• Annons


    Annons

    Återbruka din dator

    Har du en dator som tillverkaren tycker är ”för gammal”? Låt inte Microsoft eller Apple bestämma när den ska pensioneras – ge den ett nytt liv med Linux! En premiumdator, som en iMac från 2010, har fortfarande kraft nog för att leverera snabb och säker surf, streaming och vardagsanvändning. Med Ubuntu blir den en modern, smidig och pålitlig ”surfbräda” för många år framöver. Återbruka din dator i stället för att låta den samla damm – miljön och din plånbok kommer att tacka dig!

    Hur får du hjälp?

    Välkommen till oss på Orrspelsvägen 13 i Bromma! Ta spårvagn 12 (Nockebybanan) från Alviks tunnelbanestation och kliv av vid Ålstens Gård – bara några steg från vår dörr. Vi hjälper dig att ge din dator nytt liv genom att installera Debian, Ubuntu 24.04 LTS, Linux Mint eller en annan Linux-distribution som passar just dina behov.

    Öppettider
    Datorhjälp

    Tel 08 37 21 00


    E-post info@datorhjalp.se
    Hemsida : Datorhjälp.se
    Besöksadress: Orrspelsvägen 13, Bromma

  • Krita 2026: Snabbare målning, bättre färger och ett steg mot mobilanpassning

    Det fria målarprogrammet Krita fortsätter att utvecklas i snabb takt. I sin färdplan för 2026 presenterar utvecklarna flera stora förändringar – från ett mobilanpassat gränssnitt och snabbare bildhantering till förbättrad färghantering och ett möjligt nytt filformat som kan göra sparandet betydligt effektivare.

    Det fria och öppna målarprogrammet Krita har under många år varit ett av de mest uppskattade verktygen för digitalt måleri. Programmet används av illustratörer, serietecknare och konceptkonstnärer världen över, och utvecklas av ett internationellt community av programmerare och konstnärer. Nu har utvecklarna presenterat sin plan för 2026, och den visar tydligt att fokus ligger på hastighet, modern teknik och bättre stöd för nya arbetsflöden.

    Två nya versioner – men samma funktioner

    Innan de större förändringarna börjar kommer Krita 5.3 och Krita 6.0 att släppas. Det kan låta som ett stort steg i versionsnumrering, men i praktiken kommer versionerna att vara funktionellt identiska.

    Skillnaden ligger i den tekniska grunden:

    • Krita 5.3 bygger på Qt 5
    • Krita 6.0 bygger på Qt 6

    Qt är det grafiska ramverk som används för att skapa programmets användargränssnitt. Genom att släppa två parallella versioner kan utvecklarna säkerställa kompatibilitet med olika system samtidigt som de gradvis går över till modernare teknik.

    Efter denna release planerar utvecklarna att koncentrera sig på fem huvudområden:

    • användargränssnitt
    • filhantering
    • färghantering
    • prestanda
    • byggsystem och utvecklingsinfrastruktur

    Ett nytt gränssnitt för mobil och surfplatta

    En av de mest intressanta satsningarna gäller mobilanpassning. Krita har länge varit ett desktopprogram, men allt fler konstnärer arbetar idag på surfplattor och bärbara enheter.

    För att möta detta planerar utvecklarna ett nytt gränssnitt som fungerar bättre på små skärmar och pekskärmar.

    En central del av detta arbete är att ersätta dagens verktygsdockor med komponenter byggda i QML, ett gränssnittssystem i Qt som gör det lättare att skapa dynamiska och anpassningsbara gränssnitt.

    Detta kan ge flera fördelar:

    • samma gränssnittskomponenter på mobil och desktop
    • smidigare anpassning för pekskärmar
    • mer flexibel layout

    Samtidigt förbättras den nuvarande desktopmiljön för ritplattor och stylusbaserat arbete.

    En snabbare filstruktur kan ersätta .kra-formatet

    Kritas projektfiler använder idag formatet .kra, vilket är ett arkivformat som innehåller lager, masker, resurser och metadata. Formatet är mycket kraftfullt, men det har också en nackdel: det kan vara långsamt att spara stora projekt.

    Utvecklarna diskuterar därför en större förändring: ett nytt filformat baserat på SQLite.

    SQLite är en lättviktsdatabas som används i många program, från webbläsare till mobilappar. Om Krita använder en databasbaserad filstruktur kan flera nya funktioner bli möjliga:

    • snabbare sparning
    • kontinuerlig bakgrundssparning
    • mindre risk för att arbetet avbryts

    Det kan också öppna för mer avancerade funktioner, till exempel att olika delar av bilden sparas separat medan användaren fortsätter arbeta.

    Smidigare autosparning och synkronisering

    Utvecklarna planerar även att förbättra autosave-systemet i Krita. Målet är att göra återställning av projekt mer pålitlig och tydlig för användaren.

    Dessutom undersöker teamet möjligheten att låta användare synkronisera inställningar och resurser mellan olika datorer och plattformar. För digitala konstnärer som arbetar både på laptop, workstation och surfplatta skulle detta kunna göra arbetsflödet betydligt smidigare.

    Bättre stöd för HDR och avancerade färgrymder

    Färghantering är ett område där Krita redan ligger långt fram, men utvecklarna ser fortfarande problem, särskilt i miljöer med HDR-skärmar.

    Med övergången till Qt 6 får programmet tillgång till förbättrade funktioner för färghantering, inklusive:

    • bättre stöd för CMYK
    • stöd för bilder med högre bitdjup
    • mer korrekt färghantering i moderna bildskärmar

    Planen är att utöka dessa funktioner så att de även gäller vektorlager, vilket kan förbättra precisionen i grafiska element och illustrationer.

    Smartare rendering gör stora bilder snabbare

    Prestanda är en ständig utmaning i bildprogram, särskilt när man arbetar med mycket stora canvasstorlekar eller många lager.

    En viktig optimering som utvecklarna arbetar med kallas regionbaserade uppdateringar. I stället för att uppdatera hela bilden varje gång något ändras kommer Krita bara att uppdatera de områden som faktiskt har modifierats.

    Resultatet kan bli:

    • snabbare penselrespons
    • smidigare arbete med stora filer
    • mindre belastning på systemet

    Nya filter kan minska beroendet av externa bibliotek

    Utvecklarna undersöker också vektoriseringstekniker i bildfilter. Dessa kan göra det möjligt att utföra vissa färgtransformationer mer effektivt.

    Om detta lyckas kan Krita minska beroendet av biblioteket LittleCMS, som idag används för färgkonverteringar.

    Ett steg mot nästa generation digitalt måleri

    Kritas plan för 2026 visar en tydlig riktning: programmet ska bli snabbare, mer flexibelt och bättre anpassat för modern hårdvara.

    Den kanske största förändringen är att Krita gradvis rör sig mot ett ekosystem där desktop, surfplatta och andra enheter kan dela samma teknik och arbetsflöden.

    För digitala konstnärer innebär det att ett av världens mest avancerade fria målarprogram kan bli ännu mer kraftfullt – samtidigt som det fortsätter vara helt öppet och gratis att använda.

    Om utvecklarnas planer förverkligas kan Krita under de kommande åren ta ytterligare steg mot att bli en av de mest kompletta plattformarna för digital illustration och konceptkonst.

    https://krita.org/en

    Faktaruta: Kritas plan för 2026

    Kommande versioner: Krita 5.3 och 6.0 släpps med samma funktioner, men bygger på Qt 5 respektive Qt 6.

    Nytt gränssnitt: Utvecklarna satsar på en mobilvänlig design och bättre stöd för surfplattor.

    Filformat: Det nuvarande .kra-formatet kan i framtiden ersättas eller byggas om med SQLite-teknik för snabbare sparning.

    Färghantering: Förbättringar planeras för HDR, CMYK, högre bitdjup och vektorlager.

    Prestanda: Regionbaserade uppdateringar ska göra stora bilder snabbare att redigera.

    Mål: Ett snabbare, modernare och mer enhetsanpassat Krita för framtidens digitala konstnärer.

  • EndeavourOS Titan – snabbare installation och smartare hårdvarustöd

    Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny version med kodnamnet Titan. Uppdateringen introducerar Linux-kärnan 6.19, KDE Plasma 6.6 och förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Med nya verktyg för GPU-drivrutiner och en smidigare installationsprocess fortsätter distributionen att göra Arch-ekosystemet mer tillgängligt för fler användare.


    Den Arch Linux-baserade distributionen EndeavourOS har fått en ny stabil version kallad Titan. Uppdateringen bygger på den moderna Linux-kärnan 6.19 och levereras med skrivbordsmiljön KDE Plasma 6.6. För användare innebär detta både bättre hårdvarustöd och en mer strömlinjeformad installationsprocess.

    EndeavourOS har länge varit ett populärt alternativ för dem som vill använda Arch Linux utan att behöva installera allt manuellt från början. Distributionen ger en relativt ren Arch-upplevelse, men med ett grafiskt installationsprogram och ett antal praktiska verktyg som gör systemet enklare att komma igång med.

    Ny kärna och uppdaterad KDE-miljö

    I Titan-versionen används Linux-kärnan 6.19, vilket ger stöd för nyare hårdvara och förbättrad prestanda. Den grafiska miljön bygger på KDE Plasma 6.6.2, tillsammans med KDE Frameworks 6.23 och programsviten KDE Gear 25.12.3.

    Den här kombinationen innebär bland annat:

    • bättre energieffektivitet
    • förbättrad grafikhantering
    • modernare systembibliotek
    • uppdaterade KDE-program

    Resultatet är en mer stabil och responsiv skrivbordsmiljö.

    Smartare grafikdetektering

    En av de största nyheterna i Titan är förbättrad hårdvarudetektering för grafikkort och virtuella maskiner. Systemet kan nu automatiskt identifiera olika GPU-typer och installera rätt drivrutiner.

    Samtidigt introduceras ett nytt verktyg:

    eos-hwtool

    Med detta verktyg kan användare enkelt installera eller ta bort grafikdrivrutiner efter behov. Det är särskilt användbart för personer som växlar mellan olika grafikkort eller experimenterar med olika drivrutiner.

    Dessutom laddas GPU-drivrutiner tidigare i startprocessen, vilket kan förbättra systemets stabilitet och grafiska prestanda.

    Större installationsfil – men bättre upplevelse

    Installationsfilen (ISO-avbilden) har blivit något större jämfört med tidigare versioner.

    • tidigare storlek: cirka 3 GB
    • Titan: cirka 3,4 GB

    Enligt utvecklarna beror ökningen på nya funktioner som gör installationen smidigare, inte på att systemet blivit tyngre eller mer resurskrävande.

    Uppdaterad grafikstack och installerare

    Under huven innehåller Titan flera viktiga tekniska uppdateringar.

    Bland annat ingår:

    • Mesa 26.0.1 för Intel- och AMD-grafik
    • NVIDIA-drivrutin 590.48.01
    • en nyare version av Calamares, distributionsinstallationsprogrammet

    Calamares ansvarar för själva installationsprocessen och uppdateringen ger ett mer stabilt och användarvänligt installationsflöde.

    Nya och uppdaterade program

    Titan levereras också med uppdaterade versioner av flera välkända open source-program:

    • Firefox 148 – webbläsare med nya AI-funktioner
    • MPV 0.41.0 – avancerad videospelare
    • Vim 9.2 – kraftfull textredigerare
    • GParted 1.8 – verktyg för diskpartitionering

    Dessutom installeras nu fler grafikrelaterade paket automatiskt, inklusive Vulkan-drivrutiner och komponenter för hårdvaruaccelererad videodekodning.

    Rolling release – inga ominstallationer behövs

    EndeavourOS följer Arch Linux modell med rolling release. Det betyder att systemet installeras en gång och sedan hålls uppdaterat kontinuerligt via vanliga systemuppdateringar.

    Befintliga användare behöver därför inte installera Titan på nytt. Det räcker att uppdatera systemet med kommandot:

    sudo pacman -Syu
    

    Ett Arch-system som blivit ännu enklare

    Med förbättrad hårdvarudetektering, ett nytt verktyg för GPU-drivrutiner och uppdaterade systemkomponenter fortsätter EndeavourOS att utvecklas mot sitt mål: att göra Arch Linux mer tillgängligt utan att kompromissa med flexibiliteten.

    Titan-versionen är ytterligare ett steg i den riktningen – ett modernt Linuxsystem som kombinerar kraft, enkel installation och kontinuerliga uppdateringar.


    https://endeavouros.com/

    Fakta: EndeavourOS Titan
    Distribution: EndeavourOS
    Version: Titan
    Bas: Arch Linux
    Kärna: Linux 6.19
    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.6.2
    Grafikstöd: Automatisk detektering av GPU och virtuella maskiner
    Nytt verktyg: eos-hwtool för installation och borttagning av GPU-drivrutiner
    Grafikstack: Mesa 26.0.1 och NVIDIA 590.48.01
    Installerare: Uppdaterad Calamares
    Övrigt: Vulkan-drivrutiner och stöd för hårdvaruaccelererad videodekodning installeras automatiskt
    Uppdatering för befintliga användare: sudo pacman -Syu
  • APTUI – ett modernt terminalgränssnitt för paket i Debian och Ubuntu

    APTUI är ett nytt open source-verktyg som ger Debian-, Ubuntu- och Mint-användare ett mer överskådligt sätt att hantera program direkt i terminalen. Med ett modernt textbaserat gränssnitt blir det enklare att söka efter, installera och uppdatera paket utan att lämna kommandoraden.

