Men först – vad är Linux?
Linux är kärnan, alltså hjärtat i det man kallar för Linuxdistributioner. Det är Linux kärnan som fördelar resurser mellan olika program, innehåller drivrutiner och mycket mer. För den som vill ge sig in i Linuxvärlden är det viktigt att förstå hur den fungerar.
När det gäller sluten källkod har man en utgivare av programmet som ofta har monopol – till exempel Microsoft. Endast Microsoft får utveckla Windows.
I Linuxvärlden fungerar det tvärtom: vem som helst får ta de komponenter som finns och sätta ihop en egen Linuxdistribution. Det är möjligt eftersom källkoden är öppen. Fördelen med detta är att det ständigt sker förbättringar.
Tänk dig en maträtt, till exempel pannkaka. Utbudet av pannkakor är enormt – olika delar av världen har gjort sina egna varianter, och det finns hundratals recept.
Likadant är det i Linuxvärlden – utbudet av olika Linuxvarianter är stort. Det kan skapa viss förvirring. Ofta har någon byggt vidare på en populär Linuxdistribution och gjort förbättringar. Till exempel bygger Ubuntu på Debian. Det finns olika inriktningar inom Linux.
Android är det mest spridda operativsystemet som använder Linuxkärnan, men det är inte en traditionell Linuxdistribution – det är anpassat för mobila enheter och inte avsett för stationära datorer.
Men när det gäller det man kallar för ”skrivbordet”, alltså vanliga datorer, finns det några Linuxdistributioner som är bättre än andra.
Passar Linux mig?
Om man till exempel vill byta från Windows till Linux, kommer Linux att passa mig? Det är kanske den svåraste frågan – det beror på vad man har för vanor. Surfar man på nätet och tittar på strömmad video, fungerar Linux utmärkt.
Men om du jobbar med bilder och behöver använda Photoshop och tillhörande program, då kommer Linux kanske inte passa lika bra.
För vanliga användare som surfar, betalar räkningar eller skriver dokument ibland, fungerar Linux fint. Fler och fler tjänster blir dessutom molnbaserade.
Hur lång supporttid har en distribution?
Precis som Microsoft och Apple stödjer man bara en version under en begränsad tid.
Till exempel betyder ”LTS” på Ubuntu att det är en så kallad ”Long Term Support”-version. Oftast vill man ha en version med så lång supporttid som möjligt. En LTS-version av Ubuntu brukar släppas vartannat år. Däremellan kommer mer experimentella versioner, där man testar ny teknik – till exempel nyare kärnor – och rättar till fel.
Ubuntu 24.04 LTS
Ubuntu har funnits länge och blivit väldigt populär. Men Ubuntu liknar inte Windows – även om distributionen är lättanvänd, kommer den som är van vid Windows att känna sig lite vilse till en början.
Ubuntu finns i flera varianter beroende på skrivbordsmiljö – till exempel KDE (Kubuntu), Xfce (Xubuntu), eller LXQt (Lubuntu), med olika krav på resurser.
Ubuntu är lättanvänt och fungerar på de flesta hårdvarukonfigurationer. Ursprungligen bygger Ubuntu på Debian.
1. Ubuntu (standard)
- Skrivbordsmiljö: GNOME
- Den officiella huvuddistributionen från Canonical.
- Snygg, modern och stabil.
- Rekommenderas för nya användare med normal till modern hårdvara.
https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/noble
2. Kubuntu
- Skrivbordsmiljö: KDE Plasma
- Väldigt anpassningsbar, liknar Windows till utseendet.
- Polerad och visuellt tilltalande.
- Passar dig som gillar stil och kontroll.
3. Xubuntu
- Skrivbordsmiljö: Xfce
- Mycket resurssnål och snabb.
- Perfekt för äldre datorer eller enklare system.
https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/24.04/release
4. Lubuntu
- Skrivbordsmiljö: LXQt
- Ännu lättare än Xubuntu.
- Snabbaste Ubuntu-varianten, men lite mer minimalistisk.
- Utmärkt för mycket gamla datorer.
https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/24.04/release
5. Ubuntu MATE
- Skrivbordsmiljö: MATE (klassisk GNOME 2-stil)
- Enkel, snabb och traditionell.
- En bra balans mellan resurssnålhet och användarvänlighet.
https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-mate/releases/24.04/release
Linux Mint
Mint bygger på Ubuntu och Debian. Mint har valt en annan väg än Ubuntu – man har försökt likna Windows så mycket som möjligt. För den som är van vid Windows och inte är så förtjust i förändringar, kan Mint kännas mer hemtamt än Ubuntu.
Mint finns också i olika varianter beroende på hur bra hårdvara man har.
1. Cinnamon
- Flaggskeppsvarianten av Linux Mint.
- Utvecklad av Mint-teamet själva.
- Modern, snygg och funktionsrik skrivbordsmiljö.
- Passar bäst för datorer med minst 4 GB RAM.
- Rekommenderas för de flesta användare.
https://wiki.linux.se/index.php/MiNT#Cinnamon_Edition
2. MATE
- Baserad på en äldre version av GNOME (GNOME 2).
- Lättare än Cinnamon, men ändå traditionell och användarvänlig.
- Passar bra för lite äldre datorer.
https://wiki.linux.se/index.php/MiNT#Mate
3. Xfce
- Den mest resurssnåla varianten.
- Minimalistisk men stabil och snabb.
- Lämplig för riktigt gamla datorer eller där prestanda är viktigare än utseende.
Har man en lite äldre dator eller en maskin med svag CPU, som till exempel en Celeron, bör man överväga att välja Xfce.
https://wiki.linux.se/index.php/MiNT#xfce
Debian
Debian är många distributioners urfader. Det är inte en nybörjarvänlig distribution, men den är bra om man till exempel vill bygga något med Linux. Säg att du vill skapa en digital dörrskylt som visar öppettider – då kan Debian vara en bra grundkomponent.
https://wiki.linux.se/index.php/Debian
Fedora
Fedora är en distribution som fungerar som testbädd för Red Hat. Den skiljer sig lite från de tidigare nämnda distributionerna eftersom den har ett annat pakethanteringssystem (RPM istället för DEB).
