• När spel-Linux siktar på serverhallen – CachyOS och den oväntade serverdrömmen

    CachyOS, mest känt som ett Arch-baserat Linuxsystem för spelare och prestandaentusiaster, tar nu sikte på ett helt nytt område. I sin årsöversikt för 2025 avslöjar projektet planer på en särskild serverutgåva, anpassad för NAS-lösningar, arbetsstationer och hostingmiljöer. Med löften om förhärdade standardinställningar, prestandaoptimerade paket och färdiga systemavbilder väcker satsningen både förväntan och frågor. Kan ett snabbfotat, rullande Linux verkligen bli ett stabilt fundament i serverhallen – eller är detta början på ett djärvt experiment som kan förändra synen på vad ett serversystem kan vara?

    I sin årliga tillbakablick för 2025 presenterade det Arch-baserade Linux-systemet CachyOS en nyhet som både väckte entusiasm och eftertanke: planer på en särskild Server Edition, riktad mot NAS-lösningar, arbetsstationer och hosting-leverantörer. För ett system som främst gjort sig känt bland Linux-spelare och prestandaentusiaster är detta ett oväntat, men fascinerande, steg.

    Ett djärvt kliv bortom spelvärlden

    CachyOS har byggt sitt rykte på aggressiv prestandaoptimering, bland annat genom tekniker som PGO och AutoFDO, där program kompileras och finjusteras baserat på hur de faktiskt används. Nu vill utvecklarna ta samma filosofi in i servervärlden – med förhärdade standardinställningar, färdigtrimmade paket och verifierade systemavbilder som hostingföretag enkelt kan distribuera till sina kunder.

    Det är ett ambitiöst mål. Kanske till och med ett riskfyllt sådant.

    NAS, arbetsstation och server – tre världar, ett system?

    En första invändning gäller målgruppen. NAS-system, arbetsstationer och servrar har delvis överlappande, men ofta motstridiga krav. En NAS prioriterar dataintegritet och lagringsfunktioner, arbetsstationer kräver hög interaktiv prestanda och moderna verktyg, medan servrar framför allt behöver stabilitet, tillförlitlighet och lång drifttid.

    Här finns dock tekniska val som talar till CachyOS fördel. Systemet använder Btrfs som standardfilsystem, vilket passar väl för NAS-användning tack vare stöd för snapshots, checksummor, flexibel RAID-hantering och effektiv diskadministration. På pappret är det ett modernt och kraftfullt val.

    Den stora elefanten i rummet: rolling release på server?

    Den mest grundläggande frågan kvarstår ändå: hör rolling-release-distributioner verkligen hemma i servermiljöer?

    Traditionellt har serversystem byggt på långsiktigt stabila och noggrant testade programversioner. Även om dessa ofta är något äldre, minimerar de risken för oväntade fel som kan orsaka driftstopp. Det är därför servermarknaden domineras av Debian-baserade och RHEL-baserade system, samt SLES och openSUSE Leap – alla kända för sin försiktiga uppdateringsmodell.

    CachyOS, med sina ständigt uppdaterade paket och nära koppling till Arch Linux, representerar motsatsen. Det är idealiskt för entusiaster som vill ha det senaste, men potentiellt problematiskt i miljöer där stabilitet väger tyngre än ny funktionalitet.

    Ett experiment som kan skaka om servervärlden

    Just därför är CachyOS satsning så intressant. Om projektet lyckas kombinera Arch-världens prestanda och modernitet med servervärldens krav på säkerhet och förutsägbarhet, kan det utmana invanda föreställningar om hur ett serversystem måste fungera.

    Att hosting-leverantörer nämns som en uttalad målgrupp ger dessutom satsningen extra trovärdighet. Det är en sektor där endast robusta och välgenomtänkta lösningar överlever.

    Blicken mot 2026

    Den planerade Server Edition väntas bli verklighet först under 2026. Fram till dess återstår många obesvarade frågor: kommer CachyOS att införa frysta paketkanaler, längre supportcykler eller särskilda säkerhetsmekanismer för serverbruk?

    Oavsett svaren är detta ett modigt steg som förtjänar uppmärksamhet. Linuxvärlden utvecklas genom experiment, och CachyOS serverambitioner kan visa sig vara antingen en varningshistoria – eller början på något helt nytt.

    Tills vidare återstår bara att följa utvecklingen med nyfikenhet. Och sist men inte minst: en god och fridfull jul till alla läsare.Fakta: CachyOS Server Edition (planerad)

    Vad: En planerad serverutgåva av Arch-baserade CachyOS.

    Målgrupp: NAS, arbetsstationer och servermiljöer – inklusive hosting-leverantörer.

    Utlovas: Förhärdade standardinställningar, förtrimmade “defaults” och prestandaoptimerade paket för t.ex. webbservrar och databaser.

    Distribution: Verifierad image som ska vara enkel att deploya hos hostingaktörer.

    Teknisk bakgrund: CachyOS fokuserar på prestanda (bl.a. PGO/AutoFDO) och använder Btrfs som standardfilsystem.https://cachyos.org/

    Frågetecken: Hur man balanserar rolling release med serverkrav på stabilitet och förutsägbarhet.https://cachyos.org/

    https://cachyos.org

    Fakta: CachyOS Server Edition (planerad)
    Vad: En planerad serverutgåva av Arch-baserade CachyOS.
    Målgrupp: NAS, arbetsstationer och servermiljöer – inklusive hosting-leverantörer.
    Utlovas: Förhärdade standardinställningar, förtrimmade “defaults” och prestandaoptimerade paket för t.ex. webbservrar och databaser.
    Distribution: Verifierad image som ska vara enkel att deploya hos hostingaktörer.
    Teknisk bakgrund: CachyOS fokuserar på prestanda (bl.a. PGO/AutoFDO) och använder Btrfs som standardfilsystem.
    Frågetecken: Hur man balanserar rolling release med serverkrav på stabilitet och förutsägbarhet.



  • QEMU 10.2 släppt – smartare uppdateringar och snabbare virtualisering

    QEMU 10.2 är här – och med den kommer ett rejält kliv mot smidigare virtualisering. Den nya versionen introducerar live-uppdateringar via migreringsläget cpr-exec, vilket kan minska resursåtgången och korta ned eller helt eliminera avbrott när virtuella maskiner uppdateras. Samtidigt bjuder releasen på prestandalyft med io_uring, förbättrad emulering för flera arkitekturer som ARM, RISC-V och PowerPC, samt nya möjligheter för både utvecklare och driftmiljöer.

    Den öppna emulatorn och virtualiseringsplattformen QEMU har nått version 10.2, och det är en uppdatering som tydligt stärker projektets position inom modern virtualisering och emulering. Med över 2300 ändringar från 188 utvecklare är detta en av de mest innehållsrika utgåvorna på senare år.

    Uppdatera virtuella maskiner utan avbrott

    Den största nyheten i QEMU 10.2 är stödet för live-uppdateringar. Ett nytt migreringsläge, kallat cpr-exec, gör det möjligt att uppdatera QEMU medan virtuella maskiner fortsätter att köra.

    Detta innebär:

    • Lägre resursförbrukning vid uppdateringar
    • Minskad eller helt utebliven nedtid
    • Möjlighet att återanvända befintliga tillstånd och nätverksanslutningar

    För servermiljöer, molntjänster och kritiska system är detta ett stort steg mot mer tillförlitlig drift.

    Prestandaförbättringar i grunden

    QEMU 10.2 byter nu till io_uring i huvudloopen, en modern Linux-teknik för asynkron in- och utdata. I praktiken betyder det effektivare I/O-hantering och bättre prestanda, särskilt vid hög belastning eller många samtidiga virtuella maskiner.

    Bredare och djupare arkitekturstöd

    Utgåvan innehåller omfattande förbättringar för flera processorarkitekturer:

    • ARM
      QEMU 10.2 introducerar en ny kortmodell, amd-versal2-virt, samt förbättringar för befintliga kort som AST2600, AST2700, AST1030 och xlnx-zynqmp. Dessutom tillkommer stöd för flera nya CPU-funktioner, bland annat FEAT_SCTLR2, FEAT_LSE128 och FEAT_RME_GPC2, vilket gör ARM-emuleringen mer korrekt och framtidssäker.
    • HPPA
      Ett tydligt historiskt tillskott är emulering av arbetsstationen HP 715/64, tillsammans med stöd för NCR 53c710 SCSI-kontroller och HP LASI multi-I/O-kretsen. Detta är värdefullt för bevarande och forskning kring äldre UNIX-system.
    • PowerPC
      Nya maskiner och CPU:er som PowerNV11 och PPE42 stöds nu, och pSeries-system får FADUMP-stöd, vilket underlättar felsökning efter systemkrascher.
    • RISC-V
      Arkitekturen fortsätter att mogna med ett stort antal buggfixar och förbättringar i emuleringen av olika komponenter.
    • s390x och LoongArch
      Här märks prestandaförbättringar för virtio-pci via irqfd samt utökad funktionalitet i TCG-läget, bland annat kring avbrottshantering och sidtabellsvandring.

    Förbättringar för värdsystem och utvecklare

    QEMU 10.2 innehåller även flera praktiska nyheter:

    • 9pfs delat filsystem för FreeBSD-värdar
    • RPMB-emulering för eMMC-enheter, viktigt för säker lagring
    • Många förbättringar i user-mode-emulering, vilket underlättar testning av program för andra arkitekturer

    Samtidigt höjs kravet på Rust – minsta stödda version är nu 1.83 – vilket speglar QEMU:s ökande användning av moderna programmeringsspråk och verktyg.

    Ett tydligt steg framåt

    QEMU 10.2 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Den kombinerar praktiska förbättringar för daglig drift med långsiktiga satsningar på prestanda, arkitekturstöd och underhållbar kod. Resultatet är en stabilare, snabbare och mer flexibel plattform för allt från utveckling och testning till produktion och forskning.

    https://www.qemu.org

    Undrar du vad QEMU är för något? Kolla i vår wiki: https://wiki.linux.se/index.php/QEMU

    FAKTARUTA: QEMU 10.2
    • Version: 10.2.0 (stabil release)
    • Största nyheten: Live update via migreringsläget cpr-exec (lägre resursanvändning vid uppdatering, möjlighet att återanvända state/anslutningar)
    • Prestanda: Huvudloopen använder io_uring för bättre I/O
    • FreeBSD-värdar: 9pfs delat filsystem stöds
    • User-mode emulering: Många fixar och förbättringar
    • ARM: Ny board amd-versal2-virt + uppdateringar för AST2600/AST2700/AST1030 och xlnx-zynqmp
    • HPPA: Emulering av HP 715/64 + NCR 53c710 SCSI och HP LASI multi-I/O
    • PowerPC: Stöd för PowerNV11/PPE42 + FADUMP för pSeries
    • Övrigt: RPMB-emulering för eMMC-modell
    • Utveckling: 2300+ commits från 188 authors
    • Rust-krav: Minsta stödda Rust är 1.83
  • Ruby 4.0 – ett stort steg framåt för ett klassiskt språk

    Ruby 4.0 markerar ett av de största kliven i språkets historia, där fokus ligger på isolering, parallellism och prestanda utan att kompromissa med Rubys välkända läsbarhet. Med ny teknik som Ruby Box, en helt ny JIT-kompilator och ett kraftigt förbättrat stöd för parallell exekvering visar Ruby att språket är redo att möta moderna krav – samtidigt som det fortsätter att sätta utvecklarens upplevelse i centrum.

    När Ruby 4.0 nu har släppts markerar det mer än bara ännu en versionssiffra. Det är ett tydligt tecken på att ett av världens mest omtyckta programmeringsspråk fortsätter att utvecklas – både tekniskt och filosofiskt – i en tid där krav på prestanda, parallellism och säkerhet är högre än någonsin. Ruby har länge varit känt för sin läsbarhet och sin glädjeprincip: programmering ska vara roligt. Med Ruby 4.0 försöker utvecklarna bevisa att man inte längre behöver välja mellan elegans och råstyrka.

    Ruby Box – isolering utan containrar

    Den kanske mest nyskapande nyheten är Ruby Box, en experimentell teknik för isolering inuti samma Ruby-process. Genom att starta Ruby med miljövariabeln RUBY_BOX=1 kan man skapa separata ”lådor” där klasser, moduler, globala variabler, monkey patches och till och med inlästa bibliotek hålls helt åtskilda. Det gör det möjligt att köra testfall som använder aggressiva monkey patches utan att påverka andra tester, köra flera versioner av samma webbapplikation parallellt vid blue-green-driftsättning eller testa nya beroenden i realtid genom att jämföra beteende och svar. Allt detta sker utan containrar eller separata processer – isoleringen sker direkt i Ruby-motorn.

    ZJIT – nästa generations prestandasatsning

    Ruby 4.0 introducerar också ZJIT, en ny experimentell just-in-time-kompilator som är tänkt att på sikt ersätta YJIT. ZJIT är skriven i Rust och använder större kompileringsenheter samt en modern SSA-baserad mellanrepresentation. Resultatet är redan nu snabbare än den traditionella tolken, även om den fortfarande ligger efter YJIT. Utvecklarna är tydliga med att ZJIT ännu inte är redo för produktion, men ambitionen är att den ska vara både snabbare än YJIT och stabil nog för skarp drift i Ruby 4.1. För den nyfikne kan ZJIT aktiveras med flaggan –zjit.

    Ractor tar ett steg mot mognad

    Parallell programmering har länge varit en svag punkt i Ruby, men Ractor-modellen fortsätter att utvecklas. I Ruby 4.0 introduceras klassen Ractor::Port, som ersätter tidigare mer svårbegripliga API:er som Ractor.yield och Ractor#take. Kommunikation mellan parallella delar av ett program blir tydligare och mer robust. Samtidigt har interna datastrukturer förbättrats för att minska låsning kring globala resurser, minska delad intern data och förbättra CPU-cache-beteende. Tillsammans ger detta märkbart bättre parallell prestanda, och målet är att Ractor snart ska lämna sin experimentella status helt.

    Små språkliga förändringar med stor effekt

    Ruby 4.0 innehåller också flera språkliga justeringar som gör vardagen trevligare för utvecklare. Logiska operatorer som && och || kan nu stå i början av en rad och fortsätta föregående uttryck, vilket gör flerradiga villkor mer lättlästa. Beteendet för *nil har gjorts mer konsekvent och anropar inte längre nil.to_a, i linje med hur **nil redan fungerar. Felmeddelanden vid fel antal argument är tydligare och innehåller både bättre bakspårning och kodutdrag. Unicode-stödet har uppdaterats till version 17.0, inklusive nya emoji.

    Ett snabbare och renare Ruby under huven

    Bakom kulisserna har Ruby 4.0 fått omfattande prestandaförbättringar. Objekt skapas snabbare, särskilt när nyckelordsargument används. Garbage collectorn arbetar effektivare, intern åtkomst till instansvariabler har optimerats och många gamla låsningar i heta kodvägar har tagits bort. Standardbiblioteket har samtidigt städats upp: vissa komponenter har flyttats eller uppdaterats, andra – som delar av CGI-biblioteket – levereras inte längre fullt ut som standard.