    Att installera och uppdatera program i Linux görs ofta via kommandoraden med verktyget APT. För många är kommandon som apt install, apt remove och apt upgrade vardag, men för den som arbetar mycket i terminalen kan det ibland vara svårt att få en tydlig överblick över vilka paket som finns, vad som är installerat och vilka uppdateringar som väntar.

    Ett nytt projekt som vill göra detta enklare heter APTUI. Det är ett öppet källkodsverktyg som erbjuder ett textbaserat användargränssnitt direkt i terminalen. Programmet fungerar som ett gränssnitt ovanpå APT och är tänkt att göra paketadministration mer överskådlig på system som Debian, Ubuntu och Linux Mint.

    Ett grafiskt tänk – i ren terminalmiljö

    APTUI ersätter inte APT, utan fungerar som en frontend till den befintliga paket­hanteringen. I stället för att skriva kommandon manuellt får användaren ett navigerbart gränssnitt i terminalen där paket kan bläddras, sökas och hanteras interaktivt.

    Programmet är skrivet i programmeringsspråket Go och bygger på ramverket Bubble Tea, som används för att skapa terminalbaserade användargränssnitt. Resultatet är ett tangentbordsstyrt system som fungerar lite som en lättvikts-dashboard direkt i kommandoraden.

    Det innebär att användaren kan utföra många vanliga uppgifter utan att lämna terminalen.

    Särskilt användbart på servrar

    Många Linuxdistributioner erbjuder grafiska program för paketinstallation. På servrar saknas dock ofta grafiska miljöer helt, och då återstår normalt endast kommandoraden.

    Just här kan APTUI bli ett praktiskt verktyg. Det ger en mer strukturerad översikt över paketdatabasen utan att kräva ett grafiskt skrivbord. Samtidigt passar det användare som helt enkelt föredrar terminalbaserade verktyg.

    Sökning, filtrering och överblick

    APTUI gör det möjligt att bläddra igenom hela paketarkivet och söka efter program med hjälp av fuzzy-sökning, vilket innebär att även ungefärliga söktermer kan ge relevanta träffar.

    Gränssnittet organiserar resultaten i olika flikar, till exempel:

    • alla paket
    • installerade paket
    • paket som kan uppgraderas

    Det gör det enkelt att snabbt få en bild av systemets aktuella tillstånd och vilka uppdateringar som finns tillgängliga.

    Hantera paket direkt i gränssnittet

    Förutom att visa information kan APTUI också utföra vanliga paketåtgärder. Användaren kan exempelvis:

    • installera paket
    • ta bort paket
    • rensa paket helt (purge)
    • uppgradera installerade program

    Det går dessutom att markera flera paket och utföra åtgärder i bulk, vilket kan vara praktiskt vid större systemuppdateringar.

    När ett paket väljs visas också detaljerad metadata, bland annat versionsnummer, beskrivning, arkitektur och vilket programarkiv paketet kommer från.

    Kräver administratörsrättigheter

    Precis som vid vanlig användning av APT kräver systemändringar administratörsbehörighet. För att installera eller uppgradera paket behöver därför APTUI köras med sudo.

    Fortfarande i tidig utveckling

    Projektet är fortfarande i ett relativt tidigt skede, men verktyget fungerar redan på system som använder APT som paket­hanterare. Källkoden är publicerad under MIT-licensen, vilket innebär att projektet är fritt att använda och vidareutveckla.

    APTUI finns tillgängligt på GitHub där både installationsinstruktioner och färdiga binärer finns för den som vill prova verktyget.

    Terminalen fortsätter utvecklas

    APTUI visar hur även klassiska terminalmiljöer kan moderniseras. Genom att kombinera textbaserade gränssnitt med smart navigering och sökfunktioner kan verktyg som detta göra systemadministration både snabbare och mer överskådlig – utan att lämna kommandoraden.

    https://github.com/mexirica/aptui

    Läs mer >>

    Teknisk faktaruta: APTUI

    Typ: Terminalbaserat gränssnitt för APT

    Plattformar: Debian, Ubuntu, Linux Mint

    Licens: MIT

    Programmeringsspråk: Go

    Ramverk: Bubble Tea

    Funktion: Frontend för APT-pakethantering

    Stöd för: Installation, borttagning, purge och uppgradering av paket

    Sökfunktion: Fuzzy-sökning och filtrering

    Behörighet: Kräver sudo för systemändringar

    Målgrupp: Terminalanvändare och serveradministratörer

  • TrueNAS flyttar byggsystemet bakom stängda dörrar – väcker frågor om öppenhet

    TrueNAS har länge varit ett populärt lagringssystem för både företag och teknikentusiaster som driver egna servrar. Men ett nyligen fattat beslut att flytta projektets byggsystem från ett publikt GitHub-repo till intern infrastruktur har väckt diskussioner i open-source-världen. Kritiker menar att förändringen kan minska transparensen kring hur de officiella versionerna skapas, medan utvecklarna framhåller säkerhetskrav och praktiska skäl bakom beslutet.

    TrueNAS är ett av de mest populära systemen för nätverkslagring (NAS) i både företag och hemmalabb. Plattformen bygger till stor del på öppen källkod och används av allt från entusiaster till datacenter. Nyligen har dock projektet hamnat i centrum för en diskussion om öppenhet efter att utvecklarna beslutat att avveckla sitt publika byggsystem på GitHub.

    Beslutet innebär att processen som används för att skapa de officiella TrueNAS-utgåvorna inte längre är offentligt tillgänglig.

    Ett arkiverat GitHub-repo väckte uppmärksamhet

    Förändringen blev synlig när TrueNAS tidigare byggrepository på GitHub märktes som föråldrat (deprecated). I meddelandet stod att projektets byggsystem hade flyttats till intern infrastruktur.

    Utvecklarna förklarade att flytten var nödvändig för att uppfylla nya säkerhetskrav, bland annat stöd för funktioner kopplade till Secure Boot och plattformens integritet. Dessa funktioner kräver ofta strikt kontroll över hur programvara byggs och signeras innan den distribueras.

    Samtidigt meddelade projektet att repositoryt inte längre kommer att ta emot uppdateringar, pull requests eller buggrapporter. Det finns kvar enbart som historisk referens.

    Diskussioner i open-source-communityn

    Beslutet väckte snabbt reaktioner i forum och diskussionstrådar bland användare som använder TrueNAS i hemmalabb och självhostade miljöer.

    En del av kritiken handlade om att Secure Boot i sig inte nödvändigtvis kräver ett privat byggsystem. Många Linuxdistributioner publicerar sina byggverktyg öppet, samtidigt som de håller själva signeringsnycklarna privata.

    Kort efter diskussionerna ändrades dessutom texten i repositoryt. Referensen till Secure Boot togs bort och ersattes av en kortare notis om att projektet inte längre underhålls.

    Transparens och reproducerbara byggen

    Den centrala frågan för många användare handlar inte om licenser eller tillgång till källkod – utan om transparens i hur programvaran byggs.

    När ett projekt har ett offentligt byggsystem kan utvecklare och säkerhetsforskare granska exakt vilka steg som används för att skapa en officiell version. I bästa fall kan man även reproducera samma binära filer själv, vilket ger en extra säkerhetskontroll.

    Om byggprocessen i stället körs i ett internt system blir det svårare för externa personer att verifiera att de distribuerade programfilerna verkligen motsvarar den offentliga källkoden.

    Utvecklarna: dubbla system är för mycket arbete

    I en diskussion på Reddit svarade en TrueNAS-anställd på kritiken. Enligt honom skulle det innebära ett stort merarbete att både driva ett internt byggsystem för officiella releaser och samtidigt underhålla ett publikt system för communityn.

    Han påpekade också att projektets öppna komponenter fortfarande finns tillgängliga och kan byggas av andra om communityn vill underhålla en egen variant.

    Utvecklaren uttryckte dessutom viss frustration över att externa projekt ibland bygger vidare på TrueNAS utan att bidra tillbaka till utvecklingen.

    Fortfarande till stor del öppen källkod

    Trots förändringen är själva TrueNAS-plattformen fortfarande till stor del baserad på öppen källkod. Systemet bygger bland annat på Debian, OpenZFS och flera andra open-source-projekt.

    Stora delar av koden distribueras under licenser som GNU GPLv3, vilket innebär att källkoden måste göras tillgänglig när binära versioner distribueras.

    Det betyder att själva programvaran fortfarande är öppen – även om byggprocessen för de officiella versionerna nu hanteras internt.

    Ett vanligt upplägg i företagsprojekt

    I praktiken är TrueNAS inte ensamt om att ha en privat release-pipeline. Många företag som utvecklar open-source-baserade produkter använder interna byggsystem för att hantera signeringsnycklar, kvalitetssäkring och säkerhetskontroller innan en version släpps.

    Detta kan vara ett sätt att skydda distributionsprocessen, men det innebär också att delar av utvecklingskedjan blir mindre transparenta för externa utvecklare.

    Debatten lär fortsätta

    För tillfället finns TrueNAS tidigare byggrepository kvar som arkiverad referens, medan de officiella versionerna fortsätter att byggas i iXsystems interna infrastruktur.

    Projektet har inte annonserat några förändringar i licensmodellen eller i sin open-source-strategi. Men diskussionen visar hur viktig transparens i byggprocesser har blivit i dagens open-source-värld – särskilt när mjukvaran används i kritisk infrastruktur.

    Frågan är därför inte om TrueNAS fortfarande är öppen källkod. Den verkliga diskussionen handlar snarare om hur öppet ett open-source-projekt bör vara när det gäller själva vägen från källkod till färdig programvara.

    Lär mer här på Engelska

    Fakta: TrueNAS

    > Typ: NAS-operativsystem > Utvecklare: iXsystems > Plattform: TrueNAS SCALE bygger på Debian Linux > Filsystem: OpenZFS > Användning: lagring, backup, containrar, virtualisering > Kodbas: till stor del öppen källkod > Debatt: byggsystemet har flyttats från publik GitHub-miljö till intern infrastruktur > Fråga: minskar det insynen i hur officiella versioner byggs?
  • PeerTube 8.1 förbättrar den decentraliserade videoplattformen – särskilt för poddar

    PeerTube fortsätter att utvecklas som ett decentraliserat alternativ till traditionella videotjänster. I version 8.1 förbättras stödet för poddar, bildhanteringen byggs om från grunden och innehållsskapare får större kontroll över hur deras videor kan bäddas in och distribueras på webben.

    Den öppna videoplattformen PeerTube har fått en ny uppdatering. Version 8.1 introducerar flera förbättringar som riktar sig både till innehållsskapare och administratörer av PeerTube-servrar. Bland nyheterna finns bättre stöd för poddar, ett helt omarbetat system för bildhantering och nya möjligheter att styra hur videor kan bäddas in på andra webbplatser.

    PeerTube är ett decentraliserat alternativ till traditionella videotjänster. I stället för att allt innehåll lagras hos ett enda företag drivs plattformen av många olika servrar – så kallade instanser – som kan kommunicera med varandra via protokollet ActivityPub. Detta gör PeerTube till en del av det federerade nätverket som ofta kallas Fediverse.

    Bättre kompatibilitet för poddar

    Sedan version 7.1 har PeerTube haft möjlighet att publicera ljudinnehåll som fungerar i vanliga poddappar. Det innebär att kreatörer kan använda sin PeerTube-instans som värd för poddar och distribuera dem till olika klienter.

    I praktiken uppstod dock problem i vissa poddspelare. Dessa hade ibland svårt att hantera de HLS-filer (HTTP Live Streaming) som PeerTube genererade.

    I version 8.1 har utvecklarna därför lagt till en funktion som gör att administratörer kan skapa optimerade ljudfiler särskilt anpassade för poddklienter. Förhoppningen är att detta ska lösa de flesta kompatibilitetsproblemen och göra PeerTube mer användbart även för poddpublicering.

    Helt nytt system för bildhantering

    PeerTubes system för att hantera bilder har också byggts om från grunden. Det tidigare systemet ansågs inte längre uppfylla plattformens behov i takt med att nya funktioner lagts till.

    Det nya bildsystemet ska vara effektivare och mer tillförlitligt, vilket förbättrar både lagring och hantering av bilder i plattformen.

    Som en del av förändringen stöds nu även WebP- och PNG-format för videominiatyrer. Kvaliteten på miniatyrbilder har dessutom förbättrats, särskilt för poddinnehåll där bilden ofta är viktig för att representera programmet.

    Större kontroll över videors spridning

    PeerTube 8.1 ger också innehållsskapare bättre kontroll över var deras videor kan visas.

    En ny funktion gör det möjligt att begränsa vilka domäner som får bädda in en video. En skapare kan till exempel tillåta inbäddning på sin egen webbplats men blockera andra.

    Dessutom introduceras ett nytt uppspelningsalternativ som gör att videor kan spelas upp i upp till tre gånger normal hastighet (3×). Funktionen kan vara användbar vid exempelvis utbildningsmaterial, föreläsningar eller intervjuer.

    Ny standardspelare i nya installationer

    Videospelaren Lucide, som introducerades tidigare i 8.x-serien, är nu standardspelare i nya PeerTube-installationer.

