortfarande är standard. Användaren kan också justera storleken mellan favoritsektionen och programlistan. En annan efterlängtad nyhet är möjligheten att spara aktuella visuella inställningar som ett nytt globalt tema.

    Spel, HDR och Wine

    För spelare innehåller Plasma 6.6 en särskild lösning för Windows-spel med HDR-stöd som körs via Wine eller Proton. Syftet är att säkerställa att färger återges korrekt även när spelen inte körs nativt på Windows, vilket är ett viktigt steg för Linux som spelplattform.

    När kan du testa KDE Plasma 6.6

    Den första betaversionen planeras till den 13 januari 2026, följd av en andra beta den 27 januari. Den stabila slutversionen är planerad till den 17 februari 2026.

    Sammanfattning

    KDE Plasma 6.6 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Den markerar ett tydligt kliv framåt för Wayland, stärker säkerheten, förbättrar tillgängligheten och ger användaren större kontroll över både funktion och utseende. För Linux-användare pekar allt på att början av 2026 blir startskottet för ett av de mest genomarbetade Plasma-släppen hittills.

    https://kde.org

    FAKTARUTA: KDE Plasma 6.6 Linux • Skrivbord • Wayland

    KDE Plasma 6.6 är en kommande version av KDE:s skrivbordsmiljö för Linux. Versionen fokuserar på bättre säkerhet, modern grafik, tillgänglighet och förbättrad användarupplevelse.

    Planerad slutversion: 17 februari 2026

    Testversioner (beta): 13 januari och 27 januari 2026

    Viktigaste nyheterna i korthet:

    • Ny inloggningsskärm (Plasma Login Manager)
      Ett nytt system för inloggning som på sikt kan ersätta SDDM (Simple Desktop Display Manager – dagens vanliga inloggningsprogram för KDE).
    • Justerbar skärpa för hela skärmen
      Gör det möjligt att göra text och grafik skarpare, särskilt på högupplösta skärmar (kräver Linux-kärna 6.19).
    • Säkrare USB-hantering
      Program som körs i sandlåda (t.ex. Flatpak-appar) måste nu be om tillåtelse för att använda USB-enheter, istället för att ha fri åtkomst.
    • OCR i skärmdumpsverktyget Spectacle
      OCR (Optical Character Recognition) gör det möjligt att kopiera text direkt från bilder och skärmdumpar.
    • Bättre skärminspelning
      Du kan välja att vissa fönster inte ska synas i inspelningar, till exempel chattar eller lösenordshanterare.
    • Förbättrat Wayland-stöd
      Wayland är det moderna ersättningssystemet för X11. Plasma 6.6 förbättrar kompatibiliteten med äldre program via XWayland (ett lager som låter gamla X11-program fungera i Wayland).
    • Smartare färghantering
      Stöd för mer avancerad färgbehandling per grafiklager (per-DRM-plane), vilket ger bättre färger på moderna skärmar.
    • Säkrare lagring av Wi-Fi-lösenord
      Trådlösa nätverkslösenord sparas nu på en skyddad plats som ägs av systemadministratören (root).
    • QR-kod för Wi-Fi
      Gör det enkelt att dela trådlöst nätverk med mobiltelefoner och gäster.
    • Bättre tillgänglighet
      Nytt ”Slow Keys”-läge (fördröjda tangenttryckningar), förbättrat stöd för färgblindhet och fler hjälpmedel.
    • Förbättrad batterihantering
      Bättre energisparfunktioner för bärbara datorer samt automatisk ljusstyrka på enheter med ljussensor.
    • Spel och HDR-stöd
      Förbättrad färgåtergivning i Windows-spel med HDR som körs via Wine eller Proton på Linux.
  • Nitrux 5.1 överger stödet för virtuella maskiner och satsar fullt på fysisk hårdvara

    Nitrux 5.1 markerar ett tydligt brott med hur många moderna Linuxdistributioner positionerar sig. Genom att slopa officiellt stöd för virtuella maskiner och i stället optimera systemet enbart för fysisk hårdvara väljer projektet en smalare men mer kontrollerad väg. Resultatet är ett skrivbords-Linux som prioriterar prestanda, förutsägbarhet och säkerhet framför flexibilitet – och som tydligt definierar vad systemet är, och inte är, tänkt att användas till.

    Med version 5.1 tar Nitrux ett ovanligt och tydligt steg bort från strömmen. Projektet avslutar officiellt stödet för att köra systemet i virtuella maskiner och väljer i stället att helt fokusera på installation och drift direkt på fysisk hårdvara. Beslutet är kontroversiellt i en tid då virtualisering är standard, men speglar Nitrux långsiktiga filosofi om kontroll, prestanda och förutsägbarhet.