    Framåtblick

    Ruby 4.0 är inte bara en inkrementell uppdatering utan ett tydligt ställningstagande. Språket vill fortsätta vara uttrycksfullt och lättläst, men samtidigt möta moderna krav på prestanda, parallellism och isolering. Med Ruby Box, ZJIT och ett allt mer moget Ractor-system visar Ruby att det går att förnya sig utan att förlora sin identitet. För utvecklare innebär det en tydlig signal: Ruby är långt ifrån färdigt – det har precis växlat upp.

    https://www.ruby-lang.org/en

    Fakta: Ruby 4.0
    Ny isolering: Ruby Box (experimentellt) isolerar klasser, moduler, globala variabler, monkey patches och även inlästa bibliotek per “box”. Aktiveras med RUBY_BOX=1.
    Ny JIT: ZJIT (experimentellt) efterföljare till YJIT – metodbaserad JIT med större kompileringsenheter och SSA-baserad IR. Byggkrav: Rust 1.85+. Aktiveras med –zjit.
    Parallellism: Ny Ractor::Port för tydligare kommunikation mellan Ractors. Äldre API:er som Ractor.yield och Ractor#take är borttagna.
    Språknytt: Logiska operatorer i början av rad (&&, ||, and, or) fortsätter föregående rad. *nil beter sig nu konsekvent och anropar inte längre nil.to_a.
    Standardbibliotek & core: Set och Pathname är core-klasser, och Unicode är uppdaterat till 17.0 (inkl. Emoji 17.0).
    Kompatibilitet: Flera deprecated API:er är borttagna (bl.a. äldre Ractor-metoder). Windows-bygg kräver Visual Studio 2015+.


  • När ett ritprogram växer upp – vad Pinta 3.1 säger om öppen källkod och kreativ mjukvara

    Med version 3.1 tar Pinta ett tydligt steg från enkelt ritverktyg till mogen kreativ mjukvara. Uppdateringen kombinerar tekniska förbättringar, smartare användargränssnitt och bättre prestanda – och visar hur öppen källkod kan utvecklas metodiskt, användarcentrerat och framtidssäkert.

    Från enkel bildredigering till precisionsverktyg

    Pinta har länge riktat sig till användare som vill ha ett lättanvänt alternativ för bildredigering på GNU/Linux, macOS och Windows. I version 3.1 blir ambitionen tydligare: programmet ska inte bara vara lätt att komma igång med, utan också erbjuda precision och kontroll.

    Det nya axonometriska rutnätet är ett tydligt exempel. Funktionen gör det möjligt att arbeta med tekniska illustrationer, diagram och isometrisk grafik – områden som annars ofta kräver betydligt mer avancerad mjukvara. Här integreras funktionen på ett sätt som inte kräver förkunskaper, men som ändå öppnar nya kreativa möjligheter.

    Små förbättringar som förändrar arbetsflödet

    Många av nyheterna i Pinta 3.1 är subtila, men påverkar hur effektivt användaren kan arbeta:

    Markeringskonturen är nu animerad, vilket gör den lättare att uppfatta visuellt. Markerade områden projiceras dessutom på linjalerna, vilket förbättrar rumslig orientering och precision. Gradientverktyget har fått direkta handtag, så att riktning och längd kan justeras intuitivt direkt på arbetsytan.

    Detta är klassiska exempel på användarcentrerad design, där förbättringarna inte nödvändigtvis märks direkt – men snabbt blir oumbärliga.

    Prestanda som grund för kreativitet

    Bakom kulisserna har själva ritduken, canvas-widgeten, byggts om. För användaren innebär detta snabbare respons, jämnare rendering och bättre flyt vid zoomning och målning. För ett ritprogram är detta avgörande: minsta fördröjning mellan handling och resultat kan störa det kreativa arbetet.

    Här blir det tydligt hur tekniska beslut direkt påverkar den mänskliga upplevelsen. Effektiv kod är inte bara ett ingenjörsproblem, utan en förutsättning för kreativt fokus.

    När slumpen blir reproducerbar

    En särskilt intressant nyhet är att slumpvärden i effekter nu kan styras manuellt via så kallade slumpfrön. Det gör att samma ”slumpmässiga” resultat kan återskapas exakt.

    Detta är ett viktigt koncept inom både vetenskap och generativ konst. Möjligheten att upprepa experiment – eller visuella uttryck – är central för förståelse, jämförelse och lärande. Här möts matematik, estetik och praktisk nytta i ett och samma verktyg.

    Plattformar, arkitekturer och framtid

    Pinta 3.1 är också ett tecken på hur datorvärlden förändras. Stöd för ARM64 på Windows speglar skiftet mot energieffektivare processorer, samtidigt som kraven på modernare grafikbibliotek pekar framåt snarare än bakåt.

    Det är ett medvetet val: istället för att hålla fast vid äldre system fokuserar projektet på stabilitet, tillgänglighet och framtida utveckling.

    Mer än en uppdatering

    Pinta 3.1 är inte en revolution, utan något mer långsiktigt värdefullt: ett exempel på hur öppen källkod kan förbättras steg för steg genom tydliga mål, användarfeedback och teknisk noggrannhet.

    I en tid då många kreativa verktyg blir allt mer komplexa och låsta, visar Pinta att enkelhet inte behöver vara en begränsning – utan kan vara resultatet av genomtänkt ingenjörsarbete.

    Slutsats

    Pinta 3.1 visar att även mindre projekt kan driva innovation genom fokus på detaljer, reproducerbarhet och användbarhet. Det är ett starkt exempel på hur fri mjukvara inte bara överlever – utan mognar.

    https://flathub.org/en/apps/com.github.PintaProject.Pinta

    FAKTA: Pinta 3.1
    Typ: Fri & öppen källkod – rit- och bildredigeringsprogram
    Plattformar: GNU/Linux, macOS, Windows
    Teknik: GTK# (GTK 4.18+ & libadwaita 1.7+)
    Nyheter i version 3.1
    • Axonometriskt rutnät (Visa → Canvas Grid)
    • Ny effekt: Cells
    • Polygonläge i lassomarkering
    • Twist-effekt med Radius Percentage
    • Omarbetad canvas för bättre prestanda
    • Gradientverktyg med visuella handtag
    • Dithering använder aktuell palett
    • Splatter-pensel ritar kontinuerligt
    • Animerad markeringskontur
    • Manuellt styrbara slumpfrön för effekter
    • Högerklicksmeny för lager
    • ARM64-stöd för Windows
    Obs: Vid sparning till format utan lager visas varning om utplattning.
  • Donetick – ett Linux-verktyg för vardagens måsten

    Att minnas alla hushållssysslor är lättare sagt än gjort. När uppgifter återkommer med olika intervall och delas mellan flera personer blir det snabbt rörigt. Donetick är ett självhostat verktyg som hjälper dig att samla, planera och följa upp allt från städning till trädgårdsarbete – med påminnelser, återkommande scheman och smarta funktioner som förenklar vardagen.

    Få ordning på hushållssysslorna med Donetick

    Återkommande hushållsarbete är lätt att underskatta. När uppgifter dyker upp varje vecka, varje månad eller bara någon gång per år är det svårt att hålla allt i minnet. Utan ett system blir det snabbt oklart vad som är gjort, vad som återstår och vem som egentligen ansvarar för vad. Donetick är ett självhostat webbverktyg som är särskilt utformat för att hantera just denna typ av uppgifter.

    Donetick kombinerar ett lättanvänt gränssnitt med stöd för återkommande sysslor, flera användare, prioriteringar och ett öppet API. Verktyget lämpar sig väl för hushåll och familjer, men kan även användas i andra sammanhang där uppgifter behöver delas och följas upp.

    Förutsättningar

    I den här genomgången används en Debian-baserad server. Donetick körs i en container, vilket gör Docker och Docker Compose till det enklaste installationsalternativet. Installera nödvändiga paket med:

    sudo apt install docker.io docker-compose
    

    För att slippa använda sudo vid varje docker-kommando kan du lägga till din användare i docker-gruppen:

    sudo usermod -aG docker $USER
    

    Logga ut och in igen så att ändringen börjar gälla.

    Installera Donetick med Docker Compose

    Börja med att skapa en katalogstruktur för Donetick:

    mkdir -p ~/containers/donetick/{data,config}
    cd ~/containers/donetick
    

    Skapa därefter filen docker-compose.yml med följande innehåll:

    version: "3.9"
    
    services:
      donetick:
        image: donetick/donetick:latest
        container_name: donetick
        ports:
          - "2021:2021"
        volumes:
          - ./data:/app/data
          - ./config:/app/config
        restart: unless-stopped
    

    Donetick kräver även en konfigurationsfil för självhostade installationer. Skapa filen config/selfhosted.yaml. Du kan utgå från Doneticks exempelkonfiguration, men se till att ange en säker JWT-nyckel. En lämplig nyckel kan genereras med:

    openssl rand -hex 16
    

    Ange den genererade strängen i konfigurationsfilen som värde för jwt_secret.

    Starta sedan containern:

    docker-compose up -d
    

    Kontrollera att tjänsten körs korrekt genom att titta i loggarna:

    docker-compose logs -f
    

    När Donetick är igång visas meddelandet att applikationen körs.

    Skapa användarkonto och logga in

    Öppna webbläsaren och gå till:

    http://SERVER_IP:2021/
    

    Vid första besöket får du välja att logga in eller skapa ett nytt konto. Donetick stöder flera användare, vilket gör det möjligt att använda systemet gemensamt i ett hushåll. Varje användare har sitt eget konto med personliga inställningar.

    Översikt och gränssnitt

    Efter inloggning visas startsidan där alla aktuella uppgifter listas. I mitten syns uppgifterna, högst upp finns sök och filter, och till höger visas en kalender med kommande sysslor. Längst ned listas nyligen slutförda uppgifter.

    Via menyn uppe till vänster når du inställningar, etiketter, grupper och API-funktioner.

    Skapa och hantera uppgifter

    För att skapa en ny uppgift klickar du på plusknappen. Du anger ett namn och kan även lägga till en beskrivning. Om ingen deadline anges hamnar uppgiften i listan för uppgifter utan förfallodatum.

    När uppgiften är slutförd markerar du den som klar. Den arkiveras då automatiskt men finns kvar i historiken.

    Smarta uppgifter med naturligt språk

    Donetick erbjuder även möjligheten att skapa uppgifter genom fri text. I stället för att fylla i alla fält manuellt kan du skriva exempelvis:

    ”Vattna växterna varje söndag”

    Donetick tolkar då texten och skapar automatiskt en återkommande uppgift. Funktionen är experimentell men fungerar redan bra för vanliga formuleringar.

    Etiketter och prioritet

    Uppgifter kan märkas med etiketter för att göra dem lättare att sortera, till exempel städning, underhåll eller trädgård. Varje etikett kan tilldelas en färg.

    Det går även att ange prioritet på uppgifter, från mycket viktiga till mindre brådskande. Detta påverkar hur de visas i listan och hjälper till att fokusera på rätt saker.

    Återkommande uppgifter och deadlines

    Donetick är särskilt användbart för återkommande sysslor. Du kan ange om en uppgift ska upprepas dagligen, veckovis, månadsvis eller enligt ett mer avancerat schema.

    För uppgifter med deadline går det även att ange ett tidsfönster som bestämmer hur nära slutdatumet uppgiften måste slutföras för att räknas som klar i tid.

    Samarbete och familjedelning

    Användare kan samlas i grupper, kallade cirklar. Inom en cirkel delas uppgifter mellan medlemmarna. När en uppgift skapas kan den tilldelas en eller flera personer.

    För återkommande uppgifter kan Donetick automatiskt rotera ansvaret mellan användare, exempelvis genom att välja den som gjort minst tidigare.

    Tidsregistrering

    Donetick har inbyggd tidtagning. Via uppgiftens detaljvy kan du starta och pausa en timer. Tidsregistreringen fortsätter även om du lämnar sidan och ger i efterhand en tydlig bild av hur lång tid olika sysslor tar.

    API och integration

    För den som vill integrera Donetick med andra system finns ett HTTP-baserat API. Först skapar du en API-token via inställningarna. Därefter kan du till exempel lista alla uppgifter med:

    curl -H "secretkey: API_TOKEN" http://SERVER_IP:2021/api/v1/chore
    

    För att markera en uppgift som slutförd via API:

    curl -H "secretkey: API_TOKEN" -X POST \
    http://SERVER_IP:2021/api/v1/chore/3/complete
    

    Donetick stöder även så kallade ”things”, externa tillstånd som kan ändras via API och användas för att trigga uppgifter automatiskt, till exempel från hemautomation eller sensorer.

    Sammanfattning

    Donetick är ett kraftfullt men lättanvänt verktyg för att hantera hushållssysslor och återkommande uppgifter. Genom att köra det på egen server får du full kontroll över data och integrationer. Kombinationen av tydligt gränssnitt, stöd för familjedelning och ett öppet API gör Donetick till ett intressant alternativ för alla som vill få bättre struktur i vardagen.

    https://donetick.com

    Youtube film om Donetick

    FAKTARUTA
    Donetick
    Donetick är ett självhostat webbverktyg för att hålla koll på hushållssysslor och återkommande uppgifter. Det passar extra bra när flera personer ska dela på ansvaret och du vill ha påminnelser, scheman och historik – utan molntjänster.
    Typ: Självhostad uppgift- och sysslohantering
    Styrkor: Återkommande uppgifter, etiketter/prioritet, flera användare, tidsregistrering, API
  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett eget anslag till Linuxkärnan.

    The Linux Foundation har publicerat sin årliga finansiella rapport för 2025 och ger därmed en detaljerad inblick i hur organisationen finansierar sin verksamhet och hur resurserna fördelas mellan projekt, infrastruktur och community-program. Rapporten visar på fortsatt stark ekonomi och omfattande satsningar på öppen källkod.

    Enligt årsrapporten uppgick de totala intäkterna under 2025 till cirka 311 miljoner dollar, medan de prognostiserade utgifterna landade på omkring 285 miljoner dollar. Överskottet används för att stärka och vidareutveckla Linux Foundations långsiktiga arbete med öppna standarder och fria programvaruprojekt.

    Fyra huvudsakliga intäktskällor

    Intäkterna kommer huvudsakligen från fyra områden. Medlemskap och donationer var den största posten och genererade cirka 133 miljoner dollar. Projektrelaterade tjänster stod för ungefär 84 miljoner dollar, medan evenemang, inklusive sponsring och deltagaravgifter, bidrog med runt 59 miljoner dollar.

    Utbildning och certifieringsprogram gav ytterligare cirka 30 miljoner dollar, och övriga intäktskällor bidrog med ungefär 6 miljoner dollar. Sammantaget översteg därmed intäkterna 310 miljoner dollar för året.

    Majoriteten av utgifterna går till projektstöd

    På utgiftssidan dominerar projektstöd, som uppgick till cirka 182 miljoner dollar. Detta speglar Linux Foundations centrala roll som värdorganisation för hundratals öppna källkodsprojekt världen över.

    Kostnader för utbildning uppgick till cirka 22 miljoner dollar, medan projektinfrastruktur – såsom servrar, CI-system och andra tekniska plattformar – stod för omkring 18 miljoner dollar. Evenemangstjänster kostade cirka 17 miljoner dollar, och community-verktyg absorberade ungefär 16 miljoner dollar.

    Linuxkärnan får egen budgetpost

    Linux Kernel Project redovisas som en separat budgetpost med en tilldelning på cirka 8,4 miljoner dollar under 2025. Även om beloppet är relativt litet i förhållande till den totala budgeten, används medlen till samordning, infrastruktur och förvaltning av Linuxkärnan – en av de mest kritiska komponenterna i den globala IT-infrastrukturen.