    Instanser som redan använder PeerTube kan fortfarande köra den äldre spelaren, men administratörer kan välja att aktivera Lucide manuellt via plattformens inställningar.

    Flera mindre förbättringar

    Utöver de större nyheterna innehåller PeerTube 8.1 också flera mindre förbättringar av användarupplevelsen:

    • Notiser grupperas nu efter datum, vilket gör dem enklare att överblicka
    • Förbättrad hantering av gemensamma kanaler där flera användare samarbetar
    • Bättre kompatibilitet med annan programvara i Fediverse

    Som vanligt innehåller uppdateringen också ett antal mindre buggfixar och tekniska förbättringar.

    Del av ett växande federerat internet

    PeerTube fortsätter att utvecklas som en del av det federerade nätverket där olika plattformar kan samverka utan att styras av ett enda företag.

    Genom förbättringar som bättre poddstöd och större kontroll över videodistribution försöker projektet göra PeerTube till ett mer komplett verktyg för både videokreatörer och poddproducenter.

    Administratörer som driver egna PeerTube-instanser rekommenderas att läsa igenom uppgraderingsinformationen innan de installerar version 8.1.

    https://joinpeertube.org/news/release-8.1

    Teknisk fakta: PeerTube 8.1

    Programvara PeerTube
    Version 8.1
    Typ Decentraliserad videoplattform
    Licens Öppen källkod (AGPL)
    Poddstöd Optimerade ljudfiler för bättre kompatibilitet
    Streaming HLS (HTTP Live Streaming)
    Miniatyrformat WebP, PNG
    Ny funktion Domänbegränsad inbäddning
    Uppspelningshastighet Upp till 3×
    Standardspelare Lucide (i nya installationer)
  • OBS Studio 32.1 får ny ljudmixer och stöd för WebRTC-simulcast


    OBS Studio, ett av världens mest använda program för videoinspelning och livestreaming, har fått en ny uppdatering. Version 32.1 introducerar flera förbättringar som gör det enklare att producera och streama video med hög kvalitet – oavsett om det handlar om spelstreaming, undervisning, poddar eller videoproduktion.

    Uppdateringen kommer ungefär sex månader efter version 32.0 och innehåller både nya funktioner, förbättrad stabilitet och en rad tekniska justeringar bakom kulisserna.

    Ny ljudmixer med bättre överblick

    En av de mest synliga förändringarna i OBS Studio 32.1 är en omdesignad ljudmixer. Den nya mixern är bättre integrerad i programgränssnittet och har fått ett mer konsekvent visuellt utseende.

    Det gör det enklare att snabbt se ljudnivåer och kontrollera flera ljudkällor samtidigt. Gränssnittet har även förbättrats för användare som kör programmets ljusa tema, där färgpaletten nu används mer konsekvent.

    För streamers och videoproducenter innebär detta enklare och mer intuitiv ljudkontroll – något som ofta är avgörande för en professionell sändning.

    WebRTC-simulcast skickar flera videokvaliteter samtidigt

    En av de mer tekniskt avancerade nyheterna är stöd för WebRTC-simulcast.

    Simulcast innebär att OBS kan skicka flera versioner av samma videoström i olika kvaliteter samtidigt. En streamingplattform kan därefter automatiskt välja den version som passar bäst för varje tittares internetanslutning.

    Detta ger flera fördelar:

    • bättre bildkvalitet för tittare med snabb uppkoppling
    • stabilare video för användare med långsammare nätverk
    • mindre buffring under direktsändningar

    Tekniken är särskilt viktig för moderna streamingplattformar där tittarnas nätverksförhållanden kan variera kraftigt.

    Ångra och gör om även för sceninställningar

    OBS Studio 32.1 utökar även funktionerna för att ångra och göra om ändringar. Nu gäller detta inte bara enklare justeringar utan även mer avancerade sceninställningar.

    Det inkluderar exempelvis:

    • skalningsfilter
    • blandningslägen
    • deinterlacing-inställningar
    • fältordning i video

    Det gör det betydligt tryggare att experimentera med olika inställningar utan att riskera att förlora tidigare konfigurationer.

    Förbättrad pluginhantering

    Programmet har också fått en uppdaterad pluginhanterare som gör det enklare att aktivera eller hantera saknade plugins.

    Plugins är en central del av OBS-ekosystemet och används för allt från specialeffekter till integrationer med olika streamingtjänster. Den nya hanteringen gör det enklare att undvika problem när projekt öppnas på andra datorer.

    Mindre förändringar som förbättrar arbetsflödet

    Flera förändringar i OBS Studio 32.1 handlar om små justeringar som förbättrar användarupplevelsen.

    Bland annat:

    • kopiering av scenobjekt duplicerar nu alla inställningar
    • nya källor får inte längre ordet “Source” i namnet som standard
    • standardbitrate för streaming är nu 6000 kbps
    • uppspelningsreglaget för mediekällor uppdateras oftare
    • dockningspaneler har fått bättre standardplacering

    Dessutom har vissa panelanimationer stängts av för att minska visuella distraktioner i gränssnittet.

    Flera buggfixar och stabilitetsförbättringar

    Uppdateringen innehåller också en rad felrättningar. Bland annat har utvecklarna åtgärdat krascher som kunde uppstå på Linux när man bytte profil eller stängde programmet.

    Andra problem som har rättats till inkluderar:

    • HDR-video som visades mörkare än väntat
    • felaktiga upplösningar i projektorfönster
    • problem med videoskalning i system med flera videokodare

    Det har även gjorts korrigeringar för inspelningar där miniatyrbilder kunde bli svarta eller där kapitelmarkeringar fick felaktiga tidsstämplar.

    Särskilda förbättringar för Linux

    Linux-användare får dessutom flera plattformsspecifika förbättringar. Bland annat har inspelning via PipeWire-enheter förbättrats, vilket är viktigt för moderna Linuxdistributioner.

    Ett problem där vissa kameror rapporterade fel bildfrekvens har också åtgärdats.

    Ett stabilare verktyg för videoproduktion

    OBS Studio fortsätter att utvecklas som ett av de mest kraftfulla verktygen för videoproduktion och livestreaming – och dessutom helt öppen källkod.

    Med version 32.1 ligger fokus både på bättre arbetsflöden för kreatörer och på mer avancerad streamingteknik. Resultatet är ett stabilare och mer flexibelt verktyg för alla som arbetar med video på nätet.

    Faktaruta: OBS Studio 32.1

    Version: 32.1

    Typ: Program för videoinspelning och livestreaming

    Viktig nyhet: Ny omdesignad ljudmixer

    Ny teknik: Stöd för WebRTC-simulcast

    Fördel: Kan skicka flera videokvaliteter samtidigt

    Övrigt: Förbättrad pluginhantering, fler ångra/gör om-funktioner och flera buggfixar

    Linux: Fixar för PipeWire och kamerors bildfrekvens

    Fokus: Stabilare arbetsflöde och bättre streamingkvalitet

  • Kan SUSE få ny ägare igen? – ännu ett kapitel i Linux-företagets långa ägarhistoria

    SUSE kan återigen vara på väg mot ett ägarbyte. Enligt uppgifter från Reuters undersöker den svenska riskkapitaljätten EQT möjligheten att sälja Linuxföretaget – en affär som kan värdera bolaget till omkring 6 miljarder dollar. Om försäljningen blir verklighet skulle det innebära ännu ett kapitel i SUSE:s långa historia av ägarbyten, men sannolikt utan dramatiska förändringar för användare av openSUSE eller företagets Linuxplattformar.

    Det tyska Linuxföretaget SUSE, en av världens största leverantörer av Linuxlösningar för företag, kan återigen stå inför ett ägarbyte. Enligt uppgifter från nyhetsbyrån Reuters undersöker den nuvarande ägaren, det svenska riskkapitalbolaget EQT AB, möjligheten att sälja bolaget. Om en affär blir verklighet kan värderingen landa på upp till 6 miljarder dollar.

    Det är dock viktigt att betona att processen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede. EQT har anlitat investmentbanken Arma Partners för att undersöka intresset bland potentiella köpare, främst andra riskkapitalbolag. Någon affär är ännu inte beslutad och det finns heller ingen bekräftad köpare.

    Ett Linuxföretag som ofta bytt ägare

    Att SUSE kan få en ny ägare är egentligen inget ovanligt. Företaget har under de senaste två decennierna genomgått flera stora ägarförändringar.

    År 2003 köptes SUSE av Novell, som då ville stärka sin position inom företags-Linux. När Novell i sin tur köptes upp 2010 av The Attachmate Group följde SUSE med i affären.

    Fyra år senare slogs Attachmate samman med Micro Focus International, vilket gjorde Micro Focus till nästa ägare.

    Nästa stora förändring kom 2018, när Micro Focus sålde SUSE till det svenska riskkapitalbolaget EQT för ungefär 2,5 miljarder dollar. Under EQT:s ledning börsnoterades bolaget 2021 på Frankfurtbörsen.

    Men börsperioden blev kort. 2023 valde EQT att köpa ut bolaget från börsen igen och göra det privatägt, i en affär som värderade SUSE till cirka 2,72 miljarder euro (ungefär 2,96 miljarder dollar).

    Om SUSE nu skulle säljas för omkring 6 miljarder dollar innebär det alltså nästan en fördubbling av värdet på drygt två år.

    En viktig aktör i företags-Linux

    SUSE är i dag en central aktör inom företagsvärlden för Linux. Företaget utvecklar bland annat distributionen SUSE Linux Enterprise, som används av många stora organisationer för att köra kritiska system.

    Tekniken används i en rad olika miljöer – från molnplattformar och datacenter till stordatorer och edge-system. Enligt företaget själva är många företag på Fortune 500-listan beroende av deras lösningar för att driva sina IT-plattformar.

    Det gör också att SUSE spelar en viktig roll i det globala Linux-ekosystemet.

    Vad händer med openSUSE?

    När ett Linuxföretag byter ägare uppstår ofta frågor om hur det påverkar öppna projekt kopplade till företaget. I SUSE:s fall gäller det framför allt openSUSE-projektet, den communitydrivna Linuxdistribution som fungerar som en viktig teknisk grund för mycket av SUSE:s utveckling.

    Historiskt har dock openSUSE klarat tidigare ägarförändringar utan större problem. Projektet har en självständig styrningsmodell och en stark community, vilket gör att utvecklingen kan fortsätta även om företagets ägarstruktur förändras.

    Ett eventuellt ägarbyte för SUSE innebär därför inte automatiskt några förändringar för openSUSE-användare.

    Fortfarande bara spekulationer

    Trots uppgifterna från Reuters finns det i nuläget ingen bekräftad affär. Processen är fortfarande i ett utforskande skede och det är inte säkert att någon försäljning över huvud taget blir av.

    Varken EQT eller SUSE har ännu lämnat något officiellt uttalande om uppgifterna.

    Men om en försäljning faktiskt genomförs skulle det bli ännu ett kapitel i SUSE:s långa historia av ägarbyten – och ytterligare ett exempel på hur värdefulla Linuxföretag har blivit i dagens globala IT-ekonomi.

    https://www.reuters.com/business/eqt-eyes-potential-6-billion-sale-linux-pioneer-suse-sources-say-2026-03-09

  • OpenSSL 4.0 tar steg mot framtidens kryptering

    OpenSSL, ett av världens mest använda bibliotek för krypterad kommunikation på internet, närmar sig en ny stor version. Den första alfautgåvan av OpenSSL 4.0 visar en rad tekniska nyheter – från förbättrat integritetsskydd i TLS till stöd för postkvantkryptografi – och markerar ett viktigt steg i utvecklingen av framtidens säkra nätverk.

    Den kommande versionen av OpenSSL, en av världens mest använda programvaror för säker kommunikation på nätet, har nu nått ett första publikt alfa-steg. Det innebär att utvecklare och testare kan börja prova de nya funktionerna, även om versionen ännu inte är redo för skarp drift. Bakom den tidiga testutgåvan döljer sig flera förändringar som pekar mot en framtid där både integritet, kompatibilitet och motståndskraft mot nya typer av hot blir allt viktigare.

    Ett viktigt verktyg för säker kommunikation

    OpenSSL är ett öppet och fritt programbibliotek som används för att skydda data när den skickas mellan datorer, servrar, appar och webbplatser. Det är en central byggsten i många säkerhetslösningar på internet, inte minst för krypterade anslutningar via TLS, alltså tekniken som bland annat gör att webbadresser kan börja med HTTPS.

    När OpenSSL får en större uppdatering påverkar det därför inte bara utvecklare, utan i förlängningen också hela den digitala infrastrukturen.

    Krypterad information redan innan anslutningen är upprättad

    En av de mest uppmärksammade nyheterna i OpenSSL 4.0 är stöd för Encrypted Client Hello, ofta förkortat ECH. Den tekniken är framtagen för att förbättra integriteten i det allra första steget när en krypterad anslutning etableras mellan en användare och en server.

    Normalt har vissa delar av den inledande anslutningen varit synliga för utomstående, även om själva trafiken senare blir krypterad. Med ECH skyddas mer av denna information från insyn. Det betyder att det blir svårare för exempelvis nätoperatörer, övervakningssystem eller angripare att se exakt vilken tjänst eller webbplats en användare försöker nå.

    Det här är en utveckling som passar väl in i internets långsiktiga rörelse mot starkare integritetsskydd.