    Ett Linux byggt för ett enda scenario

    Nitrux är ett immutabelt, systemd-fritt Linux baserat på Debian, med AppImage som huvudsaklig metod för programdistribution. Systemet är designat som ett skrivbordsoperativsystem snarare än en flexibel plattform för testmiljöer eller servrar.

    I Nitrux 5.1 tas alla VM-specifika komponenter bort, inklusive SPICE-stöd, QXL-drivrutiner för X.Org och Hyper-V-moduler. Distributionen kan fortfarande starta i många hypervisors, men buggrapporter från virtuella miljöer kommer inte längre att accepteras. Försöker man starta Nitrux i en virtuell maskin visas ett varningsmeddelande innan systemet startar om.

    En enda kernel med tydlig prestandaprofil

    Tidigare versioner av Nitrux erbjöd flera kärnalternativ, men från och med 5.1 gäller en enda väg. Systemet levereras med Linux 6.18 LTS, kompilerad med prestandapatchar från CachyOS. Den tidigare använda Liquorix-kärnan har helt tagits bort.

    Processchemaläggaren SCX används nu som standard, tillsammans med I/O-schemaläggaren ADIOS. Kombinationen är avsedd att ge lägre latens och mer förutsägbart beteende, särskilt på moderna processorer och snabba lagringsenheter. Fokus ligger inte på maximal kompatibilitet, utan på konsekvent beteende på känd hårdvara.

    Wayland i centrum för skrivbordet

    Skrivbordsmiljön fortsätter att kretsa kring Hyprland, som i denna version uppdaterats till 0.52 tillsammans med tillhörande verktyg. KDE Frameworks 6.20 och Qt 6.9.2 ingår också, vilket ger ett modernt och enhetligt grafiskt ramverk.

    Waybar har fått en ny flytande design, Crystal Dock har uppdaterats och applikationsstartaren Wofi använder nu genomgående rundad geometri. Flera långvariga irritationsmoment har åtgärdats, bland annat problem med flera överlappande launcher-fönster. Skärmlås och skärmdumpsverktyg har samtidigt fått utökad funktionalitet.

    Nätverk och säkerhet med stramare tyglar

    Nitrux 5.1 skärper nätverks- och säkerhetsinställningarna markant. NetworkManager är nu konfigurerad att använda dnscrypt-proxy som standard och ignorera DNS-servrar som delas ut via DHCP. Syftet är att minska risken för DNS-läckor och öka användarens integritet.

    UFW ersätts av Firewalld som standardbrandvägg. För att göra den mer lättillgänglig i en Wayland-miljö introduceras Cinderward, ett nytt grafiskt verktyg byggt med MauiKit. Bluetooth-stacken har också stramats åt genom säkrare parningslägen, borttagna lågkvalitativa ljudprofiler och minskad passiv exponering.

    Ett mer självkritiskt system

    Bland de mer ovanliga nyheterna finns ett nytt lager för hårdvaruvalidering. Systemet kontrollerar tidigt om CPU-funktioner, GPU-stöd och ISO-val matchar varandra, samt om användaren försöker köra arbetsflöden som projektet inte längre stöder. I vissa fall kan detta innebära att systemet vägrar starta.

    För utvecklarna innebär detta färre svårdiagnosticerade fel och ett mer supportbart system. För användaren innebär det tydligare gränser för vad Nitrux är tänkt att vara.

    Mindre bagage, tydligare riktning

    Flera komponenter har helt tagits bort, däribland SwayOSD, nwg-displays, Seatd, Tini, Plasma Firewall och kvarvarande SysV-skript. Enligt utvecklarna är detta ett led i att minska komplexitet och historiskt arv, samt att ytterligare renodla systemet kring Wayland och en systemd-fri arkitektur.

    Ett Linux som väljer bort flexibilitet

    Nitrux 5.1 är inte ett allround-Linux och gör inga försök att vara det. Det är inte avsett för virtuella maskiner, inte för servrar och inte för användare som vill experimentera fritt med systemets grundläggande delar.

    I stället positionerar sig Nitrux som ett kompromisslöst skrivbordsoperativsystem för dem som vill köra direkt på hårdvaran, med tydliga tekniska ramar och ett starkt fokus på prestanda, säkerhet och kontroll. I en värld där flexibilitet ofta prioriteras väljer Nitrux konsekvens, även när det innebär att säga nej.