    Utöver detta uppgick kostnaderna för centrala verksamhetsfunktioner till cirka 16 miljoner dollar, medan internationell verksamhet stod för ungefär 7 miljoner dollar. Tillsammans ger detta en total prognostiserad kostnadsnivå strax under 285 miljoner dollar.

    Satsningar på tillgänglighet och mångfald

    Rapporten lyfter även fram Linux Foundations arbete för ökad tillgänglighet inom open source-gemenskapen. Under 2025 avsattes över 1,5 miljoner dollar till resebidrag och deltagarstipendier för fysiska evenemang.

    Av detta gick cirka 900 000 dollar direkt till resefinansiering och möjliggjorde nästan 1 100 registreringsstipendier. Enligt organisationen gick omkring 60 procent av stödet till deltagare från underrepresenterade och mångfacetterade community-grupper.

    Nästan 1 500 projekt världen över

    Utöver ekonomin redovisar Linux Foundation att man nu stödjer nära 1 500 open source-projekt inom ett brett spektrum av teknikområden. Den största kategorin är moln, containrar och virtualisering, som står för cirka 23 procent av projekten.

    Därefter följer nätverk och edge-teknik med omkring 14 procent. AI, maskininlärning, data och analys, samt tvärtekniska projekt, står vardera för ungefär 12 procent, medan webb- och applikationsutveckling utgör cirka 10 procent.

    Mindre men fortfarande betydande områden inkluderar integritet och säkerhet (5 procent), samt blockkedjeteknik och IoT/inbyggda system med omkring 4 procent vardera. Övriga områden – såsom DevOps, systemadministration, lagring och Linuxkärnan – utgör mindre andelar.

    Full rapport tillgänglig

    För den som vill fördjupa sig ytterligare innehåller det officiella tillkännagivandet även en länk för nedladdning av hela årsrapporten i PDF-format, med detaljerad ekonomisk redovisning och kompletterande statistisk.

    https://www.linuxfoundation.org/hubfs/Publications/2025%20Linux%20Foundation%20Annual%20Report_121825a_lr.pdf?hsLang=en

    Fakta: Linux Foundation 2025 (översikt)
    Intäkter: ca 311 MUSD (totalt)
    Prognos utgifter: ca 285 MUSD
    Intäkter (huvudkällor)
    • Medlemskap & donationer: ca 133 MUSD
    • Projekttjänster: ca 84 MUSD
    • Event (sponsring & deltagare): ca 59 MUSD
    • Utbildning & certifiering: ca 30 MUSD
    • Övrigt: ca 6 MUSD
    Utgifter (urval)
    • Projektstöd: ca 182 MUSD
    • Utbildningskostnader: ca 22 MUSD
    • Projektinfrastruktur: ca 18 MUSD
    • Eventtjänster: ca 17 MUSD
    • Community-verktyg: ca 16 MUSD
    • Linux Kernel Project: ca 8,4 MUSD
    Community-stöd
    • Stipendier & resebidrag: > 1,5 MUSD
    • Direkt resefinansiering: ca 900 000 USD
    • Registreringsstipendier: nära 1 100
    • Andel till deltagare från diversifierade communityn: ca 60%
  • Qubes OS 4.3: Ett stort steg framåt för säkerhetsmedvetna datoranvändare

    Qubes OS 4.3 markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest säkerhetsinriktade operativsystem. Med uppdaterade systemkomponenter, nya standardmallar och förbättrad hantering av både hårdvara och virtuella miljöer fortsätter Qubes OS att utveckla sin unika modell där säkerhet byggs genom strikt isolering snarare än traditionella skyddsmekanismer.

    Qubes OS 4.3: Ett stort steg framåt för säkerhetsmedvetna datoranvändare

    I en tid där digitala hot blir allt mer sofistikerade lanseras Qubes OS 4.3, en ny version av det säkerhetsfokuserade operativsystemet som tar ett annorlunda grepp om datorsäkerhet. I stället för att försöka skydda ett enda stort system bygger Qubes OS på idén att isolera risker – varje program och arbetsuppgift körs i sin egen virtuella miljö, kallad en qube.

    Säkerhet genom isolering

    Grunden i Qubes OS är virtualisering. Webb­läsaren, e-postklienten, dokument du laddar ner och till och med USB-enheter hålls åtskilda i separata virtuella maskiner. Om något går fel i en qube påverkas inte resten av systemet. Det är ett tänkesätt som påminner om brandsäkra sektioner i ett fartyg – ett läckage ska inte sänka hela skeppet.

    Uppgraderad kärna: dom0 och Xen

    I version 4.3 har dom0, den mest privilegierade och känsliga delen av systemet, uppgraderats till Fedora 41. Dom0 ansvarar för att hantera fönster, inställningar och säkerhetspolicyer och körs medvetet utan nätverksåtkomst. Uppgraderingen innebär modernare verktyg och bättre långsiktig underhållbarhet.

    Även hypervisorn, den programvara som kör de virtuella maskinerna, har uppdaterats till Xen 4.19, vilket ger förbättringar i både säkerhet och stabilitet.

    Nya standardmallar – gamla lämnas bakom

    En av de största förändringarna i Qubes OS 4.3 är uppdateringen av systemets mallar (templates), som fungerar som grundsystem för qubes. Den förvalda Fedora-mallen har uppdaterats till Fedora 42, Debian-mallen till Debian 13 och de medföljande anonymitetsmallarna till Whonix 18. Samtidigt har stödet för äldre mallversioner tagits bort helt. Det förenklar underhållet och stärker säkerheten, men innebär också att användare behöver migrera från äldre qubes.

    Nya standardmallar – gamla lämnas bakom

    För användare som ofta öppnar okända filer eller besöker potentiellt riskabla webbplatser introducerar Qubes OS 4.3 förladdade engångs-qubes, så kallade disposable qubes. Dessa kortlivade miljöer startar snabbare och kräver mindre manuellt arbete, vilket gör det enklare att arbeta säkert även i stressade situationer.

    Tydligare kontroll över hårdvara

    Hanteringen av hårdvara har moderniserats genom ett nytt, identitetsbaserat system för enhetstilldelning, ofta kallat New Devices API. Det gör det tydligare vilken fysisk enhet som kopplas till vilken qube och minskar risken för misstag vid hantering av till exempel USB-minnen och nätverkskort.

    Windows-stöd gör comeback

    En efterlängtad nyhet är att Qubes Windows Tools har återinförts. Verktygen förbättrar integrationen när Windows körs i virtuella maskiner, bland annat när det gäller grafik, inmatning och samspel med resten av systemet. För användare som är beroende av Windowsprogram är detta ett viktigt tillskott.

    Uppgradering och kända begränsningar

    Qubes OS 4.3 finns tillgängligt som en ny installations-ISO. Användare av Qubes OS 4.2 kan uppgradera direkt via den dokumenterade uppgraderingsprocessen, medan de som redan kört en 4.3-förhandsversion endast behöver uppdatera systemet som vanligt. Projektet rekommenderar starkt att man tar en fullständig säkerhetskopia innan uppgradering. Det finns även en känd begränsning där mallar som återställs från säkerhetskopior skapade före Qubes OS 4.3 kan peka på äldre paketförråd och därför kräver manuell distributionsuppgradering. Nya installationer och direkta uppgraderingar från version 4.2 påverkas inte.

    Ett operativsystem för en osäkrare värld

    Med Qubes OS 4.3 fortsätter projektet att visa att datasäkerhet inte bara handlar om antivirusprogram och brandväggar, utan om arkitektur och grundläggande designval. För användare som är beredda att lära sig ett mer avancerat arbetssätt erbjuder Qubes OS ett av de mest genomtänkta skydden som finns för skrivbordssystem i dag.

    https://www.qubes-os.org

    Faktaruta: Qubes OS 4.3
    • Ny version: Qubes OS 4.3
    • Dom0: uppgraderad till Fedora 41
    • Hypervisor: Xen 4.19
    • Standardmallar (templates):
    Fedora 42 · Debian 13 · Whonix 18
    Äldre mallversioner stöds inte längre.
    • Nytt: förladdade disposable qubes (snabbare engångsmiljöer)
    • Enheter: moderniserad tilldelning via “New Devices API”
    • Windows: Qubes Windows Tools tillbaka med bättre integration
    • Tips vid uppgradering: ta full backup först.
    Känd grej: återställda templates från äldre backuper kan peka på gamla repos och kan kräva manuell dist-upgrade.



  • Darktable 5.4 – ett stort kliv framåt för fri bildbehandling

    Darktable 5.4 markerar ett tydligt steg framåt för fri bildbehandling. Med filmisk AgX-tonmappning, förbättrad detaljskärpa, snabbare arbetsflöde och stöd för flera separata arbetsytor stärker den öppna RAW-redigeraren sin position som ett fullvärdigt alternativ till kommersiella fotoprogram.

    Den fria och öppna RAW-redigeraren Darktable har släppt version 5.4, och uppdateringen är en av de mer omfattande på senare år. Med förbättrad färghantering, smartare skärpa, högre prestanda och ett moderniserat arbetsflöde fortsätter Darktable att utmana kommersiella alternativ – utan att kompromissa med användarens kontroll eller integritet.

    AgX-tonmappning för naturligare färger och högdagrar

    En av de största nyheterna är införandet av AgX-baserad tonmappning, inspirerad av Blenders färgmodell. AgX ger fotografen tydligare och mer intuitiv kontroll över bildens dynamik: vit- och svartpunkt kan justeras separat, mellangrått fungerar som ett vridbart nav, och kontrasten kan finjusteras oberoende i skuggor och högdagrar. Resultatet är naturligare mellantoner och en mjuk, filmisk övergång i ljusa partier.

    Capture Sharpening ger bättre detaljåtergivning

    Darktable 5.4 introducerar Capture Sharpening, som nu är integrerad direkt i demosaiceringssteget. Funktionen hjälper till att återvinna detaljer som annars går förlorade på grund av diffraktion, lågpassfilter eller generell oskärpa i kameran. Genom att lägga skärpan tidigt i bildkedjan blir resultatet både renare och mer kontrollerbart än traditionell efterhandskärpning.

    Stabilare och mer moget Wayland-stöd

    På systemsidan har Wayland-stödet fått ett rejält lyft. Problem med färgprofiler och instabilitet har åtgärdats, och enligt utvecklarna beter sig Darktable nu på Wayland i stort sett likadant som under X11. För Linux-användare innebär detta en betydligt mer pålitlig upplevelse på moderna skrivbordsmiljöer.

    Förfinat gränssnitt och bättre arbetsflöde

    Användargränssnittet har också slipats. Växling mellan vyer ger tydligare visuell återkoppling, zoom och panorering känns rappare, reglage är mer precisa och flera nya standardkortkommandon har lagts till. Sammantaget gör detta arbetet i mörkrummet snabbare och mer följsamt, särskilt vid arbete med högupplösta bilder.

    Prestandaförbättringar i hela bildkedjan

    Under huven har prestandan förbättrats på flera håll. Lut3D-modulen är upp till 20 procent snabbare, första uppstarten på nya installationer går betydligt fortare – särskilt om bildbiblioteket ligger på långsammare diskar eller nätverkslagring – och fördröjningen vid zoomning och panorering har minskats markant.

    Utökat kamera- och RAW-stöd

    Version 5.4 breddar stödet för kameror och RAW-format med nya profiler för bland annat Canon, Nikon, Fujifilm, Sony, Leica, Panasonic och OM System. Samtidigt har RawSpeed uppdaterats med förbättrade färgmatriser och nya brusprofiler. Vissa äldre kameror har dock tillfälligt tappat stöd på grund av brist på testfiler, och några komprimeringsformat är fortfarande inte implementerade.

    Flera arbetsytor för bättre projektseparation

    En mer strukturell nyhet är stödet för flera arbetsytor (workspaces). Varje arbetsyta har sin egen databas och konfiguration, vilket gör det möjligt att hålla isär olika projekt, kunder eller arbetsmetoder. Det finns även ett minnesbaserat läge för tillfälliga sessioner utan att något sparas permanent på disk.

    Övriga nyheter och förändrad plattformsstöd

    Slutligen har Lua-API:t uppdaterats till version 9.6, AVIF-exporten fått manuell kontroll över kromasubsampling, och stödet för Intel-baserade Macar samt äldre macOS-versioner (före 14.0) har avslutats.

    Tillgänglighet och installation

    Darktable 5.4 finns tillgängligt för Windows, macOS och Linux. Linux-användare kan installera via både AppImage och Flatpak, helt oberoende av distribution. För fotografer som vill ha maximal kontroll, modern färghantering och ett helt öppet arbetsflöde är detta en uppdatering som verkligen är värd uppmärksamhet.

    https://www.darktable.org

    FAKTARUTA: Darktable 5.4
    Vad är det?
    Fri och öppen RAW-redigerare för ett icke-destruktivt fotoflöde.
    Största nyheterna
    • AgX-baserad tonmappning (filmisk highlight roll-off, tydliga vit/svartpunkter, justerbar mellangrå-pivot)
    • Capture Sharpening i demosaic för att återvinna detaljer från optisk/inbyggd oskärpa
    • Flera workspaces: separata databaser/inställningar + temporärt “in-memory”-läge
    Wayland
    Många fixar, bättre ICC-hantering och stabilare beteende – närmare X11-upplevelsen.
    Prestanda
    Lut3D snabbare (ungefär 5–20%), snabbare första start och mindre lagg vid zoom/pan i darkroom.
    Kameror & RAW
    Utökat stöd och uppdaterade profiler för många märken (bl.a. Canon, Nikon, Fujifilm, Sony, Leica, Panasonic, OM System).
    Export & API
    Lua API 9.6, manuell chroma-subsampling för AVIF-export.
    Plattformar
    Windows, macOS och Linux (Linux: AppImage/Flatpak). Stöd för Intel-Mac och macOS < 14.0 borttaget.
  • Lathund för WP-CLI

    WP-CLI gör det möjligt att administrera WordPress snabbt, effektivt och automatiserat direkt från kommandoraden. Med hjälp av detta verktyg kan du hantera allt från installation och uppdateringar till användare, databaser och felsökning – utan att logga in i webbgränssnittet. Den här lathunden ger en praktisk och tekniskt inriktad genomgång av de vanligaste WP-CLI-kommandona, med tydliga exempel för dig som arbetar med utveckling, drift eller systemadministration av WordPress-sajter.

    Får vi presentera en lathund för hur du använder WP-CLI, främst i en klassisk LAMP-miljö (Linux, Apache, MySQL/MariaDB och PHP), men verktyget fungerar även utmärkt på macOS.

    Denna lathund ger en heltäckande introduktion till WP-CLI, WordPress officiella kommandoradsverktyg, och riktar sig till tekniska användare såsom utvecklare och systemadministratörer. Här visas hur WordPress kan hanteras effektivt via terminalen istället för webbgränssnittet. Innehållet omfattar installation på Linux och macOS, grundläggande kommandostruktur och globala flaggor. Guiden går igenom hur du uppdaterar WordPress-kärnan, teman och tillägg, hanterar användare och roller, arbetar med databasen (säkerhetskopiering, import, sök-och-ersätt och optimering) samt hur du skapar och uppdaterar inlägg och sidor. Dessutom beskrivs felsökning, cache- och cron-hantering, återställning samt hur WP-CLI kan användas i skript och cronjobb för automatisering. Målet är att ge praktiska exempel och ett effektivt arbetsflöde för drift och underhåll av WordPress-installationer.