    Förberedelser för en postkvantframtid

    OpenSSL 4.0 innehåller också flera nyheter som knyter an till det som ofta kallas postkvantkryptografi. Det handlar om kryptografiska metoder som är utformade för att stå emot framtida attacker från kvantdatorer, som i teorin skulle kunna hota vissa av dagens vanliga krypteringsmetoder.

    Bland nyheterna finns stöd för hybridlösningar och nya nyckelutbytesgrupper, där klassisk kryptografi kombineras med modernare tekniker. Tanken med sådana hybrider är att få det bästa från två världar: kompatibilitet med dagens system och bättre motståndskraft mot framtida hot.

    Även om kvantdatorer ännu inte har slagit ut dagens internetkryptering i praktiken, visar OpenSSL 4.0 att förberedelserna redan är i gång på allvar.

    Nya funktioner för nyckelhantering och specialprotokoll

    Den nya versionen lägger också till stöd för flera så kallade nyckelavledningsfunktioner, bland annat för SNMP och SRTP. Sådana funktioner används för att skapa kryptografiska nycklar på ett säkert sätt utifrån annan information.

    Det kan låta tekniskt, men i praktiken handlar det om att ge bättre stöd för system som behöver skyddad nätverkshantering eller säker realtidskommunikation, till exempel ljud- och videoströmmar. Det gör OpenSSL mer användbart i fler typer av miljöer, inte bara i vanliga webbservrar.

    Strängare kontroll av certifikat

    Säkerhet handlar inte bara om att kryptera data, utan också om att verifiera att en server verkligen är den den utger sig för att vara. Därför är de förbättrade kontrollerna av certifikat en viktig del av OpenSSL 4.0.

    Bland annat införs ytterligare verifiering kopplad till AKID när strikt X.509-kontroll används. Dessutom förbättras kontrollen av spärrlistor för certifikat, så kallade CRL-kontroller. För den som driver system där hög tillit är avgörande kan sådana skärpningar minska risken att felaktiga eller tveksamma certifikat godtas.

    Det här är inte en förändring som vanliga användare direkt märker, men den kan få stor betydelse för den underliggande säkerheten.

    FIPS och säkerhetskrav i känsliga miljöer

    OpenSSL 4.0 förbättrar även stödet för FIPS-relaterade självtester. FIPS är ett ramverk med säkerhetskrav som ofta används i myndighetsmiljöer, reglerade verksamheter och andra sammanhang där certifierad kryptografi är viktig.

    Den nya versionen gör det möjligt att skjuta upp vissa självtester vid installation av FIPS-modulen. Det kan ge större flexibilitet i hur system installeras och tas i drift, särskilt i mer kontrollerade IT-miljöer.

    Gamla delar försvinner när biblioteket moderniseras

    Som en del av övergången till en ny huvudversion rensas också en del äldre teknik bort. OpenSSL 4.0 slutar stödja vissa äldre macOS-relaterade plattformsmål, stänger av stöd för föråldrade elliptiska kurvor i TLS som standard vid kompilering och gör vissa interna datatyper mer inkapslade.

    Detta är typiskt för större uppdateringar i mogen systemprogramvara. Gamla lösningar måste till slut fasas ut för att göra plats för bättre säkerhet, enklare underhåll och tydligare gränssnitt för utvecklare.

    Ändringar som påverkar utvecklare direkt

    Utöver nya funktioner och skärpt säkerhet innehåller OpenSSL 4.0 även förändringar i själva API:et, alltså de funktioner som programmerare använder för att bygga in OpenSSL i sina program. Många funktionssignaturer ändras för att använda const-kvalificering där det passar bättre, vilket kan göra koden tydligare och säkrare.

    Samtidigt fasas vissa äldre funktioner ut. Exempelvis ersätts flera tidsrelaterade X.509-funktioner av en nyare funktion för certifikatstidskontroll. För utvecklare betyder detta att en framtida migrering kan krävas, särskilt i projekt som bygger på äldre OpenSSL-kod.

    Inte för produktion ännu

    Det är viktigt att komma ihåg att den första alpha-utgåvan av OpenSSL 4.0 fortfarande är en förhandsversion. Den är avsedd för testning, felsökning och utvärdering, inte för produktionsmiljöer. Men redan nu ger den en tydlig bild av vart projektet är på väg.

    Det handlar om starkare integritet, bättre stöd för nya kryptografiska standarder, modernisering av gamla delar och förberedelser inför en tid då hotbilden förändras snabbt. OpenSSL 4.0 ser därför ut att bli mer än bara en vanlig versionsuppdatering. Det kan bli ett viktigt steg i utvecklingen av internets säkerhetsinfrastruktur.

    Sammanfattning

    Med OpenSSL 4.0 visar projektet att modern kryptografi inte bara handlar om att skydda data här och nu, utan också om att bygga för framtiden. Stöd för ECH förbättrar integriteten, nya kryptografiska funktioner breddar användningsområdena och postkvantrelaterade tillägg visar att utvecklingen redan anpassas till morgondagens hot.

    För slutanvändare märks sådana förändringar sällan direkt. Men i bakgrunden är de avgörande. När grunden för säker kommunikation stärks, påverkar det i förlängningen allt från webbsurfning och molntjänster till myndighetssystem och företagsnätverk.

    https://github.com/openssl/openssl/releases/tag/openssl-4.0.0-alpha1

    OpenSSL 4.0 alfa – faktaruta

    Status: Första publika alfaversionen, avsedd för testning och utveckling – inte för produktionsmiljöer.

    Vad är OpenSSL? Ett öppet och fritt programbibliotek för krypterad kommunikation, använt i servrar, applikationer och webbplatser världen över.

    Viktiga nyheter: Stöd för Encrypted Client Hello (ECH), SNMP KDF, SRTP KDF, cSHAKE, ML-DSA-MU och flera nya kryptografiska funktioner.

    Säkerhetsförbättringar: Striktare certifikatkontroller, utökad CRL-verifiering och förbättrat stöd för FIPS-självtester.

    Framtidsfokus: OpenSSL 4.0 visar tydligt att projektet förbereder sig för starkare integritetsskydd och nya krav inom postkvantkryptografi.

    Övriga ändringar: Äldre plattformsmål tas bort, vissa föråldrade kurvor i TLS inaktiveras som standard och flera API-funktioner moderniseras.

    Att tänka på: Eftersom detta är en alfa kan funktioner ändras innan den slutliga versionen av OpenSSL 4.0 släpps.

  • Steam-uppdatering i mars 2026 ger bättre prestandadata och smartare recensioner

    Steam har fått en ny uppdatering som både gör recensioner mer informativa och öppnar för bättre prestandainsikter. Med stöd för hårdvaruspecifikationer i användarrecensioner, anonym insamling av bildfrekvensdata och flera förbättringar för bibliotek, Proton och handkontroller tar Valve ännu ett steg mot en mer flexibel och användarvänlig spelplattform.

    Valve har släppt en ny uppdatering av spelplattformen Steam den 9 mars 2026. Uppdateringen introducerar flera nya funktioner – bland annat möjligheten att koppla hårdvaruinformation till spelrecensioner samt ett system för anonym insamling av bildfrekvensdata (FPS). Syftet är att ge spelare bättre information om hur spel faktiskt presterar på olika datorer.

    Recensioner kan nu innehålla datorns specifikationer

    En av de största nyheterna är att användare nu kan bifoga information om sin dator när de skriver eller redigerar recensioner på ett spels butikssida.

    Det innebär att andra spelare kan se vilken hårdvara en recensent använder – till exempel processor, grafikkort och minne – och därmed lättare avgöra om recensionen är relevant för deras egen dator. Funktionen gör det enklare att bedöma om ett spel fungerar bra på en viss typ av system.

    Steam samlar anonym FPS-data

    Uppdateringen introducerar också en valfri funktion där klienten kan samla in anonym statistik om spelens bildfrekvens. Informationen kopplas inte till individuella konton utan registreras endast i relation till hårdvarutyp.

    Enligt Valve ska denna data hjälpa till att förbättra kompatibilitetsinformation och ge bättre insikt i hur spel presterar på olika system. Funktionen är fortfarande i betaversion och riktar sig inledningsvis till enheter som använder SteamOS.

    Nya inställningar för prestationer

    Spelare får nu fler möjligheter att styra hur prestationer (achievements) visas. I inställningarna kan man välja om en notis ska visas på skärmen, om ett ljud ska spelas upp – eller båda – när en prestation låses upp.

    Det ger större kontroll över hur notifieringar upplevs under spelandet.

    Förbättringar i spelbiblioteket

    Biblioteket i Steam har också fått flera justeringar:

    • Demo­versioner som inte längre är spelbara visar nu ”Avinstallera” i stället för ”Spela”.
    • Nya demos och free-to-play-spel placeras högst upp i listan över nyligen spelade titlar.
    • Verktyg i spelbiblioteket får en särskild ikon och en tooltip som förklarar vad de är.
    • Förstagångsanvändare av filter för Tools får en dialog som beskriver vad dessa objekt innebär.

    Färre problem vid inspelning av spelklipp

    Steam har även förbättrat funktionen för spelinspelning. Tidigare kunde export av videoklipp misslyckas om spelets namn innehöll tecken som inte är tillåtna i Windows-filnamn, till exempel frågetecken. Detta problem har nu åtgärdats.

    Chattkommandot /store använder dessutom nu den nya videospelaren för butikstrailers.

    Förbättrad fjärrspelning och familjefunktioner

    Funktionen Remote Play har förfinats, bland annat med bättre beteende när en surfplattepenna används för att navigera i gränssnittet.

    Systemet Steam Families har samtidigt fått förbättringar i layout och navigering på datorer, Steam Deck och mobila enheter. Även tillgänglighetsläget med hög kontrast har fått flera korrigeringar.

    Fixar för Linux och Proton

    För Linuxanvändare innehåller uppdateringen också viktiga buggfixar kopplade till kompatibilitetslagret Proton.

    Ett problem som gjorde att vissa Proton-spel felaktigt kunde visas som ”Not valid on current platform” i stora spelbibliotek – eller när klienten kördes offline – har nu åtgärdats.

    Fler möjligheter i Steam Input

    Kontrollerkonfigurationen i Steam Input har också förbättrats. Nya knappalternativ, som Left Stick Touch och Right Stick Touch, har lagts till i menyn Mode Shift Button.

    Dessutom har listan för Button Chord Activator gjorts om till en flervalsfunktion. Detta gör det möjligt att konfigurera kontroller med extra greppknappar mer korrekt.

    Gyrofunktionen har också förbättrats när man justerar minsta rörelseutslag och joystick-utdata, vilket gör det lättare att anpassa kontrollerinställningar till spelens interna dead-zone-inställningar.

    Små förbättringar i hela klienten

    Precis som i tidigare uppdateringar innehåller marsversionen även många mindre förbättringar och buggfixar i hela klienten. Sammantaget fortsätter Valve att utveckla Steam mot bättre kompatibilitet, tydligare prestandadata och större flexibilitet för spelare

    https://store.steampowered.com/news/app/593110/view/524243918833846833

    Teknisk faktaruta
    Uppdatering: Steam Client Update – 9 mars 2026
    Utvecklare: Valve
    Viktig nyhet: Hårdvaruspecifikationer kan nu bifogas i användarrecensioner
    Prestandadata: Valfri anonym insamling av bildfrekvensdata (FPS)
    Syfte: Bättre kompatibilitetsinformation mellan olika hårdvarutyper
    Beta: FPS-insamling riktas inledningsvis mot SteamOS-enheter
    Biblioteksförbättringar: Demos, free-to-play-titlar och Tools visas tydligare
    Linux-fixar: Proton-spel visas inte längre felaktigt som ogiltiga offline eller i stora bibliotek
    Steam Input: Nya knappval och förbättrad gyro- och joystickhantering
    Övrigt: Flera mindre buggfixar för Remote Play, chatten, tillgänglighet och Steam Families
  • Ghostty 1.3 – snabb terminalemulator får stora nyheter

    Ghostty 1.3 är här med flera av de funktioner som användarna länge har efterfrågat. Den GPU-accelererade terminalemulatorn får nu bland annat sökning i terminalhistoriken, inbyggda systemanpassade scrollbars, bättre tangentbordsstyrning och smartare notiser, samtidigt som utvecklarna har förbättrat både prestanda och stabilitet.

    Terminalprogram är ett av de viktigaste verktygen i Linux- och utvecklarvärlden. Nu har den moderna terminalemulatorn Ghostty fått en omfattande uppdatering. Version 1.3 innehåller flera funktioner som länge har efterfrågats av användare, samtidigt som utvecklarna har förbättrat både prestanda och stabilitet.

    Ghostty är en relativt ny terminalemulator som fokuserar på hög prestanda genom att använda datorns grafikprocessor (GPU) för rendering. Resultatet är en snabb och responsiv terminal som klarar stora mängder text och komplexa terminalutdata utan att kännas långsam.

    Sök direkt i terminalens historik

    En av de största nyheterna i version 1.3 är sökning i scrollback-historiken. Tidigare har användare ofta behövt använda externa verktyg eller manuella metoder för att hitta text långt bak i terminalens logg.

    Nu går det att söka direkt i terminalen:

    • Ctrl + Shift + F på GTK-baserade system (vanligt i Linux)
    • Cmd + F på macOS

    När man söker markeras alla träffar direkt i terminalfönstret och man kan snabbt hoppa mellan resultaten via tangentbordet eller sökgränssnittet.