    Nitrux 5.1 — Faktaruta
    Typ: Immutabel, Debian-baserad, systemd-fri
    Standardmiljö: Hyprland (Wayland)
    Appmodell: AppImage (via NX AppHub)
    Största ändringen: Officiellt VM-stöd borttaget (VM-buggar stängs)
    Borttaget i VM: SPICE, QXL (X.Org), Hyper-V-moduler
    Kernel: Linux 6.18 LTS med CachyOS-prestandapatchar (Liquorix ersatt)
    Scheduler: SCX (process) + ADIOS (I/O)
    Nätverk & säkerhet: dnscrypt-proxy som standard, Firewalld ersätter UFW
    Nytt GUI: Cinderward (brandvägg), Wirecloak (WireGuard)
    Övrigt: Hårdvaruvalidering för mer förutsägbart beteende
  • StarBook Horizon – en Linux-dator byggd för kontroll och integritet

    En bärbar dator utan proprietär firmware, med Linux som förstahandsval och tydligt fokus på integritet låter för många som en dröm i en allt mer sluten datorvärld. StarBook Horizon från brittiska StarLabs är ett nischat men ambitiöst försök att skapa en modern vardagsdator för användare som vill ha kontroll över sin hårdvara – även om valet innebär vissa praktiska kompromisser.

    StarBook Horizon – en Linux-dator byggd för kontroll och integritet

    När bärbara datorer blir allt mer slutna och svåra att granska växer intresset för alternativ som sätter användaren i centrum. StarBook Horizon är ett tydligt exempel på denna motrörelse: en modern Linux-laptop som prioriterar öppenhet, säkerhet och långsiktig användbarhet framför marknadsföringsdrivna kompromisser.

    Öppen firmware i praktiken

    En av de mest utmärkande egenskaperna hos StarBook Horizon är användningen av Coreboot som firmware. Till skillnad från traditionell BIOS eller UEFI är Coreboot öppen källkod, vilket innebär att startprocessen kan granskas, förstås och förbättras av både utvecklare och säkerhetsforskare. För användaren betyder detta snabbare uppstart, färre okända bakgrundsfunktioner och större förtroende för systemet.

    Datorn levereras dessutom med Intel Management Engine avaktiverad, en komponent som länge kritiserats eftersom den körs utanför användarens kontroll. Tillsammans med stöd för TPM 2.0 och Secure Boot skapas en säkerhetsmodell som är ovanligt transparent för en konsumentdator.

    Prestanda anpassad för vardagsarbete

    StarBook Horizon är utrustad med en strömsnål Intel Alder Lake i3-N305-processor med åtta kärnor. Det är inte en maskin för tungt spelande eller avancerad 3D-grafik, men den är väl anpassad för det arbete som många faktiskt utför dagligen: programmering, kontorsarbete, webbutveckling och lättare kreativt arbete.

    Med 32 GB LPDDR5-minne och en 2 TB PCIe-SSD finns gott om resurser för parallella arbetsflöden, virtuella maskiner och stora projekt. Den låga effektförbrukningen bidrar samtidigt till längre batteritid och ett svalare, tystare system.

    Skärmen som arbetsyta

    Den 13,4 tum stora IPS-skärmen har ett bildförhållande på 3:2, vilket ger mer vertikalt utrymme än traditionella 16:9-paneler. För text, kod och dokument innebär detta mindre scrollande och bättre överblick. Den höga upplösningen på 2520 × 1680 pixlar och en uppdateringsfrekvens på 90 Hz ger både skärpa och ett mjukt visuellt intryck.

    Att skärmen dessutom levereras med ett förinstallerat integritetsskydd visar att datorn är tänkt för arbete även i offentliga miljöer, där insyn annars kan vara ett problem.

    Detaljer som speglar en filosofi

    StarBook Horizon innehåller flera designval som sällan får stora rubriker men som märks i vardagen. En fysisk lucka för webbkameran eliminerar behovet av tejp. En hårdvarubaserad avstängning för trådlös kommunikation ger omedelbar kontroll. Batteriet är användarutbytbart, något som blivit ovanligt i tunna laptops men som är avgörande för livslängden.

    Kylsystemet är dimensionerat för låg ljudnivå, med möjlighet att helt stänga av fläkten vid lättare arbetsbelastning. Resultatet är en dator som kan användas i tysta miljöer utan störande ljud.

    Linux som förstahandsval

    Till skillnad från många datorer där Linux betraktas som ett efterhandsval levereras StarBook Horizon med Linux från början. Användaren kan välja mellan flera etablerade distributioner, från nybörjarvänliga system till mer säkerhetsfokuserade alternativ. Hårdvara, drivrutiner och strömhantering är anpassade för Linux, vilket ger en stabilare och mer förutsägbar upplevelse.

    Begränsningar och praktiska nackdelar

    Trots sina tekniska och ideologiska styrkor har StarBook Horizon också tydliga nackdelar som är viktiga att känna till. Datorn säljs inte med svenskt tangentbord, vilket kan vara ett reellt hinder för användare som skriver mycket på svenska eller är vana vid nordisk layout. Eftersom den säljs direkt från England kan leverans, garantiärenden och service bli mer omständliga än hos etablerade tillverkare med lokal närvaro i Sverige.

    Skulle något gå sönder finns det dessutom en risk att reservdelar är svåra att få tag i eller tar lång tid att levereras. StarLabs är ett relativt litet och udda märke, vilket gör köpet mer nischat och mindre bekymmersfritt än att välja en laptop från de stora, välkända aktörerna med utbyggda serviceorganisationer.