    FAKTARUTA: WP-CLI

    WP-CLI (WordPress Command Line Interface) är ett kommandoradsverktyg som låter dig administrera WordPress via terminal/SSH istället för via wp-admin.

    • Vanligt användningsområde: uppdatera WordPress, plugins och teman snabbt och scriptbart.
    • Underhåll: export/import av databas, sök/ersätt i databasen (även serialiserad data), rensa cache/transients.
    • Administration: skapa/ändra användare, hantera roller, hantera innehåll (inlägg/sidor), cron-händelser.
    • Automation: passar för cron-jobb och deploy-skript (CI/CD) tack vare tydliga exit-koder och flaggor som –quiet och –yes.
    Snabbexempel
    wp core update
    wp plugin update --all
    wp user list
    wp db export backup.sql
    Tips: Kör från WordPress-roten (där wp-config.php finns), eller använd flaggan --path=/sökväg.
  • Firefox inför en ”AI-avstängningsknapp” – full kontroll för användaren


    Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en särskild avstängningsfunktion som helt kan stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Beskedet kommer efter oro kring Mozillas planer på att utveckla Firefox till en ”modern AI-webbläsare” och syftar till att försäkra användarna om att kontroll och valfrihet även fortsättningsvis står i centrum.

    Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en så kallad ”AI kill switch” – en funktion som låter användaren helt och hållet stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Funktionen väntas lanseras under första kvartalet 2026 och markerar ett tydligt ställningstagande för användarkontroll i en tid då artificiell intelligens byggs in i allt fler digitala produkter.

    Bakgrunden: Firefox som ”AI-webbläsare”

    Diskussionen tog fart tidigare i veckan när Mozillas nytillträdde VD Anthony Enzor-DeMeo presenterade sin vision om att Firefox ska utvecklas till en ”modern AI browser”. Uttalandet väckte snabbt oro, särskilt bland långvariga Firefox-användare, Linux-communityn och integritetsmedvetna användare som valt Firefox just för dess fokus på öppen källkod och användarens självbestämmande.

    Mozilla var dock snabba med att förtydliga vad detta innebär – och kanske ännu viktigare: vad det inte innebär.

    En riktig avstängning – inte bara en inställning

    Firefox-utvecklaren Jake Archibald förklarade på Mastodon att Mozilla arbetar på en intern funktion som de kallar för en AI kill switch. Namnet är internt och kommer sannolikt att ersättas av något mer rumsrent, men ambitionen är glasklar.

    När funktionen är aktiverad ska alla AI-funktioner försvinna helt, aldrig visas i gränssnittet och inte aktiveras i framtiden.

    Detta är mer än bara att slå av en enskild funktion. Kill switch-läget ska fungera som ett globalt nej till AI i Firefox, oavsett om det handlar om sidofunktioner, knappar, assistenter eller framtida tillägg som Mozilla själva utvecklar.

    Alla AI-funktioner blir frivilliga

    Mozilla betonar också att alla AI-funktioner kommer att vara opt-in, alltså frivilliga från början. Inget ska aktiveras automatiskt.

    Samtidigt erkänner Mozilla att begreppet opt-in kan tolkas olika. Är en ny knapp i verktygsfältet opt-in, eller krävs ett aktivt val i inställningarna?

    Det är just här AI-avstängningsknappen kommer in. Den ska vara entydig och kompromisslös: är den på, finns ingen AI över huvud taget.

    VD:n: ”Firefox måste fungera för alla”

    Kort efter publiceringen bekräftade Mozilla officiellt planerna. På Reddit skrev Anthony Enzor-DeMeo att Firefox måste fungera för nästan alla på planeten – utvecklare, Linux-användare, studenter, föräldrar och personer som aldrig ändrar en standardinställning.

    Han slog samtidigt fast Mozillas kärnvärden och betonade att Firefox alltid kommer att vara byggd kring användarkontroll. Det inkluderar AI, och en riktig avstängningsfunktion kommer under första kvartalet 2026.

    Vad betyder detta i praktiken?

    För användaren innebär detta att Firefox försöker gå en balanserad väg. AI-funktioner ska finnas för dem som vill ha dem, men det ska också finnas en total avstängning för dem som inte vill. Ingen funktion ska tvingas på användaren, och valfrihet ska vara tydlig och konsekvent.

    I en tid då många webbläsare integrerar AI utan tydliga avstängningsmöjligheter sticker Mozilla ut genom att erbjuda ett ”allt eller inget”-val.

    Slutsats

    Firefox har i över 20 år varit ett alternativ för användare som värdesätter kontroll, transparens och öppenhet. Med den kommande AI-avstängningsknappen signalerar Mozilla att även framtidens Firefox ska kunna användas utan AI – om man så önskar.

  • OpenZFS 2.4: Snabbare, smartare och redo för framtidens lagring

    OpenZFS 2.4 är här och markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest avancerade filsystem. Med stöd för de senaste Linux-kärnorna och flera kommande FreeBSD-versioner, smartare kvothantering och tydliga prestandaförbättringar stärker uppdateringen både stabilitet och effektivitet i allt från hemmaservrar till stora lagringsmiljöer.

    Här är en populärvetenskaplig artikel på svenska, anpassad för teknikintresserade läsare utan att kräva djup förkunskap:

    Det öppna och kraftfulla filsystemet OpenZFS har släppts i version 2.4, nästan ett år efter den förra stora uppdateringen. Den nya versionen bjuder på bredare systemstöd, tydliga prestandalyft och flera efterlängtade förbättringar för både administratörer och avancerade användare.

    OpenZFS används i allt från hemmabyggen och NAS-lösningar till stora företagsservrar, och är känt för sin höga dataintegritet tack vare funktioner som checksummor, snapshots, replikering och självläkande lagring.

    Brett stöd för Linux och FreeBSD

    På Linux-sidan är kompatibiliteten ovanligt generös. OpenZFS 2.4 fungerar med kärnor från Linux 4.18 hela vägen upp till 6.18, vilket innebär att både äldre företagsdistributioner och de allra senaste utvecklingskärnorna stöds.

    För FreeBSD riktar sig versionen mot både nuvarande och framtida huvudversioner:

    • FreeBSD 14
    • FreeBSD 15
    • FreeBSD 16

    Det gör OpenZFS till ett tryggt val även på lång sikt.

    Automatiska kvoter – mindre manuellt arbete

    En av de mest uppskattade nyheterna är stöd för standardkvoter för användare, grupper och projekt. Det innebär att administratörer kan sätta lagringsgränser som automatiskt gäller för nya dataset.

    Resultatet:

    • Mindre manuell konfiguration
    • Enhetliga lagringsregler
    • Bättre kontroll i större miljöer

    Perfekt för allt från skolor till företagsservrar.

    Smartare lagring under hög belastning

    När många skriver data samtidigt kan lagringsenheter bli fragmenterade, vilket försämrar prestandan. OpenZFS 2.4 introducerar därför en ny enhetlig algoritm för allokeringsbegränsning, som minskar fragmentering när systemet är hårt belastat.

    Dessutom kan ZFS nu tillfälligt ”pausa” långsamma vdevs (lagringsenheter som plötsligt blir tröga), så att resten av lagringspoolen fortsätter fungera smidigt trots delvisa hårdvaruproblem.

    Tydliga prestandalyft

    OpenZFS 2.4 innehåller flera förbättringar som märks i praktiken:

    • Snabbare kryptering
      AES-GCM-kryptering använder nu AVX2-instruktioner, vilket ger högre hastighet på moderna processorer.
    • Robust Direct IO
      I/O-operationer som inte är korrekt justerade faller nu automatiskt tillbaka till en lättviktig, okachelagd metod – stabilt utan att bli långsamt.
    • Bättre användning av special-vdevs
      ZIL-data och små block kan i fler fall placeras på snabba specialenheter, även för ZVOL:er och utan krav på tvåpotensstorlekar.

    Effektivare verktyg för drift och underhåll

    Även administrationsverktygen har fått kärlek:

    • zfs rewrite -P kan bevara logiska födelsetider, vilket minskar storleken på inkrementella sändningar
    • Pool-kommandon kan köras på alla importerade pooler samtidigt med -a
    • Det går att scrubba specifika tidsintervall
    • Blockkloningstabeller kan förladdas för snabbare åtkomst

    Allt detta sparar både tid och systemresurser.

    Stabilare RAIDZ och färre hörnfall

    I bakgrunden har mycket arbete lagts på tillförlitlighet:

    • Förbättrad RAIDZ-hantering
    • Smartare ashift-beteende
    • Buggrättningar för deduplicering, gang blocks och blockkloning

    Dessa förbättringar är särskilt viktiga för stora och hårt utnyttjade lagringspooler.

    Framåtblickande förändringar

    OpenZFS 2.4 introducerar också nya feature flags, bland annat för:

    • Fysisk omskrivning av data
    • Förbättrad blockkloning
    • Dynamiska gang headers

    Samtidigt har flera gamla modulinställningar städats bort som en del av projektets långsiktiga modernisering.

    Sammanfattning

    OpenZFS 2.4 är ingen kosmetisk uppdatering – det är ett rejält kliv framåt. Med:

    • Stort kernelstöd
    • Automatiska kvoter
    • Förbättrad prestanda
    • Smartare felhantering
    • Effektivare administrationsverktyg

    …befäster OpenZFS sin position som ett av de mest avancerade och pålitliga filsystemen i den öppna källkodsvärlden.

    Ett självklart val för dig som tar lagring på allvar – oavsett om det gäller hemmaservern eller datacentret.

    Faktaruta: OpenZFS 2.4
    Vad är det?
    OpenZFS är ett öppet filsystem och volymhanterare med snapshots, checksummor, replikering och fokus på dataintegritet.
    Plattformsstöd
    Linux-kärnor: 4.18–6.18
    FreeBSD: 14, 15, 16
    Nyheter i korthet
    • Standardkvoter för användare, grupper och projekt
    • Ny “allocation throttling” för mindre vdev-fragmentering vid hög last
    • Snabbare kryptering (AVX2-acceleration för AES-GCM)
    • Robustare Direct IO (fallback till lättviktig okachelagd I/O vid “unaligned”)
    • ZIL och special_small_blocks kan utnyttja special-vdevs i fler fall (även ZVOL)
    Drift & underhåll
    zfs rewrite -P kan bevara logiska “birth times”
    • Pool-åtgärder för alla importerade pooler med -a
    • Mer flexibel scrub (tidsintervall) och prefetch av BRT-tabeller



  • Kodi 22 ”Piers” tar form – ett stort kliv fram för framtidens mediacenter

    Kodi 22 ”Piers” närmar sig steg för steg sin färdiga form. Med uppgraderingar som FFmpeg 8, stöd för moderna bildformat, förbättrad mediehantering och stora plattformsförbättringar visar Alpha 2 tydligt att nästa version av det populära mediacentret satsar på både teknisk förnyelse och bättre användarupplevelse.

    Utvecklingen av Kodi 22, med kodnamnet ”Piers”, börjar nu bli tydligare i och med lanseringen av Alpha 2. Även om versionen fortfarande är avsedd för utvecklare och entusiaster snarare än vardagsanvändare, ger den en spännande förhandsblick på vad som väntar i nästa stora generation av det populära open source-mediacentret.

    Kodi har i över 20 år varit en central spelare för hemmabio, streaming och lokal medieuppspelning. Med version 22 tar projektet ett rejält tekniskt kliv – både bakom kulisserna och i användarupplevelsen.

    Ny motor under huven: FFmpeg 8

    En av de mest betydelsefulla förändringarna är uppgraderingen till FFmpeg 8, hjärtat i Kodis ljud- och videohantering. FFmpeg används av allt från webbläsare till professionella videoredigerare, och den nya versionen innebär bredare codec-stöd och bättre kompatibilitet med moderna mediaformat.

    För slutanvändaren betyder detta färre uppspelningsproblem, bättre stöd för nya filformat och en stabilare grund för framtida förbättringar.

    Stöd för HEIC – bilder från moderna kameror och mobiler

    Kodi 22 får nu inbyggt stöd för HEIF och HEIC, bildformat som blivit standard på många smartphones och digitalkameror. Tidigare krävdes omvägar eller konvertering – nu visas bilderna direkt i Kodi, precis som JPEG och PNG.

    Detta gör Kodi mer relevant som komplett mediehub även för fotoarkiv.

    Förfinad videouppspelning och smartare undertexter

    Utvecklarna har också lagt tid på att förbättra videouppspelningen i mer komplexa scenarier. Strömmar med mycket stora mängder ljudspår, videospår och undertexter hanteras nu stabilare, och systemet för ljudkanaler har blivit mer tillförlitligt.

    Dessutom fungerar tvingade undertexter bättre, något som länge varit en källa till irritation för användare av internationellt innehåll.

    Bättre metadata och bibliotekshantering

    Kodi 22 introducerar flera förbättringar i mediebiblioteket. Bland annat tillkommer ett nytt fält för säsongsbeskrivningar i TV-serier, samt metadata för originalspråk för både filmer och serier. Detta gör det enklare att presentera och sortera innehåll på ett mer informativt sätt.

    Hanteringen av flera versioner av samma titel, exempelvis bio-, director’s cut- eller UHD-utgåvor, har också förbättrats. Ett irriterande fel från Alpha 1, där biblioteksuppdateringar kunde misslyckas om lokala NFO-filer fanns, är nu åtgärdat.

    Live-TV får välbehövlig tidsfix

    För användare av Live TV och PVR har Kodi 22 rättat problem relaterade till övergången mellan sommar- och vintertid. Det är kanske inte den mest uppmärksammade nyheten, men för många har det varit ett långvarigt och praktiskt problem.

    Väder, gränssnitt och grafik

    Väderfunktionen får ett lyft genom ett nytt Weather Skinning API, vilket ger skinnutvecklare större frihet än tidigare. Samtidigt har både väderfönstret och hemwidgetarna fått flera korrigeringar som förbättrar stabilitet och användbarhet.

    Kodi 22 gör det också möjligt att explicit ange tillgänglig fanart, vilket ger användaren större kontroll över det visuella uttrycket.

    Python 3.13 – framtidssäkrade tillägg

    Under ytan uppgraderas Kodis inbyggda Python-miljö till version 3.13.7. För användare innebär detta främst bättre prestanda och långsiktig kompatibilitet, medan tilläggsutvecklare får tillgång till ett modernare och snabbare utvecklingsspråk.

    Plattformsspecifika förbättringar

    Kodi 22 innehåller flera riktade förbättringar beroende på plattform. På Windows är det nu möjligt att köra flera Kodi-instanser samtidigt, något som underlättar testning och avancerade användningsfall. Android-versionen får en ny dialog som tydligare förklarar mikrofonbehörigheter och ökar transparensen kring systemåtkomst.

    På macOS har ett problem med hög CPU-användning i bakgrunden åtgärdats. För LG webOS-enheter har utvecklarna förbättrat den nya mediapipelinen, rättat problem med för ljusa undertexter och gränssnittselement vid HDR- och Dolby Vision-uppspelning, samt gjort undertextrenderingen mer tillförlitlig.