    Äkta scrollbars från operativsystemet

    Ghostty 1.3 introducerar också native scrollbars. Det innebär att rullningslisten inte längre är en specialritad komponent utan använder operativsystemets egna widgetar.

    Det ger flera fördelar:

    • Samma utseende som resten av systemet
    • Stöd för standardinteraktioner
    • Bättre integration i både Linux (GTK) och macOS

    Användaren kan till exempel dra i scrollbaren eller klicka i spåret för att hoppa i historiken, precis som i andra program.

    Klicka för att flytta markören i terminalprompten

    En annan efterlängtad funktion är click-to-move-cursor. Med hjälp av standarden OSC 133 Semantic Prompts specification kan användaren nu klicka i en aktiv shell-prompt för att flytta markören.

    Det gör terminalen mer lik en vanlig textredigerare. Istället för att använda piltangenter eller avancerade tangentkombinationer kan man helt enkelt klicka där man vill fortsätta skriva.

    Kraftfullare tangentbordsgenvägar

    För avancerade användare har Ghostty också förbättrat sitt system för tangentbordsbindningar.

    Nyheterna inkluderar:

    • Key tables – möjliggör modal arbetsstil liknande tmux
    • Kedjade kortkommandon – flera åtgärder från samma genväg
    • catch_all-tangent – fångar upp alla obundna tangenttryckningar i en sekvens

    Detta gör det enklare att skapa komplexa arbetsflöden direkt i terminalen.

    Smart kopiering till urklipp

    När man kopierar text från terminalen lägger Ghostty nu flera format i urklipp samtidigt.

    Förutom vanlig text inkluderas även HTML-format. Det innebär att färger och formatering kan bevaras när text klistras in i exempelvis dokument eller e-postklienter.

    Stora förbättringar i prestanda

    Utvecklarna har också arbetat mycket med prestanda. Genom att analysera omkring 4 GB terminalinspelningar från tjänsten asciinema kunde de optimera hur Ghostty hanterar terminaldata och rendering.

    Resultatet är:

    • snabbare uppspelning av terminalsessioner
    • mindre väntetid i renderingsmotorn
    • effektivare I/O-hantering

    Flera stabilitetsfixar

    Version 1.3 löser även ett långvarigt problem: en minnesläcka som funnits sedan Ghostty 1.0 har nu åtgärdats.

    Utvecklarna har dessutom använt omfattande fuzz-testning för att stress-testa terminalens parser för escape-sekvenser och VT-dataströmmar. Det gör programmet mer robust mot felaktig eller ovanlig terminaldata.

    Automatisering på macOS

    På macOS introducerar Ghostty stöd för AppleScript.

    Det gör det möjligt för externa skript och program att styra terminalen, till exempel:

    • skapa nya fönster
    • öppna flikar
    • dela upp terminalrutor
    • skicka kommandon

    Funktionen är aktiverad som standard men är fortfarande märkt som förhandsversion medan API:t stabiliseras.

    Notiser när kommandon är klara

    En annan praktisk nyhet är notiser när ett kommando är färdigt. Funktionen kan användas när man kör långvariga kommandon, exempelvis kompilering eller databearbetning.

    Ghostty kan då:

    • visa en skrivbordsnotis
    • spela ett terminal-ljud
    • eller båda

    Det går även att konfigurera så att notiser bara visas när terminalfönstret inte är i fokus.

    Sex månader av utveckling

    Ghostty 1.3 är resultatet av ungefär sex månaders arbete. Under den tiden har:

    • 180 utvecklare bidragit
    • över 2 858 kodändringar gjorts

    Utöver de större funktionerna innehåller versionen hundratals mindre förbättringar, buggrättningar och optimeringar.

    En terminal som fortsätter utvecklas snabbt

    Med funktioner som historiksökning, systemintegrerade scrollbars och bättre tangentbordsstöd tar Ghostty ännu ett steg mot att bli ett av de mest avancerade terminalprogrammen för både Linux och macOS.

    Utvecklingen går dessutom snabbt – något som tyder på att Ghostty kan bli en stark konkurrent till etablerade terminaler under de kommande åren.

    https://ghostty.org

    Fakta: Ghostty 1.3

    Ghostty 1.3 är en större uppdatering av den GPU-accelererade terminalemulatorn Ghostty.

    • Ny sökfunktion i terminalhistoriken
    • Systemanpassade scrollbars för macOS och GTK
    • Stöd för klickbar markörflytt i shell-prompt
    • Förbättrade tangentbordsgenvägar och nyckeltabeller
    • Smartare kopiering med stöd för både text och HTML
    • Prestandaförbättringar och minnesläckor åtgärdade
    • Notiser när långkörande kommandon avslutas
  • OpenWrt 25.12 – ny version av router-operativsystemet byter pakethanterare

    OpenWrt 25.12 introducerar flera stora förändringar i det populära routeroperativsystemet. Den nya versionen ersätter den tidigare pakethanteraren opkg med APK, uppdaterar systemet till Linux-kärnan 6.12 och förbättrar både uppgraderingsprocessen och nätverkshanteringen. Samtidigt utökas hårdvarustödet och flera centrala systemkomponenter moderniseras.

    Den nya versionen av OpenWrt har släppts och innebär ett av de största tekniska skiftena i projektets historia. I OpenWrt 25.12 ersätts den gamla pakethanteraren opkg av Alpine-systemets APK, samtidigt som systemet uppdateras till Linux-kärnan 6.12 och ett stort antal moderna verktyg.

    OpenWrt är ett fritt och öppet operativsystem baserat på Linux som används i allt från hemroutrar till inbyggda nätverksenheter. Projektet fungerar ofta som en ersättning för tillverkarens originalprogramvara och ger användare större kontroll över nätverkets funktioner, säkerhet och prestanda.

    Den nya stabila serien, OpenWrt 25.12, markerar ett viktigt tekniskt steg framåt – både i hur systemet hanterar programvara och hur det administreras.

    Byte från opkg till APK

    Den största förändringen i OpenWrt 25.12 är att pakethanteraren opkg ersätts av APK (Alpine Package Keeper).

    Opkg har länge varit standard i OpenWrt, men projektets egen variant har inte längre aktivt underhållits. För att säkerställa långsiktig stabilitet och utveckling valde utvecklarna därför att gå över till APK, som används i Alpine Linux.

    Det innebär bland annat:

    • fortsatt aktiv utveckling av pakethanteraren
    • bättre stöd för moderna funktioner
    • mer robust paketinstallation

    De flesta paketnamn är oförändrade, men kommandon och syntax skiljer sig. För att underlätta övergången har projektet publicerat en officiell fusklapp som visar hur opkg-kommandon motsvaras av APK.

    Enklare uppgraderingar

    OpenWrt 25.12 gör det betydligt enklare att uppgradera systemet.

    Funktionen Attended Sysupgrade är nu integrerad direkt i webbgränssnittet LuCI. Den kan automatiskt skapa en ny firmware-bild som innehåller alla paket som redan är installerade på routern.

    Det innebär att systemet kan:

    • uppgraderas till en ny version
    • automatiskt återinstallera alla paket
    • behålla befintliga inställningar

    För enheter med större flashminne finns även kommandoradsverktyget owut, som erbjuder mer detaljerad kontroll över uppgraderingsprocessen.

    Snabbare systemskript

    En annan viktig förändring är att flera systemskript – särskilt de som hanterar Wi-Fi – har skrivits om i språket ucode.

    Tidigare användes huvudsakligen shell-skript. Enligt utvecklarna ger ucode flera fördelar:

    • snabbare exekvering
    • bättre stabilitet
    • tätare integration med OpenWrts interna system, exempelvis ubus och UCI

    Detta gör att nätverksfunktioner kan reagera snabbare och bli mer tillförlitliga.

    Historik i terminalen bevaras

    I tidigare versioner försvann terminalens kommandohistorik när en session avslutades. I OpenWrt 25.12 sparas den nu automatiskt i ett RAM-baserat filsystem.

    Det innebär att historiken finns kvar mellan inloggningar utan att skriva till flashminnet – något som annars kan förkorta livslängden på lagringen.

    Användare kan ändå välja att spara historiken permanent på flash, men utvecklarna varnar för att detta ökar slitaget över tid.

    Stöd för fler enheter

    OpenWrt är känt för sitt breda hårdvarustöd, och version 25.12 fortsätter att utöka listan.

    Systemet stöder nu över 2200 olika enheter, och mer än 180 nya modeller har lagts till sedan den tidigare versionen.

    Bland nyheterna finns stöd för:

    • fler Realtek-baserade switchkretsar, inklusive 10-gigabit-modeller
    • Qualcomm-plattformarna ipq50xx och ipq60xx
    • Siflower-processorerna SF21A6826 och SF21H8898
    • Microchips LAN969x-switchar
    • Allwinner-plattformarna F1C100 och F1C200s

    Uppdaterad systemplattform

    OpenWrt 25.12 bygger på flera uppdaterade kärnkomponenter:

    • Linux-kärna: 6.12
    • GCC: 14.3
    • glibc: 2.41
    • musl: 1.2.5
    • binutils: 2.44

    Dessutom har många centrala nätverksprogram uppdaterats, exempelvis:

    • dnsmasq 2.91
    • Dropbear 2025.89
    • BusyBox 1.37

    Trådlösa komponenter baseras på cfg80211 och mac80211 från Linux 6.18, medan hostapd bygger på en utvecklingsversion från augusti 2025.

    Till minne av Dave Täht

    OpenWrt 25.12 har fått kodnamnet “Dave’s Guitar” för att hedra nätverksforskaren Dave Täht, som avled den 1 april 2025.

    Täth var en central figur i arbetet mot det så kallade bufferbloat-problemet – ett fenomen där överfulla buffertar i nätverksutrustning orsakar hög latens. Hans arbete bidrog till snabbare och mer responsiva internetförbindelser för miljontals användare.

    Den nya versionen av OpenWrt är därför dedikerad till hans minne.

    Stödperiod och uppgraderingar

    I samband med lanseringen meddelar utvecklarna också att OpenWrt 24.10 når slutet av sin livscykel i september 2026. Efter detta datum kommer inga fler säkerhetsuppdateringar att släppas.

    Användare rekommenderas därför att uppgradera till 25.12-serien innan dess.

    I de flesta fall kan uppgraderingen från 24.10 göras direkt med kommandot sysupgrade, men projektet rekommenderar alltid att man först skapar en säkerhetskopia av konfigurationen.

    Om man uppgraderar från äldre versioner, exempelvis 23.05, krävs däremot en ny installation.

    Ett steg mot nästa generation av routrar

    Med bytet till APK, snabbare systemskript och kraftigt förbättrad uppgraderingsprocess tar OpenWrt ett tydligt steg mot en mer modern plattform för nätverksutrustning.

    För användare betyder det enklare administration, bättre prestanda och fortsatt stöd för ett mycket stort antal routrar och inbyggda system – något som gör OpenWrt till ett av de mest flexibla operativsystemen i nätverksvärlden.

    https://openwrt.org/start

    [ TEKNISK FAKTARUTA / OpenWrt 25.12 ]
    Version…………. 25.12.0
    Lansering……….. Stabil serie
    Linux-kärna……… 6.12.71
    Pakethanterare…… APK
    Ersätter………… opkg
    GCC…………….. 14.3.0
    glibc…………… 2.41
    musl……………. 1.2.5
    binutils………… 2.44
    dnsmasq…………. 2.91
    Dropbear………… 2025.89
    BusyBox…………. 1.37.0
    Enhetsstöd………. 2200+
    24.10 EOL……….. September 2026
  • Rust 1.94 gör språket mer uttrycksfullt och kraftfullt

    Programmeringsspråket Rust fortsätter att utvecklas i snabb takt. Den nya versionen Rust 1.94 introducerar flera förbättringar som gör språket både mer ergonomiskt och mer kraftfullt. Bland nyheterna finns en ny iterator för slice-data, förbättrad konfigurationshantering i Cargo, stöd för den senaste versionen av TOML-formatet och flera stabiliserade API:er i standardbiblioteket.

    Tillsammans innebär förändringarna att utvecklare kan skriva mer tydlig kod, organisera projekt bättre och dra nytta av nya funktioner i både språket och verktygskedjan.

    Ny iterator för slices: array_windows

    En av de mest uppmärksammade nyheterna är metoden array_windows för slices. Den fungerar på liknande sätt som den befintliga metoden windows, men med en viktig skillnad: den returnerar arrayer med fast storlek i stället för dynamiska slices.

    Detta gör att kompilatorn kan veta storleken på varje fönster redan vid kompilering, vilket förenklar kod och kan ge bättre optimeringar.

    En praktisk användning är när man vill analysera mönster i en dataström. Ett klassiskt exempel är att leta efter så kallade ABBA-mönster, där två olika tecken följs av samma två tecken i omvänd ordning, exempelvis abba eller xyyx.

    Med array_windows kan en sådan kontroll skrivas mycket kompakt:

    Här kan kompilatorn automatiskt förstå att varje fönster ska bestå av fyra element eftersom de destruktureras till fyra variabler.

    Cargo får bättre stöd för modulär konfiguration

    Rusts byggverktyg Cargo får i version 1.94 en ny funktion: möjligheten att inkludera konfigurationsfiler i andra konfigurationsfiler.