    Ett alternativ i en sluten marknad

    StarBook Horizon är inte den billigaste bärbara datorn på marknaden, men den representerar något annat än maximal prestanda per krona. Den visar att det finns en efterfrågan på datorer som är byggda för att förstås, kontrolleras och användas under lång tid.

    I en tid där många digitala produkter blir allt mer ogenomskinliga framstår StarBook Horizon som ett tydligt exempel på hur teknisk utveckling kan kombineras med öppenhet, integritet och användarfrihet – även om det sker till priset av vissa praktiska kompromisser.

    https://se.starlabs.systems

    StarBook Horizon — Fakta
    • Tillverkare: StarLabs (Storbritannien)
    • Formfaktor: 13,4-tums bärbar dator
    • Chassi: 6061 aluminium, sandblästrad
    • Processor: Intel Alder Lake i3-N305
    • Kärnor / Trådar: 8 / 8
    • TDP: 7 W
    • Grafik: Intel UHD Graphics
    • Minne: 32 GB LPDDR5 4800 MT/s (fastlött)
    • Lagring: 2 TB PCIe Gen3 M.2 2280 SSD
    • Skärm: 2520 × 1680, IPS, 3:2, 90 Hz
    • Ljusstyrka: 500 cd/m²
    • Integritet: Privacy-filter, kameraskydd, Wi-Fi kill switch
    • Firmware: Coreboot, Intel ME avaktiverad
    • Anslutningar: USB-C, USB-A, HDMI 2.1, 3,5 mm
    • Trådlöst: Wi-Fi 6E, Bluetooth 5.3
    • Batteri: 45 Wh, utbytbart
    • Operativsystem: Linux (valbar distribution)
    • Tangentbord: Ej svenskt
    • Pris: ca 1 058 USD
  • Ubuntu 25.04 når slutet av sin livscykel – därför spelar det roll

    Ubuntu 25.04 Plucky Puffin går mot End of Life den 15 januari 2026 – ett datum som i praktiken betyder att säkerhetsuppdateringar och underhåll upphör. För den som fortfarande kör versionen handlar det inte om att datorn slutar fungera över en natt, utan om att riskerna ökar när nya sårbarheter lämnas ofixade. Här är vad EOL innebär, varför Ubuntu släpper kortlivade versioner och hur du tar dig vidare utan att tappa säkerhetskollen.

    Ubuntu 25.04 når slutet av sin livscykel – därför spelar det roll

    Ubuntu 25.04, med kodnamnet Plucky Puffin, närmar sig sitt slutdatum den 15 januari 2026. Det markerar slutet på den nio månader långa supportperiod som gäller för alla Ubuntu-utgåvor som inte är långtidssupport (LTS). För många användare kan ett sådant datum kännas abstrakt, men bakom begreppet End of Life döljer sig viktiga konsekvenser för säkerhet, stabilitet och framtida användning.

    Vad var Ubuntu 25.04 för typ av release?

    När Ubuntu 25.04 släpptes den 17 april 2025 var den aldrig tänkt att leva länge. Den tillhör kategorin interim releases, versioner som fungerar som tekniska förtrupper inför nästa större LTS-version. Här introduceras nyare komponenter, uppdaterade skrivbordsmiljöer och förändringar i systemets grund som ännu inte är redo att “frysas” för långvarig support.

    Denna modell gör att Ubuntu kan utvecklas snabbt utan att riskera den stabilitet som företag och myndigheter kräver av LTS-utgåvorna.

    Vad betyder End of Life i praktiken?

    När en Ubuntu-version når EOL upphör allt officiellt underhåll. Det innebär att inga fler säkerhetsuppdateringar, buggfixar eller paketuppdateringar släpps. Säkerhetsbrister som upptäcks efter detta datum lämnas öppna, och system som fortsätter köras blir gradvis mer sårbara för attacker och kompatibilitetsproblem.

    Det handlar alltså inte om att systemet slutar fungera över en natt, utan om att risknivån långsamt men säkert ökar.

    Varför uppgraderingar är en central del av Ubuntu-filosofin

    Ubuntu är byggt kring idén om kontinuerlig förnyelse. Kortlivade versioner som 25.04 ger utvecklare och avancerade användare möjlighet att testa framtidens teknik i skarpt läge, medan mer konservativa miljöer lutar sig mot LTS-utgåvor med fem års support.

    Den här balansen mellan innovation och stabilitet är en av anledningarna till att Ubuntu fått så stort genomslag, både på skrivbordet och i datacenter. Bakom modellen står Canonical, som samordnar utveckling, säkerhetsarbete och dokumentation.