    Ännu inte redo för vardagsbruk

    Trots alla förbättringar betonar Kodi-teamet att Alpha 2 inte är avsedd för daglig användning. Övergången från Kodi 21 ”Omega” till Kodi 22 ”Piers” är omfattande, och både buggar och ofärdiga funktioner är att vänta.

    Riktningen är dock tydlig. Kodi 22 formar sig till en tekniskt modern, mer flexibel och framtidssäker mediacenterplattform. För den som vill testa framtiden – och accepterar vissa barnsjukdomar – erbjuder Alpha 2 en intressant inblick i vad som väntar.

    https://kodi.tv/article/kodi-22-piers-alpha-2

    Kodi 22 “Piers” – Faktaruta
    Status: Alpha 2 (test-/utvecklarversion)
    Största nyheterna:
    • FFmpeg 8 (bredare codec-stöd och modernare uppspelningsgrund)
    • Inbyggt stöd för HEIF/HEIC-bilder
    • Förbättrad hantering av många ljud-/undertextspår och tvingade undertexter
    • Metadata: säsongsplot för TV-serier och originalspråk för filmer/serier
    • PVR/Live TV-fixar för sommar-/vintertid (DST)
    Gränssnitt & väder:
    • Ny Weather Skinning API för skintillverkare
    • Fixar och förbättringar i Home-widget och väderfönster
    Under huven:
    • Inbyggd Python uppgraderad till 3.13.7
    • Mer kontroll över fanart (kan anges explicit)
    Plattformshöjdpunkter:
    • Windows: flera Kodi-instanser samtidigt
    • Android: tydligare dialog för mikrofonbehörigheter
    • macOS: fix för hög CPU-belastning i bakgrunden
    • LG webOS: förbättringar för HDR/Dolby Vision och undertexter
    Obs: Alpha-versioner kan innehålla buggar och är inte rekommenderade för daglig användning.
  • Mixxx 2.5.4 – öppen källkod som får DJ-världen att snurra smidigare

    Mixxx 2.5.4 är den senaste stabila versionen av det fria DJ-programmet som används världen över för live-mixning med digital musik. Uppdateringen fokuserar på förbättrat stöd för populära DJ-kontrollers, ökad stabilitet och anpassning till både nuvarande och kommande operativsystem, med målet att ge DJ:er en tryggare och mer förutsägbar upplevelse bakom spelarna.

    I slutet av året kommer en tidig julklapp till DJ:er världen över: Mixxx 2.5.4, den senaste stabila versionen av det fria och öppna DJ-programmet Mixxx. Programmet används både av hobby-DJ:er och professionella utövare för att skapa live-mixar med digital musik, helt utan licenskostnader.

    Den nya versionen bygger vidare på Mixxx 2.5-serien och fokuserar framför allt på bättre hårdvarustöd, ökad stabilitet och anpassning till moderna operativsystem.

    Bättre stöd för populära DJ-kontrollers

    En av de största förbättringarna i Mixxx 2.5.4 gäller stödet för välkända DJ-kontrollers. Utvecklarna har åtgärdat flera problem som tidigare kunde störa användningen vid live-framträdanden.

    För Korg KAOSS DJ har ett fel rättats som påverkade scratching med det vänstra jog-hjulet. Numark NS6II har fått en korrigering av ett stavfel i PadMode-definitionen som kunde orsaka oväntat beteende. Pioneer DJ:s CDJ-serie fungerar nu åter korrekt tack vare en fix för trasig initialisering.

    Även Traktor S4 MK3 har förbättrats, där ett fel som gjorde att scratch-läget stängdes av när man höll i plattan nu är åtgärdat. För Reloop Beatmix 2 och 4 har hanteringen av effekt-routing stabiliserats så att sparade inställningar inte längre skrivs över.

    För DJ:er innebär detta färre avbrott, bättre kontroll och ökad tillförlitlighet under spelningar.

    Förbättringar i gränssnitt och arbetsflöde

    Utöver kontrollerstöd innehåller Mixxx 2.5.4 flera förbättringar i användargränssnittet. Scratching inaktiveras nu direkt när Vinyl Mode stängs av, vilket minskar risken för oavsiktliga beteenden.

    Sampler-synkknapparna har fått ett mer enhetligt beteende i samtliga skins. Flera grafiska justeringar har genomförts, bland annat nya ikoner för mörka hotcue-loopar i LateNight PaleMoon-skinnet, korrigerade färger på effektknappar samt återställd bakgrund för VU-metern i Tango-skinnet.

    Stabilare bibliotek och bättre prestanda

    Biblioteket har fått omfattande förbättringar. Spellistor reagerar snabbare, låsta listor skyddas bättre mot oavsiktliga ändringar och prestandan vid aktivering av stora spellistor har förbättrats.

    Problem i spårhuvuden, sökfunktioner och sidofält har rättats. Biblioteksskannern fungerar nu åter korrekt, inklusive avbryt-knappen, och verifieringen av befintliga spår är mer tillförlitlig.

    Import av samlingar från Traktor och Rekordbox har också förbättrats, liksom hanteringen av Rekordbox-USB-enheter.

    Anpassad för framtidens operativsystem

    Mixxx 2.5.4 är även ett steg framåt när det gäller systemstöd. Versionen inkluderar stöd för den kommande Ubuntu 26.04 LTS med kodnamnet Resolute Raccoon och förbättrad kompatibilitet med Ubuntu 24.04 LTS Noble Numbat.

    Byggsystemet har moderniserats för att fungera med Qt 6.10 och FLAC 1.5. På macOS har byggmiljön uppdaterats för Sequoia 15, och på Windows 11 har problem med pekskärmsinmatning åtgärdats.

    En viktig teknisk förbättring är att ljudmotorn nu korrekt kan öppna filer med icke-ASCII-tecken i filnamn, något som är avgörande för internationella musikbibliotek.

    Ett community som driver utvecklingen

    I sitt officiella tillkännagivande betonar Mixxx-teamet vikten av användarnas engagemang. Genom att rapportera buggar, testa nattliga versioner och delta i diskussioner på GitHub, forum och Zulip bidrar användarna direkt till programmets kvalitet.

    Mixxx används av DJ:er inom ett brett spektrum av musikstilar, från tango och techno till dubstep och experimentell elektronisk musik. Oavsett erfarenhetsnivå eller genre är målet att ge varje användare friheten att forma sitt eget sätt att DJ:a.

    Sammanfattning

    Mixxx 2.5.4 är en stabil och genomarbetad uppdatering som fokuserar på tillförlitlighet snarare än stora förändringar. Med förbättrat kontrollerstöd, ett mer robust bibliotek och stöd för kommande operativsystem fortsätter Mixxx att vara ett av de starkaste exemplen på vad fri och öppen källkod kan erbjuda musikvärlden.

    Ladda hem :

    https://mixxx.org/download

    Fakta: Mixxx 2.5.4

    Mixxx är ett fritt DJ-program för att spela och mixa digital musik live. Det kan styra och synka spår, använda effekter, hotcues och loopar, samt integreras med många populära DJ-kontrollers.

    • Version: 2.5.4 (stabil)
    • Fokus i denna release: Stabilitet, bättre hårdvarustöd och uppdaterad systemkompatibilitet
    • Förbättrade kontrollers: Korg KAOSS DJ, Numark NS6II, Pioneer DJ CDJ-serien, Traktor S4 MK3, Reloop Beatmix 2/4
    • UI/skins: Justeringar i LateNight/LateNight PaleMoon och Tango, mer enhetlig sampler-synk
    • Bibliotek: Prestanda- och stabilitetsfixar i spellistor, skanning och vyer
    • Systemstöd: Förbättringar för Ubuntu 24.04 LTS, stöd för kommande Ubuntu 26.04 LTS, byggstöd för Qt 6.10 och FLAC 1.5
    • Övrigt: Förbättringar i import från Traktor/Rekordbox och vissa Rekordbox-USB-problem
  • Mabox Linux 25.12

    Mabox Linux 25.12 fortsätter distributionens fokus på snabbhet och enkelhet genom en rad mindre men tydligt märkbara förbättringar i gränssnittet, samtidigt som en större teknisk förändring genomförs under ytan. Med uppdaterade panel- och menyfunktioner, en mer informativ uppdateringsnotifierare och förbättrad navigering i filer och nätverksresurser blir systemet smidigare i vardagen. Samtidigt markerar version 25.12 ett definitivt farväl till det åldrande GTK2-ramverket, som nu helt ersätts av GTK3 i standardmiljön.

    I decemberutgåvan Mabox Linux 25.12 visar utvecklarna hur små, genomtänkta förbättringar kan ge en tydligt bättre användarupplevelse, samtidigt som distributionen tar ett avgörande tekniskt steg bort från äldre arv. Mabox Linux är en lättviktig, rullande Linuxdistribution baserad på Manjaro och Arch Linux, byggd kring den minimalistiska fönsterhanteraren Openbox. Fokus ligger på snabbhet, enkelhet och kontroll, utan att ge avkall på moderna funktioner.

    En av de mest märkbara förändringarna finns i panelen och dess dynamiska menyer. Panelen är central i Mabox, och flera vardagliga detaljer har nu fått en efterlängtad översyn. Volymikonen vid systembrickan beter sig till exempel mer intuitivt än tidigare. Ett vänsterklick stänger av eller slår på ljudet, mushjulet används för att höja eller sänka volymen, och ett högerklick öppnar pavucontrol, det grafiska verktyget för ljudinställningar. Tidigare var högerklicket kopplat till menyn Music & Sound, vilket ofta upplevdes som förvirrande. Den menyn finns fortfarande kvar, men nås nu via tangentbordskommandot W-m eller genom att klicka i skrivbordets övre högra hörn.

    Även panelens konfigurationsmöjligheter har förbättrats. Konfigurationsmenyn har byggts ut för att ge snabbare åtkomst till inställningar som rör aktivitetsfältets beteende, exempelvis hur fönster visas och hanteras. Menyn kan nås genom att högerklicka på Mabox-ikonen i panelen eller via kortkommandot W-A-p, alltså Windows- eller Super-tangenten tillsammans med Alt och P. Det speglar Mabox filosofi om att allt ska gå att göra effektivt både med mus och tangentbord.

    För användare av en rullande distribution är uppdateringar en ständig följeslagare, och även här har Mabox 25.12 blivit tydligare. Uppdateringsnotifieraren visar nu inte bara att uppdateringar finns, utan anger även hur många som kommer från de officiella Arch-repositorierna respektive från Arch User Repository, AUR. Det ger en bättre överblick och gör det enklare att förstå vilka förändringar som väntar innan man uppdaterar systemet.

    Navigeringen i systemet har också förbättrats. Den dynamiska Places-menyn, som öppnas med W-., visar nu filhanterarens bokmärken. Det gäller både lokala mappar och nätverksplatser som nås via SSH, Samba eller FTP. För användare som ofta arbetar mot servrar eller delade resurser innebär detta ett smidigare och mer sammanhållet arbetsflöde.

    I live-miljön har automatisk temaanpassning aktiverats som standard. Ett vänsterklick på bakgrundsikonen i panelen väljer en slumpmässig bakgrund och anpassar samtidigt systemets färgtema. Med ett högerklick finns fler inställningar tillgängliga. Efter installation är funktionen däremot avstängd som standard, för att säkerställa ett stabilt och konsekvent systembeteende, vilket visar på Mabox strävan efter balans mellan visuell lekfullhet och praktisk tillförlitlighet.

    Den största förändringen i Mabox 25.12 sker dock bakom kulisserna. Distributionen har nu helt lämnat GTK2 bakom sig, ett grafiskt ramverk som spelat en stor roll i Linuxhistorien men som i dag betraktas som föråldrat. I stället används GTK3 genomgående i standardmiljön. Det innebär bättre stöd för moderna teman, förbättrad kompatibilitet och enklare underhåll framöver. Flera centrala verktyg levereras nu som GTK3-applikationer, däribland PCManFM, LXTask, LXAppearance, lxappearance-obconf, LXRandR, LXInput och bildvisaren Viewnior. Samtidigt har systemmonitorn GKrellm tagits bort från installationsmediet och flyttats till AUR för de användare som fortfarande vill använda den.

    Sammantaget är Mabox Linux 25.12 ingen dramatisk omdaning, men det är en genomtänkt och konsekvent uppdatering. Förbättringarna i panelen och menyerna gör systemet trevligare i det dagliga arbetet, medan avvecklingen av GTK2 markerar ett viktigt steg mot en mer modern och framtidssäker plattform. För den som uppskattar ett snabbt, minimalistiskt och samtidigt aktuellt Linuxsystem visar Mabox än en gång att det går att förena låg resursförbrukning med ett modernt skrivbord utan att förlora sin identitet.

    Ladda hem härifrån :

    https://repo.maboxlinux.org/iso/

    Fakta: Mabox Linux 25.12
    Typ: Lättviktig, rullande (rolling-release) Linuxdistribution
    Bas: Manjaro (Arch-baserad)
    Skrivbordsmiljö: Openbox (fönsterhanterare)
    Inriktning: Snabbt, minimalistiskt, tangentbordsvänligt arbetsflöde
    Paketkällor: Officiella Arch/Manjaro-repon + AUR (valfritt)
    Målgrupp: Avancerade användare och entusiaster som vill ha maximal kontroll
    Nytt i 25.12: Förbättrad panel och dynamiska menyer, tydligare uppdateringsnotifierare, förbättrad navigering i Places-menyn samt fullständig övergång till GTK3.
  • Scribus 1.6.5 släppt – stabilare PDF-hantering och förbättrad användarupplevelse

    Scribus, det fria och plattformsoberoende layoutprogrammet, har uppdaterats till version 1.6.5. Den nya utgåvan fokuserar på förbättrad stabilitet, säkrare hantering av grafik och mer tillförlitlig PDF-export. Bland nyheterna märks åtgärdade problem i ljust och mörkt läge, förbättrad färgplockare samt uppdateringar av programmets skriptfunktioner och externa beroenden. Uppdateringen är en del av den stabila 1.6-serien och riktar sig främst till användare som arbetar med professionell dokument- och tryckproduktion.

    Den öppna och plattformsoberoende desktop publishing-applikationen Scribus har uppdaterats till version 1.6.5. Uppdateringen är en mindre, men betydelsefull, del av den stabila 1.6-serien och fokuserar främst på buggfixar, förbättrad användarupplevelse och ökad säkerhet.

    Scribus är ett fritt alternativ till kommersiella layoutprogram och används världen över för att skapa affischer, broschyrer, tidskrifter, böcker och tryckfärdiga PDF-dokument. Programmet finns tillgängligt för Linux, Windows och macOS och är särskilt populärt inom utbildning, ideell verksamhet och bland användare som föredrar öppen källkod.

    Förbättringar i Scribus 1.6.5

    Version 1.6.5 släpptes nästan åtta månader efter Scribus 1.6.4 och innehåller flera förbättringar som riktar sig både till vardagsanvändare och professionella layoutarbeten.

    Färgplockaren i programmet har rättats till efter tidigare rapporterade problem. Även om förändringen kan uppfattas som liten är korrekt färghantering avgörande inom grafisk produktion, där precision ofta är ett krav.