    Detta gör att större projekt kan dela upp sin konfiguration i flera mindre filer, vilket gör dem enklare att underhålla och återanvända mellan olika projekt eller utvecklingsmiljöer.

    Ett exempel är:

    Det går även att ange mer avancerade alternativ via så kallade inline-tabeller, exempelvis om en konfigurationsfil är valfri:

    Detta gör det möjligt att skapa konfigurationer som fungerar både lokalt och i olika utvecklingsmiljöer utan att alla filer behöver finnas överallt.

    Stöd för TOML 1.1

    Cargo kan nu också läsa TOML 1.1, den senaste versionen av konfigurationsformatet som används i Rust-projekt.

    Bland förbättringarna i TOML 1.1 finns:

    • inline-tabeller som kan skrivas över flera rader
    • stöd för fler escape-sekvenser i strängar
    • möjlighet att utelämna sekunder i tidsangivelser
    • trailing commas i vissa strukturer

    Det innebär exempelvis att beroenden i Cargo.toml kan skrivas mer läsbart:

    Om man använder dessa nya funktioner höjs dock projektets MSRV (Minimum Supported Rust Version), eftersom äldre Cargo-versioner inte kan tolka den nya syntaxen. Samtidigt hanterar Cargo detta automatiskt vid publicering genom att skriva om manifestfiler så att de förblir kompatibla med äldre verktyg.

    Nya matematiska konstanter i standardbiblioteket

    Rusts standardbibliotek har också utökats med några klassiska matematiska konstanter. Bland de nya konstanterna finns:

    • Euler–Mascheroni-konstanten (EULER_GAMMA)
    • det gyllene snittet (GOLDEN_RATIO)

    De finns tillgängliga för både f32 och f64 och kan användas direkt i numeriska beräkningar utan att utvecklare behöver definiera dem själva.

    Fler stabiliserade API:er

    Som i varje Rust-release har även flera tidigare experimentella funktioner nu blivit stabila API:er. Bland dessa finns bland annat:

    • array_windows och element_offset för slices
    • nya metoder för LazyCell och LazyLock
    • nya metoder i iteratorn Peekable
    • hårdvaruintrinsics för AVX-512 FP16 på x86 och NEON FP16 på AArch64

    Dessutom kan vissa funktioner, som mul_add för flyttal, nu användas i konstanta uttryck.

    Fortsatt snabb utveckling av Rust

    Rust 1.94 visar tydligt hur språket fortsätter att utvecklas i både små och stora steg. Förbättringar som array_windows gör koden mer uttrycksfull, medan förändringar i Cargo och TOML gör projekthanteringen mer flexibel.

    Utvecklare som redan använder Rust kan uppdatera till den nya versionen med kommandot:

    Den nya versionen är resultatet av arbete från ett stort antal bidragsgivare i Rust-communityt – ett exempel på hur ett modernt open source-projekt fortsätter att förbättras genom globalt samarbete.

    C vs Rust

    C

    C är ett klassiskt programspråk som har använts i årtionden för operativsystem, drivrutiner, inbyggda system och annan prestandakritisk programvara.

    Språket ger programmeraren mycket direkt kontroll över minne och hårdvara, vilket gör det snabbt och flexibelt.

    Nackdelen är att C saknar inbyggt skydd mot många vanliga minnesfel, vilket kan leda till buggar, krascher och säkerhetsproblem.

    Rust

    Rust är ett modernare systemspråk som också fokuserar på hög prestanda, men samtidigt vill minska risken för minnesfel och osäker kod.

    Genom sitt ägarskapssystem och sina kompilatorkontroller kan Rust förhindra många problem redan innan programmet körs.

    Det gör språket särskilt intressant för säkerhetskritiska system, servrar, verktyg och ny systemprogrammering.

    https://blog.rust-lang.org/2026/03/05/Rust-1.94.0

    Teknisk fakta: Rust 1.94

    Version: Rust 1.94.0

    Typ av uppdatering: Stabil utgåva

    Viktig nyhet: array_windows för slices

    Ny Cargo-funktion: stöd för include i konfigurationsfiler

    Manifestformat: Cargo kan nu tolka TOML 1.1

    Nya matematiska konstanter: EULER_GAMMA och GOLDEN_RATIO

    Fler förbättringar: stabiliserade API:er i standardbiblioteket och fler funktioner tillgängliga i const-kontext

    Uppdateringskommando:

    rustup update stable
  • Linux From Scratch 13.0 släppt – bygg ditt eget Linux från grunden

    Linux From Scratch har släppt version 13.0 av sin välkända guide för att bygga ett komplett Linux-system från källkod. Den nya utgåvan innebär flera viktiga förändringar, bland annat att projektet nu helt överger SysVinit och enbart erbjuder en systemd-baserad version, samtidigt som ett stort antal centrala komponenter har uppdaterats.

    Linuxvärlden domineras i dag av färdiga distributioner som Ubuntu, Fedora och Debian. Men det finns också ett projekt som tar ett helt annat grepp: Linux From Scratch (LFS). I stället för att installera ett färdigt system får användaren här instruktioner för att själv bygga upp hela operativsystemet från grunden.

    LFS är egentligen inte en distribution utan en bok och ett projekt som steg för steg visar hur man laddar ner, kompilerar och installerar alla delar som behövs för ett fungerande Linux-system. Resultatet blir ett minimalt men fullt fungerande system där användaren själv har kontroll över varje komponent.

    Nu endast systemd

    En av de största förändringarna i LFS 13.0 är att projektet nu helt överger den klassiska init-lösningen SysVinit. Tidigare versioner av guiden fanns i två varianter: en med SysVinit och en med systemd.

    I den nya versionen finns endast systemd-utgåvan kvar.

    Beslutet motiveras främst av underhållsskäl. Allt fler moderna program förutsätter systemd eller använder funktioner som är tätt integrerade med systemet. Genom att fokusera på en enda init-lösning hoppas utvecklarna kunna hålla dokumentationen enklare och mer aktuell.

    Uppdaterade kärnkomponenter

    LFS 13.0 innehåller också flera uppdateringar av centrala systemkomponenter. Bland de viktigaste finns:

    • binutils 2.46
    • glibc 2.42
    • Linux-kärnan 6.18.10 LTS

    Totalt har 36 paket uppdaterats jämfört med föregående stabila version. Det innebär att instruktionerna i boken nu speglar en modern Linux-miljö och gör det möjligt att bygga ett system baserat på aktuella verktyg och bibliotek.

    Över 100 ändringar i boken

    Sedan den senaste stabila utgåvan har utvecklarna gjort över 100 ändringar i LFS-boken. En stor del av arbetet har handlat om säkerhetsuppdateringar.

    Bland de program som fått säkerhetsrelaterade uppdateringar finns:

    • glibc
    • coreutils
    • expat
    • Perl
    • Python
    • systemd
    • xz
    • Vim

    Det gör att den nya versionen inte bara är modernare utan också bättre rustad ur säkerhetssynpunkt.

    Beyond Linux From Scratch kompletterar systemet

    Samtidigt som LFS 13.0 släpptes publicerades även Beyond Linux From Scratch (BLFS) 13.0. Medan LFS beskriver hur man bygger ett grundläggande Linux-system, går BLFS betydligt längre.

    BLFS innehåller instruktioner för hur man installerar hundratals extra program och bibliotek, bland annat skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE Plasma, XFCE och LXQt, samt vanliga program som webbläsare, e-postklienter och kontorsprogram.

    Tillsammans gör LFS och BLFS det möjligt att steg för steg bygga upp ett komplett Linux-system – från kärnan till ett fullt grafiskt skrivbord.

    Ett projekt för den nyfikne

    Linux From Scratch är inte tänkt för nybörjare som bara vill installera ett operativsystem snabbt. I stället riktar det sig till entusiaster, utvecklare och studenter som vill förstå hur Linux verkligen fungerar bakom kulisserna.

    Genom att själv kompilera varje komponent – från kompilatorn till systembiblioteken – får man en unik inblick i hur ett modernt operativsystem byggs upp.

    För många fungerar LFS därför både som ett utbildningsprojekt och en experimentplattform där man kan lära sig mer om Linux än vad en vanlig distribution normalt visar.

    https://linuxfromscratch.org/blfs/view/13.0-systemd

    Fakta: Linux From Scratch 13.0

    Typ: Bok och projekt för att bygga Linux från källkod

    Ny version: LFS 13.0

    Init-system: Endast systemd

    Tidigare stöd: SysVinit har tagits bort

    Viktiga komponenter: binutils 2.46, glibc 2.42, Linux 6.18.10 LTS

    Antal uppdaterade paket: 36

    Komplettering: BLFS 13.0 ger stöd för bland annat GNOME, KDE Plasma, XFCE och LXQt

  • Firefox kan få nytt utseende – Mozilla testar designkonceptet “Nova”

    Mozilla experimenterar med ett nytt designkoncept för webbläsaren Firefox. Tidiga mockuper av projektet “Nova” visar ett rundare och mer sammanhållet gränssnitt, med stöd för funktioner som vertikala flikar och ett möjligt återinförande av kompakt läge. Även om designen fortfarande befinner sig på idéstadiet ger bilderna en första antydan om hur framtidens Firefox kan komma att se ut.

    Mozilla undersöker just nu ett möjligt nytt gränssnitt för webbläsaren Firefox. Tidiga designskisser, publicerade av Mozilla-observatören Sören Hentzschel, visar ett koncept som internt kallas “Project Nova”. Bilderna ger en första inblick i hur framtidens Firefox skulle kunna se ut – men projektet befinner sig fortfarande i ett tidigt experimentellt skede.

    Det finns ännu inget besked om när eller om designen kommer att släppas i en färdig version.

    Firefox och tidigare designförändringar

    Firefox har genomgått flera större visuella förändringar genom åren. Några av de mest betydande är:

    • Australis (2014) – introducerade rundare flikar och ett mer modernt gränssnitt.
    • Photon (2017) – fokuserade på snabbhet och ett renare utseende.
    • Proton (2021) – gav ett luftigare gränssnitt och större fokus på enkelhet.

    Nu, ungefär fem år efter Proton, kan Nova bli nästa steg i webbläsarens visuella utveckling.

    Rundare och mjukare design

    En av de mest framträdande förändringarna i Nova-konceptet är användningen av rundade former i hela gränssnittet.

    I de publicerade mockuperna är:

    • flikar
    • adressfält
    • navigationsverktygsfält

    tydligt mer avrundade än i dagens Firefox.

    En annan förändring är att flikfältet och navigationsfältet ser ut att smälta samman till en gemensam behållare längst upp i webbläsaren. I dagens Firefox är dessa element separata.

    Designspråket fortsätter även i andra delar av gränssnittet. Sidopaneler, startsidan och till och med innehållsområdet visas i mjukt rundade paneler. Resultatet blir ett mer sammanhängande och mindre kantigt utseende jämfört med dagens relativt platta design.

    Färgteman och gradienter

    Mockuperna antyder också en förändring i färgsättningen. Istället för helt enfärgade ytor används i vissa exempel diskreta färggradienter, ofta i violetta nyanser.

    Samtidigt verkar färgtemat kunna anpassas efter användarens val av tema. I andra bilder syns till exempel en mintgrön startsida där gränssnittets accentfärger matchar bakgrunden.

    Vertikala flikar och kompakt läge

    Designskisserna visar även hur gränssnittet kan fungera tillsammans med vertikala flikar, en funktion som Mozilla redan arbetar med att utveckla.

    Dessutom syns ett kompakt gränssnittsläge i mockuperna. Ett sådant läge finns fortfarande i Firefox men är i dag dolt bakom en avancerad inställning i konfigurationen och saknar officiellt stöd i inställningsmenyn.

    Att alternativet syns tydligt i designskisserna kan tyda på att Mozilla överväger att återinföra kompakt läge som en officiell inställning.

    Fler funktioner under utveckling

    Mockuperna visar också andra funktioner som är under utveckling eller experiment:

    • gränssnitt i både ljust och mörkt tema
    • privat surfningsläge
    • exempel på Firefox-menyn i den nya designen
    • två flikar sida vid sida, vilket antyder stöd för delad vy

    Dessa funktioner behöver dock inte nödvändigtvis bli en del av en framtida version.

    Projektet finns redan i Mozillas buggsystem

    Trots att Nova ännu inte är ett officiellt Firefox-projekt finns det tecken på att arbetet faktiskt pågår. I Mozillas öppna bugghanteringssystem Bugzilla finns flera ärenden som refererar till “Project Nova”. Dessa rör bland annat förbättringar av gränssnittet och omdesign av introduktionsflöden för nya användare.

    Det tyder på att Mozilla åtminstone experimenterar aktivt med konceptet.

    Fortfarande bara ett experiment

    Det är viktigt att komma ihåg att designbilderna bara visar interna experiment. Många idéer som testas i utvecklingsstadiet når aldrig en färdig produkt, och Nova kan förändras kraftigt innan något eventuellt införs i Firefox.

    Men mockuperna ger ändå en intressant förhandsblick på hur nästa generation av Firefox skulle kunna se ut – med rundare former, mer flexibla layoutalternativ och ett mer sammanhållet visuellt språk.

    Bilder finns på länken sajten är på Tyska.