    Nästa steg för användare av Ubuntu 25.04

    Den officiellt stödda uppgraderingsvägen från Ubuntu 25.04 går till Ubuntu 25.10, Questing Quokka. Den versionen får fortsatt säkerhetsunderhåll och utvalda buggfixar. Uppgraderingen kan göras direkt i systemet, utan ominstallation, förutsatt att man följer rekommenderade förberedelser.

    För den som vill ha längre trygghet kan nästa LTS-utgåva vara ett alternativ, men då krävs oftast ett extra steg i uppgraderingskedjan.

    En påminnelse om mjukvarans livscykel

    Ubuntu 25.04:s begränsade livslängd är inte en svaghet, utan en del av ett medvetet ekosystem. Programvara lever, utvecklas och pensioneras. Att hålla sitt system uppdaterat är därför inte bara en teknisk detalj, utan en grundförutsättning för säker och hållbar datoranvändning.

    För användare av Ubuntu 25.04 är budskapet tydligt: planera uppgraderingen före mitten av januari 2026 för att undvika att stå kvar på ett system som världen har gått vidare från.

    Faktaruta: Vad Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin) bjöd på
    Skrivbord & upplevelse
    • GNOME 48 med triple buffering för mjukare animationer.
    • HDR-inställningar och nya funktioner som Wellbeing (skärmtids-/välmåendeverktyg).
    • Läge för bevarad batterihälsa (begränsar laddning för längre livslängd).
    • Ny modern PDF-läsare: Papers som standard.
    System & under huven
    • Linux-kärna 6.14 för nyare hårdvarustöd och plattformsförbättringar.
    • APT 3.0 (uppdaterad pakethantering).
    • Nytt “devpack” (Spring) som breddar verktygskedjor för utvecklare.
    Installerare & dual-boot
    • Smidigare installation och boot-upplevelse.
    • Bättre stöd för installation bredvid andra OS, inklusive förbättrad hantering av BitLocker-scenarion.
    • Vassare avancerad partitionering vid behov.
    Säkerhet & plattform
    • Stöd för confidential computing med AMD SEV-SNP.
    • Förbättringar kopplade till AI-prestanda på Intel GPU:er (silicon enablement).
  • Gentoo 2025: Ekonomisk stabilitet och ett steg bort från GitHub

    Gentoo sammanfattar 2025 som ett år av stabil ekonomi och ökande fokus på självständighet: projektet vill flytta speglingar och bidragsflöden från GitHub till den ideellt drivna Codeberg-plattformen, delvis som reaktion på tryck mot mer proprietära verktyg. Samtidigt visar årsrapporten att verksamheten främst bärs av små donationer och att kostnaderna i första hand går till drift och hosting, medan övergången till SPI fortsätter.

    Det välkända Linux-projektet Gentoo avslutade 2025 med att publicera en omfattande årsrapport. Rapporten visar ett projekt i relativt god ekonomisk balans – men också ett Gentoo som tydligt markerar sin vilja att ta kontroll över sin tekniska framtid. Två frågor sticker särskilt ut: pengar och plattformar.

    Ett tydligt avståndstagande från GitHub

    En av de mest uppmärksammade punkterna i rapporten är Gentoo-ledningens planerade flytt bort från GitHub. I stället vill projektet flytta speglar av sina kodförråd och arbetsflöden för bidrag till Codeberg, en kodplattform baserad på Forgejo och driven av en ideell organisation i Berlin.

    Bakgrunden är i första hand ideologisk men också praktisk. Gentoo uttrycker oro över GitHubs ökande fokus på proprietära tjänster, särskilt den AI-baserade kodassistenten GitHub Copilot. Enligt Gentoo finns det en växande press att använda dessa tjänster, något som strider mot projektets långvariga filosofi om fria verktyg och användarens självbestämmande.

    Gentoo sammanfattar själva beslutet med formuleringen ”Goodbye GitHub, welcome Codeberg”, och ser flytten som ett sätt att skydda både utvecklare och bidragsgivare från att bli beroende av slutna ekosystem.

    Varför Codeberg?

    Codeberg är inte bara ett tekniskt alternativ utan också ett värdebaserat sådant. Plattformen bygger på Forgejo, en fri mjukvarufork av Gitea, och drivs av en ideell organisation snarare än ett vinstdrivande bolag. För Gentoo innebär detta större kontroll över utvecklingsmiljön och mindre risk för framtida påtvingade förändringar.

    I en tid då många öppna projekt brottas med beroenden till kommersiella molnplattformar är Gentoo långt ifrån ensamma om att vilja gå sin egen väg.

    Ekonomin: små donationer bär projektet

    Årsrapporten visar att Gentoo Foundation hade en total inkomst på 12 066 USD under räkenskapsåret som avslutades den 30 juni 2025. Mer än 80 procent av dessa pengar kom från individuella donationer, vilket tydligt visar att projektet främst bärs av sitt community snarare än av stora företagsintressen.