    Stödet för ljust och mörkt gränssnittsläge har också förbättrats. Scribus 1.6 introducerade ett modernare användargränssnitt med stöd för båda lägena, och i version 1.6.5 har flera visuella inkonsekvenser åtgärdats. Resultatet är ett mer enhetligt och behagligt arbetsflöde, särskilt vid längre arbetspass.

    Stabilare PDF-export och förbättrad automatisering

    PDF-exporten har fått flera viktiga förbättringar. Problem med typsnittsrendering har korrigerats och export via Python-baserade arbetsflöden fungerar nu mer tillförlitligt. Detta är särskilt viktigt för användare som arbetar med automatiserad dokumentproduktion eller integrerar Scribus i större publiceringskedjor.

    Samtidigt har Scribus inbyggda skriptfunktioner uppdaterats. Genom scriptern kan användare automatisera repetitiva uppgifter och skapa avancerade arbetsflöden, vilket gör programmet mer flexibelt för tekniskt avancerade användare.

    Säkerhetsåtgärder och uppdaterade beroenden

    En viktig förändring i Scribus 1.6.5 är att möjligheten att ladda SVG-bilddata från fjärrkällor har tagits bort. Detta görs som en förebyggande säkerhetsåtgärd efter att en sårbarhet identifierats, även om något CVE-nummer ännu inte har offentliggjorts. Beslutet visar att utvecklingsteamet prioriterar säkerhet även när det innebär att funktionalitet tillfälligt begränsas.

    Versionen innehåller också uppdaterade beroenden, bland annat nyare versioner av poppler och podofo för PDF-hantering samt uppdateringar av text- och grafikrelaterade bibliotek. Dessutom har ett stort antal översättningar uppdaterats, vilket förbättrar stödet för användare på olika språk.

    Enkel installation på alla plattformar

    Scribus 1.6.5 finns tillgängligt för nedladdning i flera format. För Linux-användare erbjuds en AppImage som kan köras direkt utan installation samt en Flatpak-version via Flathub. Programmet finns även som installerare för Windows och macOS, inklusive stöd för både Intel- och Apple Silicon-baserade system.

    Den breda tillgången gör det enkelt att använda Scribus på praktiskt taget vilken plattform som helst utan krånglig konfiguration.

    Blicken framåt – Scribus 1.8 och Qt 6

    Samtidigt som Scribus 1.6-serien fortsätter att underhållas som stabil version pågår utvecklingen av nästa stora generation, Scribus 1.8. Denna version kommer att innebära en fullständig övergång till Qt 6, vilket banar väg för ett modernare användargränssnitt och nya tekniska möjligheter.

    Planerade nyheter inkluderar ett nytt docknings- och palettsystem, SVG-baserade ikoner och ytterligare förbättringar av användargränssnittet. För produktionsmiljöer rekommenderas dock fortsatt användning av Scribus 1.6 tills nästa version når full mognad.

    Ett långlivat open source-projekt

    Bakom Scribus står ett internationellt community av utvecklare, översättare, testare och användare. Projektet stöds även av organisationer som bidrar med färgpaletter, mallar och teknisk infrastruktur.

    Efter mer än två decennier av aktiv utveckling fortsätter Scribus att visa att fri programvara kan vara ett konkurrenskraftigt verktyg även inom professionell grafisk produktion.

    Sammanfattning

    Scribus 1.6.5 är ingen omvälvande ny version, men en viktig kvalitetsuppdatering. Med förbättrad PDF-export, stabilare gränssnitt, uppdaterade beroenden och ökad säkerhet är detta en rekommenderad uppdatering för alla som använder Scribus i sitt dagliga arbete.

    https://wiki.scribus.net/canvas/1.6.5_Release

    Scribus 1.6.5 – faktaruta
    Vad är Scribus?
    Scribus är ett fritt och öppen källkod-baserat desktop publishing-program (DTP) för professionell layout och tryckproduktion. Programmet används för att skapa broschyrer, affischer, tidskrifter, böcker och tryckfärdiga PDF-dokument med exakt kontroll över typografi, färg och sidlayout.
    Licens: GNU General Public License (GPL)
    Plattformar: Linux, Windows, macOS
    Typ: Bugfix-release i den stabila Scribus 1.6-serien
    Viktiga funktioner:
    Avancerad sidlayout, CMYK- och ICC-färghantering, stöd för professionella tryckstandarder, PDF/X-export, OpenType-typsnitt, skriptbarhet via Python samt stöd för både ljust och mörkt gränssnitt.
    Nyheter i 1.6.5:
    Förbättrad färgplockare, stabilare PDF-export med bättre typsnittsrendering, uppdaterade scripter-funktioner, förbättringar i ljust och mörkt läge samt uppdaterade beroenden som poppler och podofo.
    Säkerhet:
    Möjligheten att ladda SVG-bilddata från fjärrkällor har tagits bort som en förebyggande säkerhetsåtgärd (CVE-nummer ännu ej publicerat).
    Distribution:
    AppImage för Linux (körs utan installation), Flatpak via Flathub, installerare för Windows och macOS samt källkod.
    Scribus utvecklas av ett internationellt community och är ett etablerat alternativ till kommersiella DTP-program.
  • Linux Kernel 6.19rc1

    Linux-kärnan tar nästa steg framåt. Med den första testversionen av Linux 6.19 ute för allmän prövning inleds nu en ny utvecklingscykel där fokus ligger på stabilitet, modern hårdvara och framtidens teknikval. Bland nyheterna märks förbättrat stöd för grafik och ljud, tydliga framsteg för Rust i kärnan och en planerad slutlig release i början av februari 2026.

    Linux-världen rör sig i sin egen takt, men när Linus Torvalds själv trycker på startknappen för en ny kärnversion märks det direkt. Nu har Linux kernel 6.19 nått sin första viktiga milstolpe: Release Candidate 1 (rc1) är släppt och redo för testning.

    Det innebär att utvecklingen av nästa stora Linux-version nu är inne i sin mest intensiva fas.

    Vad är egentligen en “Release Candidate”?

    När Linux-kärnan utvecklas sker det i tydliga cykler. Först kommer en merge window – en period på ungefär två veckor då ny kod tillåts att slås samman i huvudgrenen. När den stängs släpps rc1, den första versionen som allmänheten kan testa.

    Från och med nu handlar det inte om att lägga till nya funktioner, utan om att testa, justera och stabilisera det som redan har kommit med. Om allt går enligt plan släpps runt sju eller åtta RC-versioner innan den slutliga versionen.

    För Linux 6.19 pekar det på en slutlig release i början av februari 2026.

    Ett ovanligt merge-fönster – och ett ovanligt rc1-släpp

    Linus Torvalds beskriver själv detta merge-fönster som lite speciellt. Många kärnutvecklare var på resande fot under den årliga Linux Maintainer Summit, och dessutom släpptes rc1 vid en något ovanlig tidpunkt – en söndagseftermiddag i Linus egen tidszon.

    Det fick till följd att vissa sena pull requests helt enkelt… missade tåget.

    “Teaching moment, or random capricious acts? You be the judge.”
    – Linus Torvalds, med sin typiska torra humor

    Budskapet är tydligt: Linux-utvecklingen är strikt tidsstyrd, och även världens mest inflytelserika open source-projekt gör inga undantag.

    Vad är nytt i Linux 6.19?

    Trots det något ovanliga upplägget ser den stora bilden “helt normal” ut, enligt Linus själv. Och innehållet är som vanligt omfattande.

    Förbättrat ljud- och grafikstöd

    Linux 6.19 bjuder på flera nyheter för modern hårdvara:

    • Ljudstöd för Intel Nova Lake S
    • En generisk SoundWire SCDA-drivrutin med regmap-stöd
    • DRM Color Pipeline API, ett viktigt steg för bättre färghantering i grafikstacken
    • Inledande stöd för Intel Xe3P-grafik
    • hwmon-stöd för AMD Steam Decks APU, vilket förbättrar temperatur- och sensormonitorering

    Kärnan finslipas

    Utöver drivrutiner innehåller Linux 6.19 många förbättringar “under huven”:

    • Nya objtool-funktioner för bättre analys av låg-nivå-kod
    • Ett nytt klp-build-skript som gör det enklare att skapa livepatch-moduler från vanliga patchfiler
    • Filsystem kan nu öka minsta writeback-chunk, vilket kan ge bättre prestanda vid diskintensiva arbetslaster
    • En ny Terminus 10×18 bitmap-konsolfont, framtagen för bättre läsbarhet på moderna högupplösta laptops

    Det är inga rubrikskapande funktioner för gemene användare – men exakt den typ av förbättringar som gör Linux stabilt, snabbt och långlivat.


    Rust i Linux – från experiment till verklighet

    En av de mest intressanta delarna av Linux 6.19 handlar inte om hårdvara, utan om programmeringsspråk.

    För första gången ser det ut som att Linux-kärnan kommer att innehålla fungerande drivrutiner skrivna helt i Rust.

    “The ‘mainly preparation and infrastructure’ phase is starting to become ‘actual driver and subsystems development’.”
    – Linus Torvalds

    Rust har länge lyfts fram som ett säkrare alternativ till C, särskilt när det gäller minneshantering. Att språket nu används för riktiga drivrutiner – inte bara experiment – markerar ett viktigt skifte i Linux-kärnans utveckling.

    Det betyder inte att C försvinner. Men det betyder att framtida Linux-kod kan bli robustare, säkrare och lättare att underhålla.

    En klassisk Linux-release – i bästa bemärkelse

    Som så ofta består ungefär hälften av alla ändringar i rc1 av drivrutiner: grafik, nätverk, media och ljud dominerar. Resten är spritt över arkitekturer, verktyg, dokumentation, schemaläggare, minneshantering och nätverksstacken.

    Med andra ord: inget revolutionerande – men väldigt mycket evolution.

    Linux 6.19 är ännu ett steg i den långsamma, metodiska utvecklingen av världens mest använda operativsystemskärna. Och nu börjar resan på allvar.

    Vad händer nu?

    • Testning av rc-versioner under hösten och vintern
    • Felrapporter från användare och distributioner
    • Slutlig release i början av februari 2026

    För de flesta användare märks Linux bäst när det inte märks alls. Och just därför är ett stabilt rc1-tecken ofta det bästa betyget en ny kernel kan få.

    https://kernel.org

    Fakta: Linux Kernel 6.19-rc1
    Status: Första Release Candidate (rc1) – testversion för tidig utvärdering.
    Varför rc1 är viktig: Merge-fönstret är stängt och fokus skiftar från nya funktioner till stabilitet, buggrättning och regressionsjakt inför slutlig release.
    Förväntad stabil release: Tidigt februari 2026 (beror på antal rc-släpp).
    Utvalda nyheter (ur rc1-omgången):
    • Förbättringar för ljud och grafik i flera delar av stacken
    • Tidigt stöd för nyare Intel-grafikgenerationer och uppdateringar i DRM-området
    • Sensor-/övervakningsstöd (hwmon) för AMD Steam Deck APU
    • Verktygs- och byggförbättringar, bland annat kring objtool och livepatch-flöden
    • Ny Terminus 10×18-konsolfont för bättre läsbarhet på moderna skärmar
    Rust i kärnan: 6.19 utvecklingscykel pekar mot fler drivrutiner och subsystemarbete i Rust, där fokus flyttas från infrastruktur till faktiska drivrutiner.
    För vem passar rc1? Utvecklare, distro-byggare och entusiaster som vill testa ny kärna och rapportera buggar. För produktion rekommenderas normalt stabil release.
  • OpenShot 3.4 – ett stort kliv framåt för fri videoredigering

    OpenShot 3.4 är den hittills största uppdateringen av den fria videoredigeraren. Med en experimentell tidslinje, interaktiv beskärning direkt i förhandsvisningen och omfattande prestandaförbättringar tar programmet ett tydligt steg närmare professionella arbetsflöden på Linux, macOS och Windows.

    Fri och öppen programvara fortsätter att utmana kommersiella jättar, och videoredigeraren OpenShot är ett tydligt exempel på detta. Med lanseringen av OpenShot 3.4, som nyligen släpptes av projektets grundare Jonathan Thomas, tar programmet sitt hittills största kliv framåt. Uppdateringen bjuder på både nya funktioner och omfattande prestandaförbättringar, och stärker OpenShots position som ett seriöst alternativ på Linux, macOS och Windows.

    Ett år av utveckling – nu syns resultatet

    Det har gått ungefär ett år sedan version 3.3, och OpenShot 3.4 beskrivs redan som den mest omfattande uppdateringen i programmets historia. En av de mest uppmärksammade nyheterna är en experimentell tidslinje som lägger grunden för framtida förbättringar i hur projekt byggs och redigeras. Även om den fortfarande är under utveckling ger den en tydlig fingervisning om vart OpenShot är på väg.

    En annan viktig nyhet är interaktiv beskärning direkt i videoförhandsvisningen. I stället för att justera numeriska värden i menyer kan användaren nu beskära bilden genom att dra direkt i förhandsvisningen, vilket gör arbetsflödet både snabbare och mer intuitivt.

    Nya effekter och bättre kontroll över tiden

    OpenShot 3.4 introducerar flera nya visuella effekter som breddar de kreativa möjligheterna. Bland dessa finns skärpefilter, färgkartor med stöd för LUT-filer, sfärisk projektion för 360-gradersvideo samt effekter som linsöverstrålning och konturer.

    Tidsredigeringen har också fått ett rejält lyft. En ny timing-knapp gör det möjligt att ändra uppspelningshastighet genom att dra i klippets kanter, ungefär på samma sätt som vid vanlig trimning. Det går dessutom att dra keyframes direkt i tidslinjen, vilket ger betydligt bättre kontroll över animationer och effekter.

    I snabbmenyn för tidsinställningar har nya lägen lagts till, såsom Repeat, Loop och Ping-Pong. Dessa gör det enklare att skapa repetitiva rörelser eller sekvenser som spelas fram och tillbaka.

    Smidigare arbetsflöde och högre prestanda

    Förutom nya funktioner innehåller OpenShot 3.4 många förbättringar som märks i det dagliga arbetet. Snäppning i tidslinjen fungerar mer tillförlitligt, flermarkering och gruppredigering har förbättrats, och stödet för import och export av Final Cut Pro XML-filer har förfinats.

    Även EDL-hantering har utvecklats vidare, tidskoder har justerats för att bättre följa etablerade standarder, och hela programmet har genomgått omfattande prestandaoptimeringar. Resultatet är en redigerare som upplevs snabbare, stabilare och mer responsiv än tidigare versioner.

    Förbättringar under huven

    På den tekniska sidan har OpenShot 3.4 fått stöd för import av animerade GIF-filer via FFmpeg, förbättrad uppspelning av H.265-video på Apple-enheter samt bättre konsekvens mellan bildrutor och klipplängder. Problem med ljudets riktning i omvända eller tidskurvade klipp har åtgärdats, och tillförlitligheten i ångra- och gör om-funktionen har förbättrats avsevärt.

    För utvecklare och testare introduceras även ett nytt benchmark-verktyg i libopenshot, vilket gör det enklare att mäta prestanda och jämföra olika versioner av programmet.

    Enklare distribution på alla plattformar

    Linux-användare får ett förbättrat AppImage-paket som fungerar bättre på moderna distributioner. OpenShot 3.4 kan laddas ner som AppImage och köras direkt utan installation, installeras som Flatpak via Flathub eller hämtas från många distributioners egna programförråd.

