Tidigare har vi testat Linux Mint i virtuella maskiner, men det är först när man kör det på riktig hårdvara som man får den fulla upplevelsen. Den här gången installerade vi Mint 22.1 på en HP-laptop med modellnumret 173Z8EA#UUW. Den är utrustad med en AMD Ryzen 5 3500U – en fyrkärnig CPU med åtta trådar – som faktiskt klarar av att köra Windows 11. Datorn har SSD och 6 GB RAM, och är cirka fyra år gammal. Det är ingen premiumdator, snarare en prisvärd plastmaskin i mellanklassen. Enligt CPUbenchmark.net ligger den på 1928 i enkeltrådad prestanda och 6879 i flertrådad – varken raket eller snigel.
Uppskattat 2:a värde på maskinen är ca 500:-
Installationen av Linux Mint gick snabbt och smidigt. Systemet startade imponerande snabbt efter omstart – SSD:n gör verkligen skillnad. Mint känns lätt och responsivt från början.
En stor fördel med Linux Mint är att det känns bekant för den som kommer från Windows. Gränssnittet påminner mycket om Windows 7, vilket gör övergången smidig för många användare.
En återkommande källa till frustration inom Linuxvärlden är att få kringutrustning som skrivare att fungera. Men här blev vi positivt överraskade – systemet hittade vår Brother-skrivare automatiskt via nätverket och den fungerade direkt, utan krångel eller extra konfiguration. Visst kan upplevelsen variera beroende på modell och tillverkare, men i vårt fall fungerade det utmärkt.
Helhetsintrycket av Linux Mint är mycket positivt – särskilt för den som är van vid Windows.
Mint finns i tre olika versioner beroende på vilken typ av dator man har:
- Cinnamon – för nyare eller mellanklassdatorer, som testmaskinen här.
- Xfce – för äldre eller enklare maskiner, t.ex. med Celeron- eller Pentium-processorer.
- MATE – för den som föredrar ett klassiskt skrivbordsläge som det såg ut mellan 2006 och 2011.
Det mesta man behöver finns förinstallerat – till exempel LibreOffice – och allt är på svenska. Det är glädjande att se att ett så litet språk som svenska är väl integrerat. Firefox följer med som standard, men vill man ha Chrome får man installera det själv – vilket är enkelt gjort.
Att aktivera arbetsytor för att jobba med flera skrivbord är lätt, och det är också enkelt att justera skärminställningar. Just den här maskinen stöder 1600×900, vilket är fullt tillräckligt för de flesta vardagsbehov.
En sak som vissa kan sakna är en appbutik likt den Ubuntu har. Det går utmärkt att installera program via terminalen, men det kan kännas ovant om man inte har tidigare erfarenhet.
Och även om Mint liknar Windows utseendemässigt, så kan man inte köra Windows-program direkt – det krävs emulering, exempelvis via Wine. Men frågan är om man verkligen behöver det. För kontorsarbete, e-post och webbsurfning räcker Linux Mint gott och väl.
En detalj jag verkligen uppskattar är att kommandot ifconfig fortfarande fungerar direkt. I många andra Linuxdistributioner behöver man istället använda ip a, eller först installera paketet net-tools för att få tillgång till ifconfig. Även på macOS är ifconfig fortfarande standard. Det är kanske ingen avgörande sak – men som man brukar säga: det är inte alltid lätt att lära en gammal hund nya trick.
Som en avslutande test körde vi statliga SVT:s ”Den stora älgvandringen” i Firefox – och det fungerade utmärkt. Vi har ännu inte testat andra streamingtjänster, men så länge DRM är aktiverat brukar det inte vara några problem.
Linux.se:s åsikt om Linux Mint 22.1 är att det är en utmärkt distribution för den som vill använda Linux men ändå ha något som känns bekant. Vill du inte kassera din gamla laptop bara för att Apple eller Microsoft inte längre stöder den – då är detta ett riktigt bra alternativ.
Så här bedömdes olika områden:
- Installationen var enkel – betyg 5
- Användarvänligheten är hög – betyg 5
- Systemet känns snabbt – betyg 5
- Kringutrustning som skrivare hittas lätt – betyg 5
- Några buggar märktes – betyg 3
Länk för att ladda ner Linux Mint hittar du som vanligt i vår wiki.