    Samtidigt pågår en övergång av Gentoo:s finansiella infrastruktur till Software in the Public Interest, SPI. Under samma period tog SPI emot 8 471 USD öronmärkta för Gentoo, även här till största delen från små individuella bidrag.

    Utgifter: servrar före administration

    På utgiftssidan gick den största posten, 8 332 USD, till programverksamhet såsom drift och hosting. Administrativa kostnader för bokföring och allmän förvaltning uppgick till 1 724 USD, medan kostnader för insamling låg på 905 USD.

    Sammantaget visar siffrorna ett projekt där merparten av resurserna fortfarande går direkt till den tekniska infrastrukturen.

    Ett Gentoo som vill stå på egna ben

    Gentoo:s årsrapport för 2025 ger bilden av ett projekt som både är försiktigt och principfast. Ekonomin är stabil men blygsam, och beslutet att lämna GitHub handlar mindre om teknik och mer om långsiktiga värderingar.

    I en värld där öppen källkod allt oftare utvecklas på kommersiella villkor markerar Gentoo tydligt att frihet, både teknisk och organisatorisk, fortfarande är värd att försvara.

    https://www.gentoo.org

    $ teknisk_faktaruta –gentoo-2025
    Teknisk faktaruta: Gentoo 2025
    Kort bakgrund: Gentoo beskriver 2025 som ett år med stabil ekonomi och ett tydligare fokus på oberoende verktyg. En central punkt är planer på att flytta speglingar och bidragsflöden från GitHub till Codeberg (Forgejo-baserat), delvis som reaktion på upplevt tryck mot mer proprietära tjänster.
    Planerad plattformsflytt: GitHub → Codeberg (Forgejo-baserad forge, ideellt driven i Berlin)
    Motiv (enligt rapporttexten): motstånd mot funktioner som kan driva på användning av proprietära verktyg (t.ex. Copilot-relaterat)
    Gentoo Foundation (FY 2025, slut 30 juni 2025): intäkter 12 066 USD; >80% från individuella donationer
    SPI-kanalen: 8 471 USD under samma period, huvudsakligen småbidrag
    Utgifter: program/hosting 8 332 USD; administration 1 724 USD; insamling 905 USD
  • När ett musklick blir en stridsfråga i Linuxvärlden

    Ett förslag från utvecklare kopplade till Mozilla och GNOME kan komma att ändra ett av de mest inarbetade beteendena i Unix- och Linuxvärlden: inklistring av text med musens mittenknapp. Det som för vissa ses som en modernisering uppfattas av andra som ett angrepp på en över 30 år gammal arbetsmetod som blivit djupt integrerad i hur systemen används.

    Vissa förändringsförslag i teknikvärlden väcker starkare reaktioner än väntat. Ett aktuellt exempel är en pågående diskussion inom Mozilla och GNOME som kan förändra hur mittenknappen på musen fungerar i Linux och andra Unix-liknande system.

    Mozilla föreslår att standardbeteendet i Firefox ska ändras så att ett klick med mittenknappen inte längre automatiskt klistrar in text. Skälet är att funktionen upplevs som förvirrande och leder till oavsiktliga inklistringar, särskilt för användare som inte känner till mekanismen.

    Samtidigt diskuteras ett närliggande förslag inom GNOME: en ändring av standardinställningen i GTK som styr om inklistring från primärmarkeringen är aktiverad. Även detta förslag är fortfarande under granskning.

    Vad är primärmarkering – och varför spelar den roll?

    I klassiska Unix-miljöer, med rötter i X Window System, finns två separata textmekanismer. När du markerar text hamnar den automatiskt i en särskild buffert, den så kallade primärmarkeringen, som klistras in med mittenknappen. Detta existerar parallellt med det vanliga urklippet som används via kopiera- och klistra in-kommandon.

    Detta var ett medvetet designval som gjorde snabb textöverföring extremt effektiv, särskilt mellan terminaler, kodredigerare och andra verktyg där tempo och precision är viktigt.

    Muskelminne och arbetsflöden

    För många Linux- och Unix-användare är mittenklicks-inklistring inte en udda funktion utan ett inövat arbetssätt. Markera, klicka, klart. Inga menyer, inga kortkommandon. För utvecklare och systemadministratörer är detta ofta djupt rotat muskelminne.

    Att ändra standardbeteendet upplevs därför inte som en liten justering, utan som ett ingrepp i etablerade arbetsflöden som fungerat i årtionden.

    En teknisk fråga med kulturell laddning

    Primärmarkeringen har funnits i över 30 år och ses av många som en del av Unix- och Linux-systemens identitet. Kritiker menar att problemet inte är funktionen i sig, utan bristande kunskap om hur den fungerar, och att lösningen borde vara bättre information eller tydligare inställningar, inte att ta bort beteendet som standard.