    Fri kreativitet utan licenskostnad

    Med version 3.4 visar OpenShot tydligt att fri och öppen programvara kan erbjuda avancerade funktioner, hög prestanda och ett modernt arbetsflöde utan licenskostnader. För hobbyfilmare, utbildning, ideella projekt och mer avancerad videoproduktion är OpenShot nu ett starkare alternativ än någonsin.

    https://www.openshot.org/download

    Fakta: OpenShot 3.4
    Typ: Fri, öppen videoredigerare
    Plattformar: GNU/Linux, macOS, Windows
    Nyheter: Experimentell tidslinje, interaktiv beskärning i förhandsvisningen
    Effekter: Sharpen, Color Map (LUT), Spherical Projection, Lens Flare, Outline
    Tidsverktyg: Timing-toggle, dragbara keyframes, Repeat/Loop/Ping-Pong
    Förbättringar: Snäppning, multi-markering, FCP XML (v4/v5 XMEML), EDL, bättre prestanda
    Media/codec: GIF-import via FFmpeg, förbättrad H.265-uppspelning på Apple-enheter
    Distribution: AppImage (Linux), Flatpak (Flathub), samt via vissa distro-förråd
  • Emmabuntüs DE 6: Linux som ger äldre datorer och fler människor en ny chans

    Emmabuntüs Debian Edition 6 visar hur fri programvara kan förena teknisk stabilitet med socialt ansvar. Med Debian 13.2 som grund, kraftigt förbättrad tillgänglighet för synskadade och fortsatt fokus på att ge äldre datorer nytt liv, är den nya versionen ett tydligt exempel på hur Linux kan göra verklig skillnad inom utbildning, inkludering och hållbar IT.

    I en tid när teknikutvecklingen ofta innebär att fullt fungerande datorer förpassas till återvinningen, går Emmabuntüs i rakt motsatt riktning. Med lanseringen av Emmabuntüs Debian Edition 6 (DE 6) visar projektet återigen hur fri och öppen programvara kan användas för både social inkludering och hållbarhet, utan att tumma på teknisk kvalitet.

    Den nya versionen bygger på Debian 13.2 och är resultatet av nästan två års arbete sedan Emmabuntüs DE 5. Fokus ligger inte bara på uppdaterad programvara, utan i minst lika hög grad på tillgänglighet, särskilt för synskadade och blinda användare.

    Ett operativsystem med ett socialt uppdrag

    Emmabuntüs är inte ett Linuxprojekt som vilket som helst. Distributionen används i humanitära och pedagogiska sammanhang världen över, ofta i områden där tillgången till ny hårdvara är begränsad. Genom att återanvända äldre datorer och kombinera dem med ett lättdrivet Linuxsystem skapas fungerande arbetsstationer för skolor, ideella organisationer och privatpersoner.

    Detta ligger helt i linje med Debians filosofi, men Emmabuntüs tar det ett steg längre genom att från grunden tänka på nybörjare och personer med funktionsnedsättningar.

    Byggd tillsammans med användarna

    En av de mest anmärkningsvärda aspekterna av Emmabuntüs DE 6 är hur tillgänglighetsfunktionerna har utvecklats. Arbetet har skett i nära samarbete med A.S.I. YOVOTOGO och FETAPH, Togos federation för funktionshindrades organisationer.

    Blinda och synskadade volontärer har testat systemet i praktiken och gett återkoppling som direkt påverkat både design och funktion. Resultatet är ett system där tillgänglighet inte är ett tillägg i efterhand, utan en integrerad del av helheten.

    För att inte störa befintliga användare är dessa funktioner avstängda som standard, men kan aktiveras via ett särskilt gränssnitt när de behövs.

    Tekniska nyheter under huven

    På systemsidan innebär DE 6 flera tydliga förbättringar. Basen är uppdaterad till Debian 13.2 och distributionen levereras enbart som 64-bitarsutgåva med skrivbordsmiljöerna Xfce och LXQt. Standardvolymen är nu satt till 50 procent för att undvika obehagligt högt ljud vid första start.

    Ett nytt skript gör det enklare att installera Wine, samtidigt som föråldrade eller icke-fungerande komponenter har rensats bort. ZuluCrypt-GUI har ersatts av LuckyLUKS för hantering av krypterade volymer. Långvariga problem kring språkval, tidszoner och krypterade installationer i både Calamares och Debians klassiska installerare har dessutom åtgärdats.

    Uppdaterade program med fokus på stabilitet

    Emmabuntüs prioriterar pålitlighet framför att alltid erbjuda den allra senaste versionen. Bland uppdaterad programvara finns Firefox ESR 140.6, Thunderbird 140.5, Ventoy 1.1.09, CTparental 5.3.01-1m, Turboprint 2.59-1 samt Debian Beginner’s Handbook 13.1.

    Denna balans mellan aktualitet och stabilitet är särskilt viktig i utbildningsmiljöer och i organisationer där systemen måste fungera långsiktigt utan ständig administration.

    Ett stort kliv framåt för tillgänglighet

    Det är dock på tillgänglighetssidan som Emmabuntüs DE 6 verkligen utmärker sig. Den centrala kontrollpanelen har byggts om med YAD, vilket gör det möjligt att få talad återkoppling vid navigering i menyerna. Nya talsyntesmotorer som MBROLA och Piper ingår nu, och systemet har stöd för tre separata Orca-profiler.

    Användare får även tillgång till ett tillgängligt gränssnitt för säker urkoppling av USB-minnen, ljudsignal vid inkoppling av externa enheter när tillgänglighetsläge är aktivt, förbättrat stöd för punktskriftsdisplayer och OCR-funktionalitet via LIOS. I tillgänglighetsläge används Caja som skrivbordshanterare för bättre kompatibilitet.

    Små detaljer som gör stor skillnad

    Utöver de större förbättringarna har många mindre verktyg och skript tillkommit. KDE Connect gör det möjligt att koppla ihop dator och mobil, batterinivån kan läsas upp på bärbara datorer och särskilda installationsskript finns för Index-punktskriftsskrivare.

    Skrivardetektering har förbättrats med hjälp av nmap och systemet hanterar nu vald talsyntes konsekvent i alla delar. Genom tillägget espeakup finns talstöd även i Linux textkonsol, vilket underlättar installation och felsökning utan grafiskt gränssnitt.

    För användare som vill minska visuellt brus finns dessutom skript för att stänga av bakgrundsbilder och startanimationer.

    Blicken framåt

    Emmabuntüs Collective har bekräftat att många av tillgänglighetsförbättringarna även kommer att inkluderas i en kommande uppdatering av Emmabuntüs DE 5. Denna uppdatering, planerad till början av nästa år, säkerställer fortsatt stöd för 32-bitars system som fortfarande är vanliga bland äldre, återbrukade datorer.

    Mer än bara ett operativsystem

    Emmabuntüs DE 6 visar hur teknik kan användas med ett tydligt mänskligt perspektiv. Här handlar utveckling inte om det senaste gränssnittet eller högsta prestandan, utan om att fler människor faktiskt ska kunna använda datorer i vardagen.

    I en tid där digital exkludering är ett växande problem framstår Emmabuntüs som ett konkret exempel på hur öppen källkod, samarbete och långsiktigt tänkande kan skapa både social och teknisk nytta.

    Ladda hem

    Faktaruta: Emmabuntüs Debian Edition 6
    Kort sagt: En Debian-baserad Linuxdistribution som ger äldre datorer längre liv och lägger extra stort fokus på nybörjarvänlighet och tillgänglighet, särskilt för synskadade användare.
    Bas: Debian 13.2
    Arkitektur: 64-bitars (DE 6)
    Skrivbord: Xfce och LXQt
    Målgrupper: skolor, ideella projekt, återbruk/renovering av datorer, nybörjare, personer med funktionsnedsättningar
    Tillgänglighet: förbättrat stöd för Orca-profiler, nya talsynteser (MBROLA, Piper), bättre punktstöd, OCR via LIOS, talad återkoppling i kontrollfönster
    Praktiska nyheter: säkrare USB-urmontering med tillgängligt gränssnitt, ljudsignal vid USB-inmatning i tillgänglighetsläge, batteriuppläsning, KDE Connect-integration
    Systemjusteringar: standardvolym 50 %, nytt Wine-installationsskript, LuckyLUKS för krypterade volymer, installer-/locale-/tidszonfixar
    Uppdaterade paket (urval): Firefox ESR 140.6, Thunderbird 140.5, Ventoy 1.1.09
    Framåt: samma tillgänglighetsförbättringar planeras även till en kommande uppdatering av Emmabuntüs DE 5 (för fortsatt stöd av 32-bitars återbrukssystem).
  • Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    Terminaln har länge varit utvecklarens snabbaste verktyg – men också ett av de mest avskalade. Med Fresh utmanas den bilden. Den nya öppna textredigeraren kombinerar terminalns effektivitet med moderna funktioner som annars hör hemma i grafiska IDE:er. Resultatet är ett kraftfullt kodverktyg som körs helt i textläge, men ändå erbjuder en strukturerad, visuell och förvånansvärt bekväm utvecklingsmiljö.

    Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    I takt med att allt fler utvecklare söker snabbare, lättare och mer fokuserade arbetsflöden har intresset för terminalbaserade verktyg fått en tydlig renässans. Samtidigt vill få ge upp de bekvämligheter som moderna utvecklingsmiljöer erbjuder. Här kliver Fresh in – en ny öppen källkodsbaserad textredigerare som försöker förena två världar som länge setts som motsatser: den klassiska terminaln och den grafiska kodeditorn.

    Fresh är en så kallad TUI-editor (Text-based User Interface), skriven i programmeringsspråket Rust. Det innebär att hela programmet körs i ett vanligt terminalfönster, utan att använda grafiska ramverk som GTK eller Qt. Trots detta lyckas Fresh leverera en upplevelse som ligger mycket nära den man förknippar med moderna grafiska program.

    Ett grafiskt tänk – helt i textläge

    Vid första anblick kan Fresh nästan uppfattas som en traditionell grafisk editor. Den innehåller menyer, paneler, delade vyer, filutforskare och en integrerad terminal, allt uppbyggt med terminalns egna möjligheter. Musstöd finns från start, tillsammans med snabbkommandon, kontextmenyer och en kommandopalett där användaren kan söka efter funktioner på samma sätt som i moderna IDE:er.

    I stället för att arbeta direkt med filer använder Fresh buffertar. Flera filer och terminalsessioner kan vara öppna samtidigt och visas sida vid sida i horisontella eller vertikala split-vyer. En permanent statusrad längst ner visar relevant information som filnamn, markörposition och aktuell Git-branch.

    Kraftfull redigering utan begränsningar

    Trots sitt terminalbaserade format saknar Fresh inte avancerade redigeringsfunktioner. Programmet erbjuder stöd för flera markörer, avancerade textmarkeringar samt obegränsad ångra- och gör om-funktionalitet. All redigering sparas i en fullständig historik, vilket gör att användaren tryggt kan experimentera utan risk att förlora arbete.

    Navigeringen förbättras ytterligare genom positionshistorik och inbyggt stöd för Language Server Protocol. Detta gör det möjligt att hoppa till definitioner, navigera mellan symboler och få kodintelligens som annars förknippas med fullskaliga grafiska utvecklingsmiljöer.

    Filhantering utan att lämna editorn

    Fresh innehåller en inbyggd filutforskare som låter användaren navigera i projektets katalogstruktur direkt i editorn. Den är helt anpassad för tangentbord, men fungerar även med mus. Som standard respekteras .gitignore-filer, vilket hjälper till att hålla fokus på relevanta filer i projektet. Filer kan öppnas, bytas och skapas utan att man behöver lämna editorn eller använda externa verktyg.

    Terminaln som en integrerad del av arbetsflödet

    En av de mest utmärkande funktionerna i Fresh är den inbyggda terminalemulatorn. Terminaler öppnas som vanliga buffertar och kan delas upp i flera flikar. Användaren kan växla mellan inmatningsläge och scroll-läge, söka i terminalutdata och kopiera text med samma kommandon som används i redigeraren.

    En särskilt ovanlig funktion är att terminalsessioner kan bevaras mellan omstarter. Pågående processer och hela scrollback-historiken finns kvar, vilket suddar ut gränsen mellan editor och kommandoskal.

    Kodintelligens med resurskontroll

    Fresh har inbyggt stöd för Language Server Protocol och erbjuder diagnostik, kodkomplettering och symbolinformation i realtid. Rust, JavaScript, TypeScript och Python fungerar direkt, medan ytterligare språk kan konfigureras manuellt via en JSON-baserad inställningsfil.

    En detalj som särskiljer Fresh från många andra editorer är möjligheten att sätta gränser för CPU- och minnesanvändning hos språkservrar. Detta förhindrar att resurskrävande LSP-processer påverkar systemets prestanda negativt.

    Ett pluginsystem byggt för framtiden

    Fresh är konstruerat med utbyggbarhet i fokus. Redigeraren använder ett pluginsystem baserat på TypeScript, vilket gör det relativt lätt att skapa egna tillägg. Flera plugins följer med som standard, bland annat för att markera TODO-kommentarer och utföra Git-baserade sökningar.

    För C- och C++-utveckling finns även ett särskilt Clangd-hjälpplugin. Plattformsspecifika detaljer, till exempel för macOS, är tydligt dokumenterade för att underlätta installation och användning.

    Samlad och tydlig konfiguration

    All konfiguration i Fresh sker via en enda config.json-fil som lagras på ett standardiserat sätt beroende på operativsystem. I denna fil styrs allt från teman och tangentbindningar till språkservrar, plugins och resursbegränsningar. Tanken är att ge användaren full kontroll utan att sprida inställningar över flera filer.

    Stöd för alla större operativsystem

    Fresh är officiellt stödd på Linux, macOS och Windows. För den som vill prova finns färdiga binärer, men även installationsalternativ via Homebrew, Arch User Repository, .deb- och .rpm-paket, npm, crates.io eller manuell kompilering från källkod. På Windows fungerar Fresh i moderna terminaler, och det går även att köra via WSL för en mer Linux-lik upplevelse.

    Terminalns nästa steg

    Fresh visar tydligt att terminalbaserade verktyg inte längre behöver vara spartanska eller svåranvända. Genom att kombinera hög prestanda, moderna gränssnittsidéer och ett tydligt fokus på utvecklarens arbetsflöde pekar Fresh mot en framtid där terminaln inte är ett alternativ till grafiska verktyg – utan ett fullvärdigt hem för dem.

    Bild ifrån projektets hemsida

    Linux.se:s åsikt

    Efter att ha testat Fresh är helhetsintrycket mycket lovande, även om den senaste versionen ännu inte verkar finnas tillgänglig som .deb-paket. Känslan för tankarna tillbaka till DOS-eran, fast i en modern tappning.

    För den som i dag snabbt vill redigera filer direkt på en server är alternativen oftast nano eller emacs/vi. Både emacs och vi är kraftfulla verktyg, men de har också en relativt hög inlärningströskel, vilket kan avskräcka många användare.

    En funktion som skulle vara mycket uppskattad i framtida versioner av Fresh är stöd för emacs-liknande Ctrl-kommandon. För användare som har dessa tangentkombinationer djupt inpräntade i muskelminnet är det svårt att ”lära gamla hundar att sitta”. Dessutom kan Ctrl-kommandon i vissa situationer vara snabbare och mer effektiva, exempelvis vid sparande och navigering.