    Faktaruta: Firefox Nova

    Projektnamn: Nova

    Utvecklare: Mozilla

    Typ: Internt designkoncept för Firefox

    Kännetecken: Rundare former, mjukare gränssnitt, gradienter och moderniserad layout

    Visade funktioner: Vertikala flikar, kompakt läge, ljusa och mörka teman samt delad vy

    Status: Tidiga mockuper, ännu inte bekräftad för skarp version

  • Lenovo IdeaPad 500S-13ISK – räddad från soptippen med Linux

    En nästan tio år gammal laptop behöver inte vara skrot. Vi har testat Lenovo IdeaPad 500S-13ISK från 2016 – en dator som ansågs för gammal för Windows 11 och därför var på väg mot återvinningen. Med Ubuntu installerat visar det sig snabbt att maskinen fortfarande klarar vardagliga uppgifter utan problem, från webbsurfning till att strömma SVT Play i Firefox. Här är vårt korta test av en dator som fick ett andra liv med Linux.

    På Linux.se brukar vi testa datorer som annars riskerar att hamna på återvinningen. Den här gången har vi fått tag på en bärbar dator från 2016. Den är för gammal för Windows 11, och därför var dess öde egentligen soptippen.

    Vårt exemplar är dock helt och rent, så istället fick maskinen en ny chans med Ubuntu Linux.

    Efter installation av Ubuntu fungerar datorn utan problem i vardaglig användning. Att strömma SVT Play i Firefox fungerar till exempel utan några som helst svårigheter.

    Byggkvalitet och design

    Datorn är relativt plastig i sitt utförande, vilket märks när man håller i den. Samtidigt är den lätt och smidig att bära med sig. Med sin 13,3-tums skärm och en vikt på cirka 1,5 kg känns den mer som en liten rese- eller studiemaskin än en tung arbetsdator.

    Designen sticker ut lite tack vare det vita höljet som Lenovo använde på vissa modeller i serien.

    Prestanda i Linux

    Maskinen är utrustad med en Intel Core i5-6200U, en tvåkärnig Skylake-processor med fyra trådar och turbofrekvens upp till 2,8 GHz. Den integrerade grafiken är Intel HD Graphics 520.

    Med 8 GB RAM räcker prestandan fortfarande gott till typiska Linux-uppgifter:

    • webbsurfning
    • videoströmning
    • kontorsarbete
    • lättare programmering
    • terminalarbete

    Ubuntu känns responsivt på maskinen och den klarar utan problem vanlig multimedia.

    Specifikationer

    KomponentSpecifikation
    ProcessorIntel Core i5-6200U (2 kärnor / 4 trådar, 2.3–2.8 GHz)
    GrafikIntel HD Graphics 520
    Minne8 GB DDR3-1600
    Skärm13,3 tum IPS, 1920×1080
    Lagring500 GB SSHD (hybridhårddisk)
    NätverkGigabit Ethernet, Wi-Fi 5, Bluetooth 4.0
    Portar2× USB 3.0, 1× USB 2.0, HDMI, SD-kortläsare
    Vikt1,52 kg
    Batteri35 Wh

    Sammanfattning

    Lenovo IdeaPad 500S-13ISK är ett bra exempel på hur fullt användbara datorer ofta slängs i onödan. Trots att modellen är nästan tio år gammal fungerar den fortfarande utmärkt med ett modernt Linux-system.

    Den är kanske plastig i konstruktionen, men den är:

    • lätt
    • tyst
    • tillräckligt snabb för vardagligt bruk

    Med Linux installerat blir en sådan här maskin en fullt fungerande dator för surf, studier eller kontorsarbete – istället för elektronikskrot.

    Varför testar Linux.se 10 år gamla datorer?

    Varför testar Linux.se datorer som lanserades för nästan tio år sedan? Svaret är enkelt: vi vill visa att hårdvara som många betraktar som för gammal fortfarande kan vara fullt användbar.

    I många svenska hem finns det gamla bärbara datorer som inte längre används. Ofta hamnar de först i en låda och blir liggande i flera år, innan de till slut slängs på återvinningen. Men i många fall är datorerna fortfarande i gott skick.

    Genom att installera ett modernt Linux-system kan sådana maskiner få ett helt nytt liv. De fungerar då utmärkt för surf, studier, kontorsarbete och videoströmning. I stället för att bli elektronikskrot kan datorn fortsätta användas – eller ges vidare till någon som behöver en fungerande dator.

    Teknisk faktaruta
    Modell: Lenovo IdeaPad 500S-13ISK
    Processor: Intel Core i5-6200U
    Grafik: Intel HD Graphics 520
    RAM: 8 GB DDR3
    Skärm: 13,3 tum IPS, 1920 × 1080
    Lagring: 500 GB SSHD
    Nätverk: Gigabit Ethernet, Wi-Fi 5, Bluetooth 4.0
    Anslutningar: 2 × USB 3.0, 1 × USB 2.0, HDMI, SD-kortläsare
    Vikt: 1,52 kg
    Operativsystem i testet: Ubuntu
    Bedömning: Fullt användbar Linux-dator för surf, video och kontorsarbete
  • Rocky Linux blir finansiell partner till KDE – stärker det öppna skrivbordet

    Rocky Linux tar ett nytt steg in i den öppna skrivbordsvärlden genom att bli officiell partner till KDE. Beslutet visar hur samarbete och ekonomiskt stöd mellan fria programvaruprojekt blivit allt viktigare för att säkra långsiktig utveckling, innovation och stabilitet i open source-ekosystemet.

    Det fria skrivbordet fortsätter att växa. Nu har ytterligare en tung aktör inom öppen källkod valt att stödja utvecklingen ekonomiskt. Organisationen bakom Linuxdistributionen Rocky Linux har nämligen blivit officiell sponsor till KDE-projektet.

    Beslutet innebär att Rocky Linux ansluter sig till en exklusiv grupp företag och organisationer som finansierar utvecklingen av ett av världens mest avancerade öppna skrivbordssystem.

    Ett växande ekosystem kring KDE

    KDE är ett av de mest etablerade projekten inom fri programvara. Projektet utvecklar bland annat skrivbordsmiljön KDE Plasma, tillsammans med hundratals program och tekniska ramverk för Linux och andra operativsystem.

    Under det senaste året har projektet haft en stark utveckling. I slutet av förra året rapporterades rekordstora donationer, och nu fortsätter stödet att växa när fler organisationer ansluter sig.

    Det senaste tillskottet är Rocky Enterprise Software Foundation (RESF) – den ideella organisation som styr och utvecklar Rocky Linux, en communitydriven Linuxdistribution byggd för att vara kompatibel med Red Hat Enterprise Linux (RHEL).

    Ett naturligt steg för Rocky Linux

    Enligt Brian Clemens, medgrundare och vice ordförande i RESF, var beslutet enkelt.

    “Hållbar öppen källkod bygger på att starka open source-gemenskaper stödjer varandra. Vi försöker alltid bidra till de projekt vi själva bygger vidare på, och att stödja KDE var ett självklart val med tanke på hur populär Rocky Linux-versionen med KDE är.”

    Rocky Linux används ofta i servermiljöer och företagsinfrastruktur, men projektet erbjuder även en version med KDE-skrivbordet installerat – något som blivit uppskattat av många användare.

    En exklusiv grupp sponsorer

    Genom att bli KDE-patron ansluter sig Rocky Linux till en rad välkända företag inom teknik- och open source-världen. Bland organisationerna som redan stödjer KDE finns bland annat:

    • Blue Systems
    • Canonical
    • g10 Code
    • Google
    • Kubuntu Focus
    • Mbition
    • Slimbook
    • SUSE
    • Techpaladin
    • The Qt Company
    • TUXEDO Computers

    Att bli KDE-patron kräver en donation på minst 5 000 euro till organisationen KDE e.V., den ideella förening som juridiskt representerar och stödjer KDE-projektet.

    Viktigt stöd till fri programvara

    Pengarna från patronprogrammet används till flera viktiga delar av KDE:s arbete. Bland annat finansieras:

    • utveckling av ny funktionalitet
    • drift av projektets infrastruktur
    • gemenskapsevenemang och utvecklarträffar
    • långsiktiga initiativ för det öppna skrivbordet

    Sådana bidrag spelar en avgörande roll för att open source-projekt ska kunna fortsätta utvecklas stabilt över tid.

    Samarbete stärker open source

    Att organisationer inom open source-världen stödjer varandra ekonomiskt ses ofta som ett viktigt steg mot ett mer hållbart ekosystem. Många projekt bygger på varandras arbete, och genom att bidra tillbaka kan utvecklingen fortsätta i ett positivt kretslopp.

    Rocky Linux beslut att stödja KDE visar hur samarbetet inom fri programvara fortsätter att växa – och hur viktiga gemenskaperna bakom projekten är för framtidens öppna teknik.

    Läs mer här

    https://ev.kde.org/2026/03/03/rockylinux-becomes-kde-patron

    Faktaruta

    Ämne: Rocky Linux blir KDE-patron

    Organisation: Rocky Enterprise Software Foundation (RESF)

    Vad har hänt? Rocky Linux har gått med i KDE e.V:s patronprogram.

    Syfte: Att stödja KDE:s utveckling, infrastruktur och communityarbete ekonomiskt.

    Miniminivå för patroner: 5 000 euro

    Betydelse: Visar hur open source-projekt stärker varandra genom samarbete och finansiering.

  • GNOME 50 närmar sig – ny version av skrivbordsmiljön får stöd för HDR-delning

    GNOME 50 närmar sig sin slutliga lansering och utvecklarna har nu släppt en Release Candidate av den kommande skrivbordsmiljön. Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, bland annat stöd för HDR-skärmdelning, bättre grafikprestanda och uppdateringar i flera av GNOME:s inbyggda program. Slutversionen väntas publiceras den 18 mars 2026.

    Utvecklarna bakom den fria skrivbordsmiljön GNOME har nu släppt en Release Candidate (RC) av den kommande versionen GNOME 50. Det innebär att projektet går in i slutskedet av utvecklingen inför den planerade slutversionen den 18 mars 2026.

    En Release Candidate är i praktiken en nästan färdig version av programvaran. Om inga allvarliga fel upptäcks kan denna version bli identisk med den slutliga utgåvan.

    Den nya versionen innehåller flera tekniska förbättringar, särskilt inom grafik, fjärrskrivbord och tillgänglighet.

    Stöd för HDR vid skärmdelning

    En av de största nyheterna är stöd för HDR-skärmdelning. HDR (High Dynamic Range) gör att skärmar kan visa ett större dynamiskt ljusomfång och mer naturtrogna färger.

    Detta innebär att användare som delar sin skärm i videomöten eller fjärrsessioner kan överföra HDR-bildinformation när hårdvara och program stöder det. Funktionen är särskilt relevant för kreativa arbetsflöden som bildbehandling, videoredigering och spelutveckling.

    Förbättrad grafikprestanda

    Grafikhanteringen i GNOME förbättras också. Flera förändringar riktar sig mot bättre kompatibilitet och prestanda med NVIDIA Linux Graphics Driver.

    Samtidigt införs ett nytt färgläge kallat “sdr-native”, vilket gör att traditionellt SDR-material (Standard Dynamic Range) kan visas mer korrekt på moderna HDR-skärmar.

    GNOME 50 innehåller dessutom stöd för wp-color-management v2, ett modernt system för avancerad färghantering i grafikstacken.

    Fjärrskrivbord blir snabbare

    Fjärrskrivbordsfunktionen GNOME Remote Desktop får flera tekniska förbättringar.

    Systemet får explicit synkronisering av DMA-buffertar samt effektivare rendering genom Vulkan och VA-API.

    I praktiken innebär detta lägre latens och effektivare videoströmmar vid fjärrsessioner.

    Mindre förbättringar i appar och system

    Utöver de större förändringarna innehåller GNOME 50 också många mindre förbättringar i de inbyggda programmen.

    I kalenderprogrammet GNOME Calendar går det nu att navigera mellan datum i månadsöversikten med piltangenter.

    Kartprogrammet GNOME Maps kan visa olika typer av platser – till exempel busshållplatser och järnvägsstationer – när man planerar resor med kollektivtrafik.

    Programbutiken GNOME Software minns nu fönsterstorleken mellan starter och gör det möjligt att ta bort Flatpak-arkiv från systeminstallationen.

    Förbättrad tillgänglighet

    Skärmläsaren Orca får också flera uppdateringar.

    Bland nyheterna finns ett alternativ där funktionen “Say All” endast läser upp text som faktiskt visas på skärmen. Det gör det enklare att navigera och läsa långa webbsidor utan att bli överväldigad av onödig information.

    Programmet kan nu också läsa upp meddelanden från den aktiva chattkanalen, även om användaren arbetar i en annan applikation.

    Funktion uppskjuten till framtiden

    En funktion som många GNOME-användare väntat på – möjligheten att spara och återställa sessioner – var planerad för denna version. Utvecklarna har dock valt att skjuta upp den till en framtida release.

    Funktionen finns delvis i koden men är för närvarande dold.

    Snart färdig

    GNOME 50 markerar ett viktigt steg i utvecklingen av Linux-skrivbordet, särskilt när det gäller modern grafik och färghantering. Om inga större problem upptäcks under testfasen kommer den slutliga versionen att publiceras den 18 mars 2026.