    Det har också påpekats att funktionen redan går att stänga av för den som inte vill använda den.

    Läget just nu

    Förslagen från både Mozilla och GNOME är fortfarande öppna och inga beslut är fattade. Diskussionen pågår, och motståndet från användare och granskare visar att frågan rör mer än bara ett enskilt musklick.

    Det handlar om hur mycket man kan förändra utan att bryta med den tradition och de arbetssätt som gjort Unix-liknande system attraktiva från början.

    Läs mer här



Etikett: Linux

  • Photoshop går att köra på Linux under wine

    Adobe Creative Cloud har länge varit en av de största bromsklossarna för Linux på skrivbordet. Avsaknaden av officiellt stöd har gjort att många kreativa användare valt att stanna kvar på Windows eller macOS. Nu väcker dock ett nytt communitydrivet genombrott försiktigt hopp: en utvecklare hävdar sig ha löst centrala Wine-problem som länge stoppat Adobes installatörer…

  • GNOME 50: ett stort steg mot framtidens Linux-skrivbord

    GNOME 50 markerar början på ett av de största teknikskiftena i skrivbordsmiljöns historia. Med Wayland som enda grafikgrund, förbättrad hårdvaruhantering och tydligt fokus på framtidens arbetsflöden tar GNOME ett avgörande steg bort från äldre lösningar. Den nyligen släppta alfaversionen ger en första inblick i vad som väntar när den färdiga versionen lanseras våren 2026. GNOME…

  • Tails 7.4 – anonymt Linux-operativsystem släppt med beständiga språk- och formatinställningar

    Tails 7.4 – anonymt Linux-operativsystem släppt med beständiga språk- och formatinställningar I tider då onda politiska krafter inom EU vill skapa ett STASI 2.0 genom förslag som Chat Control, blir Tails en allt viktigare Linux-distribution. Tails är ett säkerhetsfokuserat, portabelt Linux-operativsystem som är utformat för att bevara användarens anonymitet och integritet. Systemet körs direkt från…

  • Debian Linux på OpenWrt One

    En öppen router som kör Debian i stället för ett avskalat router-OS? Med Collabora-projektet openwrt-one-debian kan OpenWrt One förvandlas från nätverksapparat till en liten, strömsnål Linux-dator med apt, systemtjänster, utvecklingsverktyg och till och med containerstöd – tack vare routerns relativt kraftfulla hårdvara och möjlighet till NVMe-lagring. Debian Linux på en router – när nätverksprylen blir…

  • Opera GX , webläsaren som är optimerad för gameing

    Den spelinriktade webbläsaren Opera GX är på väg till Linux – ett besked som säger mer än bara att ännu ett program byter plattform. När Opera nu bekräftar att en Linux-version är under aktiv utveckling speglar det både Linux ökande betydelse som spelplattform och en bredare förändring i hur kommersiell mjukvara ser på det öppna…

  • Forgejo 14.0 – Egen hostad lösning för kodsamarbete

    Forgejo är en fri och community-driven plattform för kodsamarbete som används för att lagra, granska och utveckla programvara tillsammans. Den bygger på Git, ett distribuerat versionshanteringssystem som gör det möjligt för utvecklare att spåra förändringar i källkod, arbeta parallellt och slå samman arbete på ett kontrollerat sätt. Med Forgejo får organisationer och individer ett självhämtat…

  • Wine 11 – ett stort steg framåt för Windows-program på Linux

    Wine 11 markerar ett av de största stegen framåt i projektets historia och befäster Wine som den ledande lösningen för att köra Windows-program på Linux och andra Unix-liknande system. Med färdigställd WoW64-arkitektur, tydliga prestandaförbättringar genom NTSync, utökat Vulkan-stöd och bättre integration med moderna skrivbordsmiljöer lägger version 11 grunden för snabbare, stabilare och mer framtidssäker Windows-kompatibilitet…

  • Linux Mint 22.3 ”zena” har släppts

    Linux Mint 22.3 ”Zena” är nu ute och bjuder på en stabil LTS-grund, ett tydligt uppdaterat Cinnamon-skrivbord och flera efterlängtade förbättringar i systemverktygen. Med lång supporttid, bättre Wayland-stöd och ett moderniserat användargränssnitt fortsätter Mint att vässa sin position som ett av de mest lättillgängliga Linux-alternativen för vardagsanvändare. Nu är Linux Mint 22.3 ”Zena” här –…

  • UNRaid får stöd för hårddisk boot.