    Trots detta framstår Fresh som ett tydligt positivt tillskott. Det fyller ett tomrum mellan enkla terminalredigerare och mer komplexa redigeringsmiljöer, och har potential att bli ett naturligt val för modern server- och terminalbaserad utveckling.

    Läs mer på :

    https://sinelaw.github.io/fresh

    FAKTARUTA
    Fresh – terminaleditor med IDE-känsla
    • Typ: Öppen källkod, TUI (Text-based UI) i terminal
    • Språk: Rust
    • Gränssnitt: Paneler, split-vyer, filutforskare, musstöd
    • Utvecklarstöd: LSP (diagnostik, completion, symboler)
    • Extra: Inbyggd terminal som buffert med flikar och scroll-läge
    • Utbyggbart: Pluginsystem (TypeScript) och central config.json
    • Plattformar: Linux, macOS, Windows (även via WSL)
    Tips: Passar dig som vill stanna i terminaln men ändå ha moderna IDE-funktioner.
  • KDE Plasma 6.6 gör Wayland redo för vardagen

    KDE Plasma 6.6 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet. Med kraftigt förbättrad skärmspegling, smartare skalning och flera praktiska förbättringar i vardagsfunktioner blir Wayland allt mer redo att ersätta X11 – även för användare med flera skärmar och mer krävande arbetsflöden.

    När skrivbordsmiljöer diskuteras i Linuxvärlden hamnar KDE Plasma ofta i centrum – och med den kommande versionen Plasma 6.6 tar projektet ett tydligt steg mot att göra Wayland till ett helt moget och pålitligt alternativ för dagligt bruk.

    Plasma 6.6 är planerad att släppas den 17 februari 2026, men redan nu ger KDE-utvecklarna en tydlig bild av vad som är på väg genom sina veckovisa utvecklingsrapporter. Fokus ligger inte på stora visuella förändringar, utan på något minst lika viktigt: bättre skärmhantering, stabilare spegling och smartare skalning.

    Skärmspegling som faktiskt fungerar

    En av de mest efterlängtade förbättringarna gäller skärmspegling i Wayland-sessioner. Tidigare har detta varit ett svagt område, där spegling ofta fungerat inkonsekvent eller inte alls. I Plasma 6.6 uppges speglingen nu fungera pålitligt och mjukt, vilket gör det betydligt enklare att till exempel visa presentationer eller duplicera bild till en extern skärm.

    För många användare innebär detta att Wayland äntligen kan ersätta X11 även i situationer där flera skärmar används parallellt.

    Anpassade skärmlägen för krångliga skärmar

    Ett annat viktigt tillskott är att kommandoradsverktyget kscreen-doctor får stöd för att lägga till egna skärmlägen. Det här är särskilt värdefullt för användare med udda, äldre eller felidentifierade skärmar – något som tidigare varit svårt att hantera i Wayland.

    Verktyget kommer dessutom tydligare att informera om att skärmspegling faktiskt finns tillgänglig, vilket gör funktionen mer upptäckbar än tidigare.

    Smartare skalning när TV:n kopplas in

    KDE adresserar också ett klassiskt irritationsmoment: när en TV ansluts som extern skärm. I Plasma 6.6 kommer fönsterhanteraren KWin automatiskt att välja rimligare standardvärden för skalning, vilket minskar behovet av manuell justering och gör upplevelsen mer ”plug and play”.

    Små förbättringar som gör stor skillnad

    Utöver skärmrelaterade nyheter innehåller Plasma 6.6 en rad förbättringar i vardagsfunktioner:

    • Fönsterlist-widgeten får filter så att du kan dölja fönster som inte tillhör aktuell skärm, virtuellt skrivbord eller aktivitet.
    • I Discover, KDE:s programbutik, blir det möjligt att installera och ta bort typsnitt direkt på system som använder PackageKit.
    • Kontextmenyer i programstartarna Kicker, Kickoff och Application Dashboard organiseras om för att bli mer lättöverskådliga.
    • Skriptet ”Minimera alla” får ett nytt kortkommando: Meta + Shift + O, som minimerar alla fönster utom det aktiva.

    Wayland når ikapp X11

    På den mer tekniska sidan förbättras KWin-regler så att inställningar som tvingar titelrad och fönsterram nu även fungerar korrekt för Wayland-baserade applikationer – något som tidigare främst fungerat i X11.

    Dessutom får användare av ritplattor en efterlängtad förbättring: det blir möjligt att flytta fönster med Meta + dra, även när man använder en stylus.

    Sammanfattning: färre hinder, mer flyt

    Plasma 6.6 är kanske inte den mest spektakulära versionen vid första anblick, men den är ett tydligt tecken på att KDE satsar på stabilitet, användbarhet och Wayland-mognad. För många användare innebär detta färre speciallösningar, mindre manuellt pill – och ett skrivbord som helt enkelt beter sig som man förväntar sig.

    Kort sagt: Wayland i KDE Plasma håller på att bli redo för alla, inte bara entusiaster.

    [ Fakta: KDE Plasma 6.6 ]
    Planerat släpp: 17 februari 2026
    Stort fokus: Wayland – bättre skärmhantering, spegling och skalning
    Nyheter i korthet:
    • Förbättrad skärmspegling i Wayland: stabilare och mjukare.
    • kscreen-doctor kan lägga till egna skärmlägen för “krångliga” skärmar.
    • KWin väljer rimligare standard-skalning när TV ansluts.
    • Fönsterlistan får filter för skärm/skrivbord/aktivitet.
    • Discover kan installera/ta bort typsnitt på PackageKit-baserade system.
    • Nya/renare kontextmenyer i KDE:s programstartare.
    • Extra genväg: Meta+Shift+O minimerar alla utom aktivt fönster.
    • KWin-regler för titelrad/ram fungerar bättre även för Wayland-appar.
    • Meta+drag fungerar för att flytta fönster med ritplattans stylus.
    Tips: Om du kör Wayland och använder flera skärmar kan 6.6 bli en av de mest märkbara “kvalitetslyft”-uppdateringarna.

Etikett: Linux

  • När spel-Linux siktar på serverhallen – CachyOS och den oväntade serverdrömmen

    CachyOS, mest känt som ett Arch-baserat Linuxsystem för spelare och prestandaentusiaster, tar nu sikte på ett helt nytt område. I sin årsöversikt för 2025 avslöjar projektet planer på en särskild serverutgåva, anpassad för NAS-lösningar, arbetsstationer och hostingmiljöer. Med löften om förhärdade standardinställningar, prestandaoptimerade paket och färdiga systemavbilder väcker satsningen både förväntan och frågor. Kan ett…

  • QEMU 10.2 släppt – smartare uppdateringar och snabbare virtualisering

    QEMU 10.2 är här – och med den kommer ett rejält kliv mot smidigare virtualisering. Den nya versionen introducerar live-uppdateringar via migreringsläget cpr-exec, vilket kan minska resursåtgången och korta ned eller helt eliminera avbrott när virtuella maskiner uppdateras. Samtidigt bjuder releasen på prestandalyft med io_uring, förbättrad emulering för flera arkitekturer som ARM, RISC-V och PowerPC,…

  • Ruby 4.0 – ett stort steg framåt för ett klassiskt språk

    Ruby 4.0 markerar ett av de största kliven i språkets historia, där fokus ligger på isolering, parallellism och prestanda utan att kompromissa med Rubys välkända läsbarhet. Med ny teknik som Ruby Box, en helt ny JIT-kompilator och ett kraftigt förbättrat stöd för parallell exekvering visar Ruby att språket är redo att möta moderna krav –…

  • När ett ritprogram växer upp – vad Pinta 3.1 säger om öppen källkod och kreativ mjukvara

    Med version 3.1 tar Pinta ett tydligt steg från enkelt ritverktyg till mogen kreativ mjukvara. Uppdateringen kombinerar tekniska förbättringar, smartare användargränssnitt och bättre prestanda – och visar hur öppen källkod kan utvecklas metodiskt, användarcentrerat och framtidssäkert. Från enkel bildredigering till precisionsverktyg Pinta har länge riktat sig till användare som vill ha ett lättanvänt alternativ för…

  • Donetick – ett Linux-verktyg för vardagens måsten

    Att minnas alla hushållssysslor är lättare sagt än gjort. När uppgifter återkommer med olika intervall och delas mellan flera personer blir det snabbt rörigt. Donetick är ett självhostat verktyg som hjälper dig att samla, planera och följa upp allt från städning till trädgårdsarbete – med påminnelser, återkommande scheman och smarta funktioner som förenklar vardagen. Få…

  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett…

  • Qubes OS 4.3: Ett stort steg framåt för säkerhetsmedvetna datoranvändare

    Qubes OS 4.3 markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest säkerhetsinriktade operativsystem. Med uppdaterade systemkomponenter, nya standardmallar och förbättrad hantering av både hårdvara och virtuella miljöer fortsätter Qubes OS att utveckla sin unika modell där säkerhet byggs genom strikt isolering snarare än traditionella skyddsmekanismer. Qubes OS 4.3: Ett stort steg framåt för…

  • Darktable 5.4 – ett stort kliv framåt för fri bildbehandling

    Darktable 5.4 markerar ett tydligt steg framåt för fri bildbehandling. Med filmisk AgX-tonmappning, förbättrad detaljskärpa, snabbare arbetsflöde och stöd för flera separata arbetsytor stärker den öppna RAW-redigeraren sin position som ett fullvärdigt alternativ till kommersiella fotoprogram. Den fria och öppna RAW-redigeraren Darktable har släppt version 5.4, och uppdateringen är en av de mer omfattande på…

  • Lathund för WP-CLI

    WP-CLI gör det möjligt att administrera WordPress snabbt, effektivt och automatiserat direkt från kommandoraden. Med hjälp av detta verktyg kan du hantera allt från installation och uppdateringar till användare, databaser och felsökning – utan att logga in i webbgränssnittet. Den här lathunden ger en praktisk och tekniskt inriktad genomgång av de vanligaste WP-CLI-kommandona, med tydliga…

  • Firefox inför en ”AI-avstängningsknapp” – full kontroll för användaren

    Mozilla har bekräftat att Firefox kommer att få en särskild avstängningsfunktion som helt kan stänga av alla AI-relaterade funktioner i webbläsaren. Beskedet kommer efter oro kring Mozillas planer på att utveckla Firefox till en ”modern AI-webbläsare” och syftar till att försäkra användarna om att kontroll och valfrihet även fortsättningsvis står i centrum. Mozilla har bekräftat…

  • OpenZFS 2.4: Snabbare, smartare och redo för framtidens lagring

    OpenZFS 2.4 är här och markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest avancerade filsystem. Med stöd för de senaste Linux-kärnorna och flera kommande FreeBSD-versioner, smartare kvothantering och tydliga prestandaförbättringar stärker uppdateringen både stabilitet och effektivitet i allt från hemmaservrar till stora lagringsmiljöer. Här är en populärvetenskaplig artikel på svenska, anpassad för teknikintresserade…

  • Kodi 22 ”Piers” tar form – ett stort kliv fram för framtidens mediacenter

    Kodi 22 ”Piers” närmar sig steg för steg sin färdiga form. Med uppgraderingar som FFmpeg 8, stöd för moderna bildformat, förbättrad mediehantering och stora plattformsförbättringar visar Alpha 2 tydligt att nästa version av det populära mediacentret satsar på både teknisk förnyelse och bättre användarupplevelse. Utvecklingen av Kodi 22, med kodnamnet ”Piers”, börjar nu bli tydligare…

  • Mixxx 2.5.4 – öppen källkod som får DJ-världen att snurra smidigare

    Mixxx 2.5.4 är den senaste stabila versionen av det fria DJ-programmet som används världen över för live-mixning med digital musik. Uppdateringen fokuserar på förbättrat stöd för populära DJ-kontrollers, ökad stabilitet och anpassning till både nuvarande och kommande operativsystem, med målet att ge DJ:er en tryggare och mer förutsägbar upplevelse bakom spelarna. I slutet av året…

  • Mabox Linux 25.12

    Mabox Linux 25.12 fortsätter distributionens fokus på snabbhet och enkelhet genom en rad mindre men tydligt märkbara förbättringar i gränssnittet, samtidigt som en större teknisk förändring genomförs under ytan. Med uppdaterade panel- och menyfunktioner, en mer informativ uppdateringsnotifierare och förbättrad navigering i filer och nätverksresurser blir systemet smidigare i vardagen. Samtidigt markerar version 25.12 ett…

  • Scribus 1.6.5 släppt – stabilare PDF-hantering och förbättrad användarupplevelse

    Scribus, det fria och plattformsoberoende layoutprogrammet, har uppdaterats till version 1.6.5. Den nya utgåvan fokuserar på förbättrad stabilitet, säkrare hantering av grafik och mer tillförlitlig PDF-export. Bland nyheterna märks åtgärdade problem i ljust och mörkt läge, förbättrad färgplockare samt uppdateringar av programmets skriptfunktioner och externa beroenden. Uppdateringen är en del av den stabila 1.6-serien och…

  • Linux Kernel 6.19rc1

    Linux-kärnan tar nästa steg framåt. Med den första testversionen av Linux 6.19 ute för allmän prövning inleds nu en ny utvecklingscykel där fokus ligger på stabilitet, modern hårdvara och framtidens teknikval. Bland nyheterna märks förbättrat stöd för grafik och ljud, tydliga framsteg för Rust i kärnan och en planerad slutlig release i början av februari…

  • OpenShot 3.4 – ett stort kliv framåt för fri videoredigering

    OpenShot 3.4 är den hittills största uppdateringen av den fria videoredigeraren. Med en experimentell tidslinje, interaktiv beskärning direkt i förhandsvisningen och omfattande prestandaförbättringar tar programmet ett tydligt steg närmare professionella arbetsflöden på Linux, macOS och Windows. Fri och öppen programvara fortsätter att utmana kommersiella jättar, och videoredigeraren OpenShot är ett tydligt exempel på detta. Med…

  • Emmabuntüs DE 6: Linux som ger äldre datorer och fler människor en ny chans

    Emmabuntüs Debian Edition 6 visar hur fri programvara kan förena teknisk stabilitet med socialt ansvar. Med Debian 13.2 som grund, kraftigt förbättrad tillgänglighet för synskadade och fortsatt fokus på att ge äldre datorer nytt liv, är den nya versionen ett tydligt exempel på hur Linux kan göra verklig skillnad inom utbildning, inkludering och hållbar IT.…

  • Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    Terminaln har länge varit utvecklarens snabbaste verktyg – men också ett av de mest avskalade. Med Fresh utmanas den bilden. Den nya öppna textredigeraren kombinerar terminalns effektivitet med moderna funktioner som annars hör hemma i grafiska IDE:er. Resultatet är ett kraftfullt kodverktyg som körs helt i textläge, men ändå erbjuder en strukturerad, visuell och förvånansvärt…

  • KDE Plasma 6.6 gör Wayland redo för vardagen

    KDE Plasma 6.6 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet. Med kraftigt förbättrad skärmspegling, smartare skalning och flera praktiska förbättringar i vardagsfunktioner blir Wayland allt mer redo att ersätta X11 – även för användare med flera skärmar och mer krävande arbetsflöden. När skrivbordsmiljöer diskuteras i Linuxvärlden hamnar KDE Plasma ofta i centrum – och…