    Den nya versionen kommer därefter gradvis att integreras i Linuxdistributioner som Fedora Linux, Ubuntu och Arch Linux.

    Det här är GNOME

    GNOME är en av de mest använda skrivbordsmiljöerna för Linux och används som standard i flera stora distributioner. Projektet startade 1997 med målet att skapa en helt fri och öppen skrivbordsmiljö som är enkel att använda men samtidigt kraftfull. GNOME består av både själva användargränssnittet och ett stort antal integrerade program, till exempel filhanteraren Files, inställningspanelen Settings, kalendern GNOME Calendar och programbutiken GNOME Software. Skrivbordsmiljön bygger i dag på moderna tekniker som Wayland och GTK, och utvecklas av ett internationellt community av utvecklare och organisationer. Målet med GNOME är att erbjuda ett rent, konsekvent och användarvänligt gränssnitt för både nya och erfarna Linuxanvändare.

    https://www.gnome.org/sv

    Teknisk fakta: GNOME 50

    Version: GNOME 50 Release Candidate

    Slutversion väntas: 18 mars 2026

    Typ av uppdatering: Ny huvudversion av skrivbordsmiljön GNOME

    Det här väntas ingå i GNOME 50

    • Stöd för HDR vid skärmdelning
    • Förbättrad prestanda med NVIDIA-grafikdrivrutiner
    • Nytt färgläge: sdr-native
    • Stöd för wp-color-management v2
    • Bättre hantering av logind inhibitors i systemåtgärder
    • Fjärrskrivbord kan ta emot värdnamn för bättre kommunikation med PAM och loggar
    • Piltangentsnavigering i månadsvyn i GNOME Kalender
    • Ny inställning för Primary Sim Slot under Inställningar > WWAN
    • GNOME Maps visar platstyper som busshållplatser och järnvägsstationer
    • Lokaliserade resultat för kollektivtrafikresor via Transitous/MOTIS när data finns
    • GNOME Remote Desktop får explicit DMA buffer-synkronisering
    • Zero-copy-rendering med Vulkan och VA-API som standard i GNOME Remote Desktop
    • GNOME Software minns fönsterstorlek mellan omstarter
    • Möjlighet att ta bort Flatpak-fjärrkällor från systeminstallationen
    • Orca får nytt “Say All”-läge som bara läser upp synlig text
    • Orca kan läsa chattmeddelanden från aktivt rum även i andra program
    • Orca får stöd för GSettings

    Inte med i denna version

    • Session save/restore har skjutits upp till en framtida GNOME-version
    • Tone mapping med HDR i Mutter har inaktiverats i denna Release Candidate
  • Visa IP-adress vid inloggning i Ubuntu 24.04 (textläge)

    När du loggar in i Ubuntu 24.04 i textläge kan det vara ovärderligt att se datorns IP-adress direkt på inloggningsskärmen, särskilt vid fjärradministration, användning av virtuella maskiner och felsökning. I den här guiden går vi steg för steg igenom hur du visar IP-adressen vid TTY-inloggning med en robust systemd-lösning, samt några enklare alternativ om du vill visa adressen först efter inloggning.

    Om du loggar in i Ubuntu 24.04 i textläge (TTY, alltså utan grafiskt skrivbord) kan det vara väldigt praktiskt att direkt se maskinens IP-adress på inloggningsskärmen. Det här går att fixa på flera sätt. Nedan får du en tydlig steg-för-steg-guide med tre metoder, där den första är “rätt” och robust för moderna Ubuntu (systemd), och de andra är alternativ.

    Förutsättningar

    Du behöver kunna logga in som en användare med sudo-rättigheter.

    Du kommer att redigera någon konfigurationsfil och sedan testa genom att växla till textläge eller starta om.

    Metod 1: Visa IP i “login-banner” via systemd (rekommenderad)

    Ubuntu 24.04 använder systemd och agetty för TTY-inloggning. Vi kan lägga in ett dynamiskt meddelande som körs när TTY:n startar, så IP-adressen syns innan du loggar in.

    Steg 1: Skapa ett litet skript som skriver ut IP-adressen

    Skapa filen:

    /usr/local/bin/tty-ip-banner.sh

    Innehåll:

    #!/usr/bin/env bash
    set -e
    
    # Försök hitta en "primär" IPv4-adress (ej loopback).
    IPV4=$(ip -4 -o addr show scope global up | awk '{print $4}' | cut -d/ -f1 | head -n 1)
    
    # Om ingen IPv4 hittas, visa något ändå.
    if [ -z "${IPV4:-}" ]; then
      IPV4="(ingen IPv4 hittad ännu)"
    fi
    
    echo
    echo "IP-adress: $IPV4"
    echo
    

    Spara filen.

    Steg 2: Gör skriptet körbart

    sudo chmod +x /usr/local/bin/tty-ip-banner.sh
    

    Steg 3: Skapa en systemd drop-in för getty på tty1

    Vi lägger till ett “ExecStartPre” som körs innan själva login-programmet.

    Skapa katalogen:

    sudo mkdir -p /etc/systemd/system/getty@tty1.service.d
    

    Skapa filen:

    /etc/systemd/system/getty@tty1.service.d/ip-banner.conf

    Innehåll:

    [Service]
    ExecStartPre=/usr/local/bin/tty-ip-banner.sh
    

    Steg 4: Ladda om systemd och starta om getty

    sudo systemctl daemon-reload
    sudo systemctl restart getty@tty1.service
    

    Steg 5: Testa i textläge

    Byt till tty1:

    Tryck Ctrl + Alt + F1 (ibland F3F6 beroende på maskin)

    Du ska nu se “IP-adress: …” ovanför inloggningsprompten.

    Om du vill ha detta på fler TTY, upprepa för tty2, tty3 osv genom att skapa motsvarande drop-in-mappar, till exempel getty@tty2.service.d.

    Metod 2: Visa IP via /etc/issue (enkel men mindre flexibel)

    Ubuntu visar ofta innehållet i /etc/issue före login. Problemet är att /etc/issue är statisk text om du inte bygger en uppdateringsmekanism.

    Steg 1: Skapa ett script som genererar /etc/issue dynamiskt

    Skapa:

    /usr/local/bin/update-issue-with-ip.sh

    #!/usr/bin/env bash
    set -e
    
    IPV4=$(ip -4 -o addr show scope global up | awk '{print $4}' | cut -d/ -f1 | head -n 1)
    [ -z "${IPV4:-}" ] && IPV4="(ingen IPv4 hittad ännu)"
    
    cat > /etc/issue <<EOF
    Ubuntu 24.04 LTS
    
    IP-adress: $IPV4
    
    \\n
    EOF
    

    Gör den körbar:

    sudo chmod +x /usr/local/bin/update-issue-with-ip.sh
    

    Steg 2: Kör scriptet manuellt för att testa

    sudo /usr/local/bin/update-issue-with-ip.sh
    

    Byt till en TTY och se om det visas.

    För att detta ska uppdateras automatiskt krävs att du kör scriptet vid boot och gärna när nätet kommer upp, annars kan IP saknas om nätet inte är klart.

    Metod 3: Visa IP efter inloggning (om “vid login” duger som direkt efter)

    Om du kan nöja dig med att IP visas så fort du loggat in (direkt efter att du skrivit lösenord), är detta enklast och ofta “good enough”.

    Steg 1: Lägg till en utskrift i /etc/profile.d

    Skapa filen:

    /etc/profile.d/show-ip.sh

    IPV4=$(ip -4 -o addr show scope global up | awk '{print $4}' | cut -d/ -f1 | head -n 1)
    if [ -n "$IPV4" ]; then
      echo "IP-adress: $IPV4"
    fi
    

    Klart. Nästa gång någon loggar in i terminalen syns IP direkt.

    Felsökning

    Om du får “ingen IPv4 hittad ännu” på inloggningsskärmen kan det bero på att nätverket inte hunnit upp innan getty startar.

    En snabb kontroll efter inloggning:

    ip -4 addr
    

    Om du använder Wi-Fi kan anslutningen komma senare än för kabel, särskilt om maskinen väntar på inloggning innan den kopplar upp.

    I sådana fall är Metod 3 säkrast, eller så bygger du Metod 1 vidare så att den väntar en kort stund på nätet (exempelvis loopar i 1–3 sekunder), men det är en balans så att inloggningen inte känns seg.

    Rekommendation

    Vill du se IP innan du ens loggar in i TTY: använd Metod 1.

    Vill du ha enklast möjliga: Metod 3.

    FAKTARUTA: Visa IP-adress vid TTY-inloggning i Ubuntu 24.04
    Syfte: Visa serverns IP-adress direkt på inloggningsskärmen i textläge (TTY) – praktiskt för VM, fjärradministration och felsökning.
    Rekommenderad metod (systemd): Skapa ett skript som skriver ut IP och koppla det till getty@tty1 via en systemd drop-in.
    Kontrollera IP manuellt:
    ip -4 addr
    Vanlig orsak om IP saknas: Nätverket hinner inte bli klart innan TTY startar (ofta vid Wi-Fi). Då kan “visa efter inloggning” vara säkrare.
    Tips: Vill du visa både IPv4 och IPv6, eller flera nätverkskort (t.ex. ens18, eth0) kan skriptet byggas ut.
  • Linux Mint förbereder ny skärmsläckare för Wayland

    Linux Mint utvecklar en ny inbyggd skärmsläckare för skrivbordsmiljön Cinnamon med stöd för det moderna grafiksystemet Wayland. Samtidigt får verktyget System Reports en ny sida som visar temperaturer, fläkthastigheter och andra hårdvarusensorer i realtid. Nyheterna presenteras i projektets senaste utvecklingsrapport inför kommande versioner av distributionen.

    Linuxdistributionen Linux Mint fortsätter arbetet med nästa version av sitt skrivbordssystem. I den senaste månadsrapporten presenterar utvecklarna två viktiga nyheter: bättre hårdvaruövervakning och en helt ny skärmsläckare för skrivbordsmiljön Cinnamon.

    Ny sida för hårdvarusensorer

    Den första förbättringen gäller verktyget System Reports, som används för att samla systeminformation och felsökningsdata.

    En ny sida kallad Sensors har lagts till. Där visas information från datorns hårdvarusensorer i realtid.

    Det innebär att användaren kan se exempelvis:

    • CPU-temperatur
    • fläkthastigheter
    • andra sensordata från moderkortet

    Informationen uppdateras automatiskt och kan vara användbar både för felsökning och för att upptäcka överhettning eller kylproblem i datorn.

    Ny skärmsläckare för Cinnamon

    Den största förändringen gäller dock Cinnamons skärmsläckare.

    Den nuvarande skärmsläckaren, cinnamon-screensaver, skapades ursprungligen för det äldre grafiska systemet Xorg. Den körs som ett separat program utanför själva skrivbordsmiljön.

    Enligt utvecklarna gör denna konstruktion systemet mer komplicerat och fungerar dåligt tillsammans med den modernare grafiktekniken Wayland.

    För att lösa problemet har Linux Mint-teamet utvecklat en helt ny lösning.

    Den nya skärmsläckaren:

    • är integrerad direkt i Cinnamon
    • använder Cinnamons egna verktyg och gränssnittskomponenter
    • fungerar både i X11 och Wayland

    Genom att låta skrivbordsmiljön själv hantera skärmlåsning blir systemet enklare och mer kompatibelt med framtida grafiska tekniker.

    Både gammal och ny lösning i början

    Trots att den nya skärmsläckaren redan fungerar kommer Linux Mint till en början att inkludera båda versionerna.

    Den äldre lösningen finns kvar som reserv medan utvecklarna fortsätter att testa den nya i både Xorg- och Wayland-sessioner. På så sätt kan eventuella problem upptäckas innan den gamla tekniken tas bort helt.

    Del av en större modernisering

    På längre sikt planerar Linux Mint-teamet att förenkla hur systemet hanterar skärmlåsning och energisparfunktioner.

    Dagens lösning innehåller fortfarande delar som härstammar från äldre skrivbordsmiljöer. På den tiden användes skärmsläckare främst för att skydda CRT-skärmar från så kallad burn-in, alltså att statiska bilder brände fast i skärmen.

    Med moderna LCD- och OLED-skärmar är problemet mindre relevant, och fokus ligger i dag snarare på säkerhet, strömsparande och kompatibilitet med nya grafiska system.

    Den nya Cinnamon-skärmsläckaren är därför ett steg i Linux Mints långsiktiga arbete med att modernisera skrivbordsmiljön – särskilt inför en framtid där Wayland förväntas ersätta Xorg i allt fler Linuxdistributioner.

    Källa

    TEKNISKA FAKTA
    Projekt: Linux Mint / Cinnamon
    Ny funktion: Native Cinnamon-skärmsläckare (integrerad i skrivbordet)
    Wayland-stöd: Ja (samt X11)
    Varför behövs det? Den gamla cinnamon-screensaver är byggd för Xorg och körs som separat process, vilket gör Wayland-kompatibilitet svårare.
    Övergångsplan: Både ny och gammal skärmsläckare följer med initialt; den gamla finns kvar som fallback under test.
    Övrigt i uppdateringen: Ny “Sensors”-sida i System Reports med realtidsdata (t.ex. CPU-temperatur och fläkthastighet).
    Framåt: Planer på att förenkla skärmlåsning och strömhantering som fortfarande bär arv från äldre “skärmsläckar”-beteenden.