    Unraid går in i 2026 med stora ambitioner. Efter ett omvälvande 2025, där Unraid 7-serien lade grunden för en mer modern och flexibel plattform, siktar utvecklarna nu på att ta bort flera av systemets historiska begränsningar. Med planerat stöd för intern boot, mer avancerade lagringskonfigurationer, ett starkare öppet API och ökad transparens i utvecklingsarbetet vill…

  • Firefox 147 släppt – fokus på prestanda, grafik och integritet

    Mozilla släpper Firefox 147 – en uppdatering som fokuserar på bättre grafikprestanda, starkare integritet och modernare webbstandarder. Med förbättrat stöd för WebGPU, effektivare videouppspelning, djupare Linux-integration och nya funktioner för både utvecklare och slutanvändare fortsätter Firefox att stärka sin position som ett öppet och integritetsvänligt alternativ på alla plattformar. Firefox 147 släppt – fokus på…

  • Budgie 10.10 – slutet på en era och början på framtiden

    Budgie Desktop tar ett avgörande kliv in i framtiden. Med version 10.10 avslutas över tio års utveckling av Budgie 10 samtidigt som skrivbordsmiljön lämnar det åldrande X11-systemet till förmån för Wayland. Resultatet är ett modernt, stabilt och framtidssäkrat Budgie – och startpunkten för nästa stora kapitel i projektets historia. Budgie 10.10 – slutet på en…

  • Debian 13.3 är här – stabilitet före allt annat

    Debian fortsätter att finslipa sin senaste stabila version. Med Debian 13.3 samlas månader av säkerhetsuppdateringar och buggfixar i en ny punktrelease som gör systemet tryggare, stabilare och enklare att installera på ny hårdvara – utan att ändra det som redan fungerar. Två månader efter föregående uppdatering har Debian Project släppt Debian 13.3, den tredje punktuppdateringen…

  • Orion-webbläsaren kommer till Linux – ett nytt kapitel för ett integritetsfokuserat ekosystem

    I en tid då EU:s Chat Control – av kritiker kallat ”STASI 2.0” – väcker oro för ökad övervakning, kommer ett oväntat tillskott till Linuxvärlden: Orion Browser. Med WebKit i stället för Chromium, inbyggt integritetsskydd och låg resursförbrukning tar den nu sina första stapplande alfa-steg på Linux och kan på sikt bli ett efterlängtat alternativ…

  • KDE Plasma 6.6 – nästa stora steg för Linux-skrivbordet

    KDE Plasma 6.6 ser ut att bli en av de mest innehållsrika uppdateringarna av KDE:s skrivbordsmiljö på länge. Med fokus på Wayland, säkerhet, tillgänglighet och bättre vardagsanvändning lovar versionen, som släpps i februari 2026, både tekniska förbättringar under huven och synliga nyheter som märks direkt för användaren. Den öppna skrivbordsmiljön från KDE Project är på…

  • Nitrux 5.1 överger stödet för virtuella maskiner och satsar fullt på fysisk hårdvara

    Nitrux 5.1 markerar ett tydligt brott med hur många moderna Linuxdistributioner positionerar sig. Genom att slopa officiellt stöd för virtuella maskiner och i stället optimera systemet enbart för fysisk hårdvara väljer projektet en smalare men mer kontrollerad väg. Resultatet är ett skrivbords-Linux som prioriterar prestanda, förutsägbarhet och säkerhet framför flexibilitet – och som tydligt definierar…

  • StarBook Horizon – en Linux-dator byggd för kontroll och integritet

    En bärbar dator utan proprietär firmware, med Linux som förstahandsval och tydligt fokus på integritet låter för många som en dröm i en allt mer sluten datorvärld. StarBook Horizon från brittiska StarLabs är ett nischat men ambitiöst försök att skapa en modern vardagsdator för användare som vill ha kontroll över sin hårdvara – även om…

  • Ubuntu 25.04 når slutet av sin livscykel – därför spelar det roll

    Ubuntu 25.04 Plucky Puffin går mot End of Life den 15 januari 2026 – ett datum som i praktiken betyder att säkerhetsuppdateringar och underhåll upphör. För den som fortfarande kör versionen handlar det inte om att datorn slutar fungera över en natt, utan om att riskerna ökar när nya sårbarheter lämnas ofixade. Här är vad…

  • Gentoo 2025: Ekonomisk stabilitet och ett steg bort från GitHub

    Gentoo sammanfattar 2025 som ett år av stabil ekonomi och ökande fokus på självständighet: projektet vill flytta speglingar och bidragsflöden från GitHub till den ideellt drivna Codeberg-plattformen, delvis som reaktion på tryck mot mer proprietära verktyg. Samtidigt visar årsrapporten att verksamheten främst bärs av små donationer och att kostnaderna i första hand går till drift…

  • När ett musklick blir en stridsfråga i Linuxvärlden

    Ett förslag från utvecklare kopplade till Mozilla och GNOME kan komma att ändra ett av de mest inarbetade beteendena i Unix- och Linuxvärlden: inklistring av text med musens mittenknapp. Det som för vissa ses som en modernisering uppfattas av andra som ett angrepp på en över 30 år gammal arbetsmetod som blivit djupt integrerad i…